Från Kalkhamn till storstadsdel, namnet Limhamn.

Malmö har sitt stadsvapen bestående av den pommerska gripen från Kung Eriks vapenbrev av år 1437, om emellertid någon annan symbol skulle ha valts för stadsvapen borde inget ha legat närmare till hands än - sillen. Det är den användbara havsinvånaren, som på 1200-talet skapat Malmö som hamn och köpstad och som vi alla ve varit den dominerande marknadsvaran under flera århundraden. Senare generationer vill dock hellre förbinda namnet Limhamn, men det är en kombination, varit otänkbart före 1800-talet. Längre tillbaka sträcker sig nämligen inte Limhamns anor som fiskeläge. Upphovet till en geografisk fixpunkt med namnet Limhamn är i stället att söka i det som själva namnet vittnar om: kalken. Limhamn är hamnen, hamnen som man skeppar ut kalk [äldre ord för lim] ifrån. Tidpunkten för intresse av brytning av kalksten, detta vet man givetvis inget om. Den äldsta vi har oss bekant om ett kalkbruk i Limhamn ligger i själva verket inte längre tillbaka i tiden är 1622.. Men det intressanta är, att namnet Limhamn dyker upp hundra år tidigare. Namnet dyker upp i ett utfärdande av Christian II att handelsfartyg icke fick anlöpa olovliga hamnar som till exempel "Limhaffnen" Notisen säger oss klart, att det måste ha funnits något som kunnat kallats hamn här ute. Denna bör också ha anlöpts av fartyg - ett förbud brukar ju ha missbruk som förutsättning, dessa fartygs ärende kan knappast ha varit andra än att hämta kalksten och kalk. Andra gången namnet Limhamns påträffas är i ett samband och omnämnandet i en dombok för den 18 september 1590 i samband med ett fartygshaveri, då skrives "Limhafnen".

Köpingen som blev stadsdel den 1 Januari år 1915.

Limhamns historia fram till industrialiseringen har här helt varit en historia om kalken och kalkbruket. Men vi får inte glömma att ett annat inslag i väven även varit fiskeläget i Limhamn som spelat en dominant roll under större delen av 1800-talet och en lång bit in på 1900-talet. Municipalsamhället utvecklades raskt. Vid sekelskiftet hade man en folkmängd på 6500 personer sett till från starten endast 2500 personer. Under loppet av 1905, det sista före köpingstiden passerade man 8000-strecket. När Hyllie socken 1 Januari 1906 förvandlades till köpingen Limhamn, upphörde Hyllie by att existera som kommunalt centrum. Redan år 1907 motionerades i Malmö stadsfullmäktige om inkorporering av Limhamn med Malmö. Köpingen Limhamn tog en positiv ställning till en förening med Malmö. Dock var det ett beslut som låg så nära att denna köping inte blivit en stadsdel ej heller till en storstad, ty det var endast 25 röster för en förening mot 24 för en icke förening. Med denna förening lyfte nämligen Limhamns invånare antal till 10136 och med detta lyftes samtidigt Malmös befolkningstal till ca:109000. Förening får väl anse som definitiv också i kyrkligt avseende året 1923. Vad inkorporering kom att betyda för Limhamn är svårt att bedöma. Under de decennier som följt har Limhamn blivit delaktig med sin forne granne vad gäller den våldsamma expansionen inom industrin, med detta i åtanke har såväl Limhamn som Malmö vad gäller befolkningsantalet mer än fördubblats sedan 1915. De åkrar som länge en drog en markerad gräns mellan Malmö och Limhamns bebyggelse är nu i det närmaste försvunna. Lite av sitt eget är Limhamn med sin egen postadress Limhamn och sin egen särpräglade historia då det steg fram ur dunklet som en primitiv utskeppningshamn för kalk och fram till att det nu ligger som en av sjudande liv och utveckling fylld del av -snart nog - kvartsmiljonstaden Malmö.

Återvänd Här fortsätt den spännande läsning om Ön eller var det Sundholmen det hette?