Visitors:

 

bokstav_a.gif bokstav_f.gif bokstav_i.gif

Ön

Utanför Limhamns hamn ligger ett stycke mark som alla känner under namnet Ön men som varken är en ö eller ens heter Ön, utan är en halvö med namnet Sundholmen, ett namn som nu återupplivats i en gata där ute.

 

Hemligheten på Ön, Sundholmen.

Ön var verkligen en ö med en förbindelse med fastlandet via en svängbro. Tänk dig en hamnkanal som delar av vägen ut till ön, så har det varit. Sedermera fylldes hamnen igen mellan ön och fastlandet till stor del av den orsaken att strömsättningen genom hamnen störde förtöjda fartyg. Limhamns Skeppsvarv huserade har på just Ön under åren 1916-1921 då man byggde både fartyg och flygplan.

Foto 7 Oktober 1921

I bild kan man se svängbron mellan piren och Ön, längst ut ser vi lotshuset.

 

Foto 10 April 1928

Samma vy 8 år senare. Piren och bron har nu förenats till nuvarande Övägen, skeppsvarvet har blivit till flygindustri.

 

av 

Sten Grönberg

Förord

Svensk Flygindustri före andra världskriget.

De första flygplansfabrikerna etablerades i Sverige strax före första världskriget för licenstillverkning av Franska och Tyska plan. De två [2] viktigaste var AB Enoch Thulins Aeroplanfabrik i Landskrona och AB Södertälje Werkstäder Aviatikavdelning. Utan stöd från staten kunde de privata inte konkurrera med utländsk varför man i November 1917 lade ner Södertälje och sedermera 1919 Thulinfabriken i Landskrona. Från Tyskland ägde samtidigt tekniköverföring rum genom tyska bulvanetableringar på bl. a Lidingö 1921 Svenska Aero AB ägt av Heinkel samt i Limhamn 1925 AB Flygindustri ägt av Junkers.

Flyget dess hemlighet har väl fascinerat alla, nyfikenheten växer dag för dag. Min nyfikenhet var ett litet frö som såddes, efterhand som detta vårdades växte det som allt annat som sätts. Här ska jag försöka återge lite av det material som jag lyckats spåra. Om sedan detta inte skulle vara nog för de riktigt fascinerade så kan jag rekommendera ett besök på Tekniska Museet där man kan beskåda lite material, köpa boken av Lennart Andersson titeln till boken "AB Flygindustri i Limhamn 1925-1935" eller om man vill så kan man låna denna på Malmö Stadsbibliotek.

AFI detta hemliga företags hemliga, mystiska affärer samt export av flygplan till olika länder.

Så låt oss försöka reda ut vad som egentligen hände i Limhamn. Lår oss försöka fylla i de luckor som även drabbat mig för i mitt försök att återge i tidigare skrifter lite av Malmö dess historia har jag tyvärr missat denna del.

Till att börja med varför just Sverige, varför just Limhamn. En av Junkersfabrikens fabriker som låg ganska nära Moskva gick mindre bra, varför just denna fabrik flyttades till just Sverige och Limhamn. Varför man valde just oss, Sverige kan vi bara spekulera i. Läget var kanske avgörande för just Tyskarna, platsen/läget var kanske noga valt. Efter att ha övervägt alla andra alternativ eller andra närliggande länder komma fram till att Sverige skulle kunna erbjuda de bästa betingelserna för utlandsfabrikation. Den planerade montageverkstaden i Limhamn ansågs visserligen vara ett provisorium men godtogs, eftersom en ny reparationsverkstad behövdes för lufttrafiken och framförallt därför att ett gömställe" snarast behövdes för tillverkning i Dessau, tyskland.

Ön Limhamn

Betydligt moderna bebyggelse 1990-talet.

 

Ovan bild ön i Limhamn årtal okänt.

Av denna bild framgår en byggnad som ännu idag finns kvar mera känt som motionsbygget "Friskis & Svettis" samt att de med skarpa ögon säkert känner ingen den lilla byggnaden till höger om som idag innehåller en livsmedelsbutik. I den stora byggnaden låg då monteringshallen som hyrdes av Junkers för AFI:s räkning = AB Flygindustri. notering: Hugo Junkers föddes 1859. I slutet av 1915 presenterades första flygplanet J1. Under första världskriget byggdes för militär räkning 300 flygplan mest bestående av J 4, J9 och J10. 1917 bildades Junkers och holländare Ahtony Fökler IFA men samarbetet blev kortvarigt och 1919 ändrades namnet igen omen eftersom initialerna var desamma så var det lätt gjort. Snett bakom till vänster ser man en byggnad och ännu har jag inte fått någon information om vad denna brukades till. Idag är det i alla fall en skola "Skolan på Ön" snett över gatan ser man på bild ett litet vitt hus med adress Ögatan 23 som tidigare varit en fyrväktarestuga - lotshus idag renoverad och en säker boning för sitt ändamål.

 

Flygindustriområdet på Ön, Limhamn. A- B-C hallarna, där montering, tillverkning och reparationer av flygplan gjordes, är markerade på kartan. Kontorsbyggnaderna ligger längst upp till höger utmed staketet. Längst ner på kartan ser man kajer och fartygsbäddar från skeppsvarvstiden.

 

Flygindustrin sett från norra sidan året 1925.

Pressmeddelande Af Skånska Dagbladet.

AB Flygindustri bildades den 16 januari 1925 med säte i Stockholm och Malmö. I början av Februari 1925 medellade AFI = AB Flygindustri att driften komma att beräknas vara igång den 15:e februari och att man i och med detta kommer att anställa 20-30 arbetare och samtidigt meddelades att maskinerna hade beställts från Tyskland. Vid mitten av månaden februari är inredningsarbetet i lokalen i full gång. Timlönen för befattningen nitare var då kronor 1,50 kr samt för montörer kronor 1,30 kr. I mitten av juli samma år hade AFI 125 stycken arbetare men efterfrågan var stor och då anställdes fler och i augusti hade fabriken 294 arbetare. Order från andra länder gjorde att man den 19 november hade ökat till ytterligare till totalt 477 fördelat på 27 kontorsanställda och 450 arbetare fördelat på tysk och svensk personal

AFI och Myndigheterna. I oktober 1925 blev Adrian Florman kallad till ett möte i Utrikesdepartementet. Anledningen var bland annat en skrivelse från Frankrike där det påstods att ett tremotorigt flygplan med svensk registrering användes i trafik i Tyskland. Florman kunde inte förneka detta, men samtidigt till sitt försvar påpekade han att ingen kunde hindra AFI från att hyra ut flygplan till just Tyskland. Om inte Sverige hjälpte Tyskland att kringgå Versaillesbestämmelserna kunde vilket annat neutralt land som helst göra det." Herrarna", skrev Florman i sin rapport om detta möte, insåg AFI:s betydelse för just Sverige men var samtidigt " utomordentligt ängsliga" för att Sverige skulle råka i politiska svårigheter och ville veta var flygplanen i fråga befann sig just nu, vilket Florman redogjorde för. Utrikesdepartementet insåg att de inte hade något att invända mot AFI:s linje och hållning när det gällde att enbart montering av flygplan skedde i Sverige. I fortsättningen ställde dock utrikesdepartementet ett krav att för vidare fortsättning av registrering gällde endast tillståndet en (1) månad och sedan skulle planet vara sålt till något annat land än Tyskland. Vidare bestämdes att plan som inte var byggda i Sverige och heller kunde registreras som Svenska.

Noteringar om Bröderna Florman. Med hjälp av de två bröderna Florman som fanns bakom ABA, AB Aerotransport, bildades 1925 AB Flygindustri i Limhamn utan för Malmö. Officiellt var det fråga om ett svenskt och självständigt bolag, men i praktiken hade man ingen egen konstruktion eller tillverkningsverksamhet utan sysslade med ren sammansättning av delar tillverkade hos Junkers Flugzeugwerke AF I Dessau. Den tyska flygindustrin var starkt kringskuren av Versaillesfördraget, och detta försökte man kompensera via bulvanföretag i andra länder. Junkers hade misslyckats i sovjet, Spanien och Turkiet, innan man etablerade sig i Limhamn. AB Flygindustri =Afi försökte förgäves sälja sina produkter till flygvapnet dock utan framgång. De svenska militärerna var mycket skeptiska till flygplan byggda helt i aluminium. Materialet i militära plan måste vara inhemskt och därmed okänsligt för avspärrningar under ofredstider, menade man. Den kompletta historien om AFI kommer aldrig att kunnas skrivas, eftersom en hel del av de flygplan som Sattes samman direkt eller indirekt var avsedda för militär användning och därmed mörklades. Nu fanns Hitler vid Tysklands roder, och verksamheten kunde flytta hem senare till Dessau.

I bild ett plan modell K-Sahl [WNr: 1066] f.d S71

Den stora byggnaden är B-hallen där flygplanen monterades. I sambandet kan nämnas att även Bulltofta, Spillepengen samt Ljungbyhed var alla inblandade på ett eller annat sätt i denna tillverkning. Bulltofta användes till tillfälle som provflygningar. Eftersom en strejk var i samma tid så var man orolig att genomförandet inte skulle kunna genomföras därför valde man att använda sig även av Ljungbyheds flygplats. Landningsbanan blev klar i tid varför provflygningarna kunde genomföras. 1926 den 25 April natten då transporten av kroppen till det första flygplanet med beteckningen Wnr 833 . transposterades ut till Bulltofta och all montering ar klar den 27 April. Provflygningen genomfördes 2 Maj 1926.

Tidningen Arbetet skrev den 8 oktober 1926 om att det fanns i Limhamn ett tremotorigt flygplan avsett för krig och fullt utrustad med bestyckning. Man skriver i artikeln att det var Svenska Staten som var beställare men när väl allt stod packat och klart var det en adresslapp med adress Spanien och det Marockanska Kriget.

Flygindustrin året 1927. En Junkers G23 Serva Tyskland

 

Noteringar årshistoria.

1926 i slutet av året råkade Afi illa ut i den danska pressen . Bland annat återgavs uppgifter om at Afi skulle syssla med byggnation av krigsflygplan för Tysklands räkning. Florman gick genast ut med en dementi. Tidningarna lugnade sig för tillfället, men misstanken om skumma affärer pågick på fabriken i Limhamn skulle snart dyka upp igen.

Flygindustrin sommaren året 1926. En Junkers G24 "Soumi"

1928 i December var AFI ute i blåsväder igen, denna gång var det i fransk press representerad av tidningen Liberté. Man skriver att AFI skulle ha lagrat plan för tyska Reichswerhs räkning. Detta visade sig dock vara rena rama fantasiskriverier och att det endast var sex - sju maskiner i förrådet. Idag vet vi bättre, vi vet till exempel att frans tidning hade fel i sina uppgifter men vi kan även konstatera att det fanns totalt 18 st flygplan i Limhamn vid detta tillfälle.

1929 ansökte AFI om att få använda Limhansfältet och ett område tillhörande Skånsk Cement nere vid stranden i Limhamn. Dock avslogs Limhamnsfältet med motiveringen att detta fält var mindre lämpligt för just detta ändamål. Istället beviljades tillstånd och man tillstyrkte ansökan för det andra fältet. Var exakt vet jag inte ännu men ber att få återkomma i saken. I september samma år fick AFI tillstånd att använda ett område tillhörigt Malmö Stad, förut till Kronprinsens Husarregemente övningsfält hörande område.

Bombplan, Spaningsplan och stridflygplan.

Bilden nedan visa en S36/K37. Dessa plan var tänkta som bombplan, spaningsplan och stridsflygplan. I mars 1937 fattades beslut om att man skulle bygga en prototyp av den tvåmotoriga S36/K37. Dock räknade man med en lång utprovningsperiod eftersom flygplanet skulle bli Junkerfabrikens första tvåmotoriga flygplan, och av den anledningen byggde man snart ytterligare en prototyp. Inmontering och utprovningen av beväpningen m. m. skulle göras i Limhamn och beräknades att ta omkring en (1) månad.

 

Den G24 på bild, som utrustades i Limhamn i september 1927 för ett försök att flyga över Atlanten.

Med en G24 över Atlanten.

Sedan Charles Lindberg korsat Atlanten i riktning österut var frågan vem som skulle bli först med att flyga åt andra hållet, från Europa till USA. I slutet av juli 1927 hade man en plan till en sådan flygning klar i Tyskland. Men man tänkte sig inte att flyga direkt, utan flygningen lades upp i etapper och med största möjliga säkerhet. Rutten skulle gå över Portugal och Azorerna och den flygplanstyp man tänkte använda Junkers G24. Flygningen skulle genomföras av Severa, dvs det tyska marinflyget, med understöd från Hapag och marinledningen. Av finansiella orsaker blev planerna försenade, och först den 1 oktober stod planet startklart i Kiel-Holetnau.

Charles Lindberg. framför sitt flygplan " Spirit of St Louis".

Förare var Rudolf Starke och Fritz Loose, och navigatör Karl Löwe. Dessutom fanns en mekaniker med och en dam, den österrikiska skådespelerskan Dillenz, som "skulle utgöra en del av den förfogbara nyttolasten" i verkligheten hade skådespelerskan betalat bra för sin plats i planet och hoppades att hon kanske blir berömd på kuppen. Man kom iväg den 3 oktober och flög via Nordency, Amsterdam och Lissabon till Horta på Azorerna. Därifrån skulle färden gå vidare emot, NewFoundland, en sträck på 2500 km. Med fulltankad manskin var det för trångt att starta inne i hamnen, varför man måste avvakta lämpliga väderleksförhållande på havet utanför. När det första startförsöket gjordes var det absolut vindstilla och därför lyckades Loose inte få maskinen att släppa vattnet, utan fick avbryta. En av propellrarna skadades av en svallvåg och byttes ut mot reservpropellern. Nästa försök gjordes i lagom vind, men även nu skadades en proppelser [den sista] och därmed var det bara att ge upp. I December hämtades flygplan och besättning av ett fartyg.

Rinkeby och Boforsbomber.

Ett av de många Argentinska planen som fick registreringen S-80 märkt i augusti för provfällningar med Boforsbomber på just Rinkeby flygfält.

Ovan bild en SE-BYA köptes av Flygtjänst rån Flygvapnet år 1953. Bilden från just Bulltofta 1955.

 

Studiebesök av anläggning i Limhamn

Fiskarna i Limhamn på besök hos AFI = AB Flygindustri 1928 och kan som bild visar beskåda tillverkningen av just en Junkers K-30. Man kan ibland undra vad var det som var så hemligt om man nu ska tro alla dessa skrivelser. Här bjuder man in som på bild vanliga s.k. knegare för att beskåda tillverkningen av just en modell av alla dessa Junkers . Startsidan i just den bok som jag anger som referens använder just ordet "hemligt" i sin skrivelse förordet.

Junkers K37:a fullt beväpnad.

På bilden en SE-ABP K-37:a med full beväpning: automatkanon, kulsprutor och bombställ med strömlinjeformade kåpor under vingarna. Denna montering skedde i Limhamn under februari månad 1928. Efter all montering och en efterbesiktning stod planet klart den 29 April för registrering. Meningen var att denna maskin senare skulle transporteras till Turkiet. Planet skulle först till Bulltofta för inpassning av beväpningen och att bombfällare utrustningen fungerade. Den 19 Juni kom därför planet till Bulltofta för provflygning. Efter provet skedde ett antal smärre justeringar varför planet senare lämnade Bulltofta för destination Turkiet.

Junkers K-47 tvåsitsig jagare.

Planet i nedan bild en S - AABW visades under året 1929 upp på en mängd olika platser runt om i landet. Bilden från Bulltofta visar en modell K-47, tvåsitsig jagare. Det första av just detta provflögs den 29 september 1928 av dess chefspilot Zimmermann i Dessau. Just detta plan hade utvecklats med att senare i tanken låg en försäljning till bl.a. Turkiet eller Sovjetunionen. Detta plan var det första Junkerplan som var täckt med slätplåt istället för som tidigare korrugerad plåt. Hastigheten på planet uppgick till 290 km/h. Efter att första fasen av provflygningen var genomförd monterades planet ner för att sedan sändas till Limhamn, Sverige. Väl framme i Limhamn sattes planet ihop igen och flögs efter detta in ordentligt på Bulltofta Flygplats, Malmö.

Sydsvenska Dagbladet Snällposten skrev "En stridsjagare av revolutionerande typ byggd av Flygindustri. Med detta bygge var ett problem samtidigt löst. Jagaren för två (2) personer möjliggjorde nu skjutning i sidled".

Junkersplan i Sverige

I juli 1939 gjorde Lufthansa Ju 90 D- ASND Mecklenburg en specialtur fram och tillbaka till Stockholm. På detta sätt ville man uppmärksamma minnet av en flygning mellan Warnemünde och Stockholm tjugo år tidigare med prototypen till Junkers J 13. Det märliga är, att orsaken till denna jubileumsflygning tycks vara helt och hållet uppdiktad. Det finns nämligen inga som helst uppgifter om någon flygning till Stockholm i juli 1919. I Verkligheten avslutades typproven med flygplanet ifråga, just den 18 juli, den dag då flygningen påstods ha ägt rum. Något senare, i oktober 1919, ansökte faktiskt via tyska legationen om ett tillstånd att å flyga över Sverige. Ett besök var inplanerat med en J 13, men flygningen inställdes. Stockholmsflygningen som hade varit tänkt som en reklamtur för att få fart på förhandlingarna blev som sagt vad överflödig och ställdes således in. Det visade sig nämligen att svensk Lufttransport inte hade några pengar till köp.

 

 

Den stora byggnaden i bakgrunden är B-hallen där alla flygplan monterades. Gångbron var ett måste för att kunna ta sig över det förre detta gamla varvets fartygsbäddar.

Se B-hallen nedan.

 

 Grundad år 1919.

Junkers Flugzeug- und Motorebwerke AG = tysk flygindustri som upphörde 1945. Grundad 1919 av Hugo Junkers som Junkers Flugzeugwerke AG i Dessau. För att kringgå Versaillesfördraget öppnades en filial i Sverige 1925. AB Flygindustri. Det tyska företaget förstatligades 1934 och blev världens största flygplansfabrik med över 160.000 anställda 1945.Utmärkandet för Junkers tidigare konstruktioner var skalbeklädnaden i korrugerad duralplåt. Mest berömd var transportflygplanet Junkers Ju 52/3m samt störtbombaren Junkers ju 87 Stuka. Efter kriget förvärvades de legala rättigheterna av Messerschmitt 1965.

 

Junker J 52

På bilden nedan just den Junkers Ju 42 från Tyska marinen som fick tillstånd att komma till just limhamn för att utrustas för torpedförsök i Oslo. Kravet var dock att man på ett eller annat sätt tog bort eller målade över den tyska registreringen [ D 2317]

Junkers K-30

På bilden nedan synes två (2) målade flygplanskroppar till modell K-30 just klara, för transport till Sovjetunionen. Flygplanen på bild står inne på AFI:s område och man kan därför i bakgrunden på bild se till vänster och man finner då deras kontorsbyggnad och sedan till höger ser man B-hallen och därefter C-hallen.

 

En av AFI-leveranser är klar att sändas iväg. Här lastas flygplanslådor på S/S Ilmar. Längs till höger synes gaveln på A - Hallen.

 

Ju 52 Bulltofta

Här kan Du läsa ännu mer om just Bulltofta.

Just 1932 12 juli kom just Ju 52:an till Bulltofta och provflögs den 15 juli 1932 av Herman Gothe. Provturen slutade dock med en smärre krasch men planet återställdes och nästa provtur gjordes i stället av chefspiloten Zimmerman den 26 augusti 1932 med lyckats resultat.

 

K-30 på bilden ovan visar hur ilastning av bår och skadade kunde gå till. Bilden tagen på Bulltofta före en leverans i oktober 1934. 

TRP 1 för ilastning av sårad personal.

Spillepengen.

Just detta område var i diskussion om att köpas upp för att här förlägga en del av Företaget AFI. Detta var främst tänkt att användas som flygfält.

Junkers K43.

Nya beställningar inkom 18 september 1931 både från Argentina och Colombia.

De fem {5) K 43:orna lämnade Limhamn den 24 september md båt via Hamburg. I Argetina gick dessa under smeknamnet " La Vaquita" och ersatte Bréguet 19 i La Grupo de Bombardera Ligiero, ett bombförband, baserat i El Palomas. Boforsbomber ingick i dessa plan och provvisades för den Svenska Flygledningen i Rinkaby.

Colombia beställde tre (3) K43 väl bestyckade= rörliga dubbel kulsprutor av typ 7,9 mm Madsen samt två (2) enkla 7,62 mm Lewis kulsprutor och sist men inte minst 8 x 50 kg bomber. Dessa lämnade fabriken i Limhamn mellan 5 & 16 november.

Under 1933 - 1934 Byggdes sex (6) stycken Junkers K43 i Limhamn. Tre (3) av dessa var ämnade för Peru och resterande tre (3) skulle till Colombia. Tyskarna ville dock annat och eftersom dessa länder nyss varit i strider med bvarandra så ville man inte dela på beställningen varför alla sex (6) plan gick till Colombia.

 Slutet.

Nazisterna blev största partiet i tyska riksdagen i juli 1932. Hitler utnämndes till rikskansler i januari 1933 riksdagen upplöstes och nyval utlystes. Genom att förbjuda det kommunistiska partiet, avskaffa yttrande och tryckfriheten och att utöva ren terror mot sina politiska moståndare lyckades hitler i mars 1933 med stöd från de borgerliga partierna genomdriva lagändringar som gjorde Tyskland till en diktaturstat med honom själv som självklar ledare. Alla partier utom det nazistiska upplöstes och när rikspresidenten Hindenburg dog utsåg sig Hitler till rikskansler och Führen.

För att styra över allt som hade med flygning att göra, både civilt och militärt, bildades Reichsluftfahrtministerium. RLM. Göring utsågs i Maj 1933 till Reichstuftfahrtminister. Samma år övertog tyska staten RLM, som redan nämnts, JFA och därmed också, i princip, Afi. Att Tyskland byggt upp ett nytt flygvapen var känt för alla initierade, men avslöjades officiellt först i Maj 1935. Under 1934 - 1935 byggdes tjugo W 34-plan. Dessa utgjorde cirka 16% av Junkers totala produktion under dessa år, räknat i antal flygplan. Mellan 1925 -1935 byggde Junkers omkring 1390 flygplan av varierande modeller ,allt från militärt till civilt och inte minst ambulansflygplan där just i ambulansplanen en svensk stod för inredningen gällande sjuktransporter [ en tandläkare från Malmö] varav de viktigaste var F13 [102 ex mellan 1925

 

Noteringar Herman Göring

Vem var denna Herman Göring ?
Son till Hienrich Ernst Göring och Franciska Tiefenbraunn.
Han var det femte barnet i denna barnaskara. Föddes i Rosenheim 12 Jan 1893.
Herman ville redan i unga år bli officer i den tyska armén och på sin femte födelsedag fick han sin efterlängtade uniform av sin far. Utbildades vid kadettskolan i Lichterfelde 1909 och lämnade skolan som kursetta vid 19-års ålder. Senare i sitt framtida liv ansökte han om att få bli pilot men fick till sin besvikelse avslag. Erhöll Järnkorset av första klassen. Till slut blev han pilot efter att ha klarat av flygskolan i Freiburg på rekordtid, han blev dessutom den första tyska pilot som fick en kulspruta monterad på sitt plan.
Han blev sedermera en av Tysklands mest fruktade piloter. Tyvärr var han även känd som en stor morfinist,och vid ett besök i Stockholm tvingades han tas om hand av polisen,dock går ryktena isär och alla dessa skrivelser om hur han blev morfinist, min källa tala om en gammalkrigsskada som var orsaken till detta missbruk som även var känt för Adolf Hitler,medans andra rykte påstår att han utvecklade sitt beroende på sitt kontor i den byggnad som idag tjänsgör som skola på Ön.
Under ett på år jobbade Göring på flygplansfabriken bl.a som tysk kontrollant.
Detta varvades med att Göring arbetade som postflygare och flög bl.a mellan Malmö och Stockholm. Under sin tid i Limhamn hyrde Göring en lägenhet i Limhamn,närmare bestämt på Linnégatan 12 Limhamn. Jodå,huset som byggdes i slutet på 1800-talet står kvar, nuvarande ägare blir lite förvånad när dessa uppgifter lämnas ut.
På 1920-talet var det änkan Maria Palm som ägde villan.
Herr Göring i sin uniform.

 

1919 avskedades han som kapten och uppträdde i denna mellanperiod för det var just vad det blev som luftakrobat i Danmark under större delen av året 1919. Han blev sedermera pilot inom svensk Lufttrafik år 1920.
Den 3 Februari 1922 gifter sig H.G med den svenska adelsdamen Carin von Kantzow som han träffade på Rockelstad gods som (ägdes av Eric von Rosen), dotter till en överste i Svenska armén. Arvet från detta äktenskap blev dottern Edda. 1923 återvänder paret till Stockholm och Odengatan. Tidigare under detta år hade H.G deltagit i Hitlers så kallade ölkällarekupp i München,där han sårades svårt efter att ha blivit skjuten i ljumsken, detta tror man var en av anledningar till en start av heroinmissbruk.
Den 17 oktober 1931 gick tyvärr Carin bort, Göring lät då uppföra sitt palats Karinhalle, där byggde Göring sitt eget mausoleum för sin döda fru Carin som begravts i Sverige. Platsen i Sverige grävdes upp och Carin fördes till just detta Karinhalle. Dock plundrades och förstördes detta Karinhalle kort efter krigsslutet av ryska trupper, Carin:s kropp försvann.
Kort därefter den 10 April gifte sig Herman med Emmy Sommerlind och bröllopsvittne var självaste Fürhen Adolf Hitler.
Riksbiskop Müller, själv inbiten nazist, var den som förrättade vigseln mellan dessa två, en och en kyrklig, allt enligt Emmy:s önskemål.
Görings Fru med syster.

 

K 43 ny "storsäljare"

Den 18 september 1931 fick JFA/AFI, efter förhandlingar med en argentinsk kommission i Paris och Dessau, ett kontrakt på fem (5) K 43 och två (2) W34 [en ambulans och ett transportplan]. Flygplanen skulle ha 625 hk Wright Cyclone-motor med kompressor. De fem (5) K 43:orna monterades i Limhamn och var klara för transport i augusti 1932. AFI fick tillstånd att flyga till Rinkaby med en av dem[ med S-80-märkning]. De Boforsbomber som ingick i leveransen skulle provas och samtidigt ville man demonstrera flygplanet för den svenska flygledningen. se bild nedan:

 

Flygvapnets ambulansplan nr 6 Wnr2835 var det sista flygplan som levererades av AFI. Det överlämnades till flygvapnet den 27 augusti 1935. Nedan.

 

1934 figurerade AFI livligt i pressen under november månad 1934, främst i Folkets Dagblad i Stockholm. Det började med en liten artikel med rubriken "Tyska bomplan byggda i Sverige. Sensationella meddelande från Paris. Vad försiggår egentligen vid Junkers-verken i Limhamn?". Enligt Le petit Journal byggdes i Limhamn bombplan av typerna K37 med 1000 km aktionsradie, två Madsen 11,5 cm snabbeldkanoner, fem kulsprutor och bomber, samt G28 och Ju 52. Man vill gärna tro på att det åter igen överdrivits lite, vilket senare dagen därpå också dementeras av Mierzinsky. Dock visade hela tiden på ständigt återkommande artiklar att ett stort antal bombplan verkligen hade tillverkats under de senare åren. Den 13 november kommer nästa kraftiga rubrik "Flygindustrin tjänar helt tyskarnas syfte" där man visar bilder på K53,K30,K37,K39 etc., etc., samt bilder från fabriken.

 

Junkers 86 nämnd i svenska flygvapnet som B3 " Flygande flundran"

 

 

Junker 80

" Undersök flygindustri i *)Limhamn".

Vill man fördjupa sig mer i detta kan ta del av Generalen Nils Söderberg memoarer i en bok med titel "Med spaken i näven" firma flyglitteratur. Boken belyser många intressanta spel i kulisserna att bl.a var greve Von Rosen inkopplad i en flygaffär genom sitt släktskap med Göring. Flygplansfabriken i Limhamn som myglades bort på 30-talet. Varför nedlades Junkersfabriken AB Flygindustri Limhamn, när man ändå skulle tillverka B3 eller som man sade Junkers Ju 86 vilket nu istället skulle kräva jätteinvesteringar på annat håll och som kom att kräva tysk hjälp, var det genomtänkt att ge Saab monopolställning när man visste att det på många andra håll fanns stora intressen att bygga upp flygindustriföretag. Svenskt försvar saknade faktiskt bombflyg ända fram till 1936.

 

"Innehållets tillkomst, vad var orsaken till detta materials framtagande. En kille min namne kommer fram en dag och säger så ungefär så här, vet Du om att det har funnits en flygplansfabrik på Ön i Limhamn. Helt oförstående inför detta påstående tänds samtidigt en nyfikenhet som är att svårt att tygla. Eftersom jag började med att skriva om Mitt Malmö, Mitt Liv, Min Uppväxt så stack jag samtidigt ut hakan, sen tänkte jag okej, det här bör jag ha med eftersom jag själv under viss del av min uppväxt lade mycket tid på just den plats som tydligen tidigare varit en fabrik för tillverkning, montering av flygplan till alla världens länder."

av

Sten Grönberg 

Vad har jag kommit fram till, vad finns att tillgå utöver detta lilla material, för material det finns det i mängder det gäller bara att hitta rätt källa.

Dessa källor finns att tillgå i boken skriven av Lennart Andersson "Boken om Svensk Flyghistoria 1925-1935

*) Limhamn, stadsdel i Malmö, mest känd för sitt tidigare kalkbrott och numera för Öresundsbroanslutningen.
Ordet Limhamn kommer från det engelska ordet "lime" som kan översättas med kalk. Kalkbrottet, som var ett av Europas största, invigdes 1886. Kalken som bröts här transporterades sedan till Lomma där den första cementtillverkningen i Sverige inleddes i början av 1870-talet. 1875 flyttades denna industri till Malmö, men kalkbrytningen i Limhamn fortsatte ända fram till 1993. Även i Limhamn bedrevs under många år cementtillverkning. Limhamns cementfabrik togs i drift 1888 på platsen för den tidigare Limhamns gård vilken varit i släkten Kockums ägo. 1889 öppnades järnvägs- förbindelser mellan Limhamn och Malmö. Limhamn, som idag också omfattar Bunkeflodstrand, Klagshamn och Tygelsjö, är numera Malmös största stadsdel med mer än 30 000 invånare.

Ett antal år senare närmare bestämt året 1940. Andra världskriget rasade för fullt ute i Europa, och vinter år 1940 var iskall. Detta fick dock inte vara något hinder för övning inför det stora allvaret, här ser vi en övning med luftvärnskanon på Ön i Limhamn. Hela landet förberedde sig för krig, bilden från en bitande, iskall Januaridag. Vår statsminister Per Albin Hansson utstrålade ett lugn som folket kände ett förtroende för under just den oroliga beredskapstid som låg mellan åren 1939-1945. Några månader senare invaderade tyskarna Danmark och Norge, närmare bestämt 9 April år 1940. När tyskarna väl gått in i Danmark var hotet mot Skåne uppenbart. För att hedra de människor som riskerat liv och egendom restes ett krigsminnesmärke "På vakt" på Ribersborgsstranden år 1958. Skulptör Jonas Fröding. Foto: arkiv V. Mossfelt år 1940. I sammanhanget kan nämnas att även Lv4, Malmö har haft Ribersborgsstarnden som övningsområde. I bakgrunden ser vi den byggnad som tjänstgjorde som monteringshall och som än idag finna kvar. Idag härjar Friskis & Svettis i denna byggnad.

Dessa sidor nedan får ni inte missa!

Booltoftae år 1346.

Från Hästspårvagnar till elektricifierade vagnar.

Limhamns Historia.

Limhamn ett gammalt fiskeläge.

Limhamn, Kalkbrottsgatan.

Limhamns Station 1903 med sin hästspårvagn.

Från Kalkhamn till storstadsdel, namnet Limhamn.

Lycka till.

 tillbaka. 

elller gå tillbaka till huvudsidan som här

 tillbaka. 

 

 Har Du något att tillägga gör det gärna till :Mejla mig!