Längre ner i Humlegatan på vänster sida ligger fortfarande kvar detta korsvirkeshus som idag inrymmer ett konsulat tidigare en bank. På andras sidan Humlegatan finns ännu kvar en del av byggnaden från gamla rullgardinsfabriken. Sist men inte minst tvärs över på Östergatan ligger ännu en fantastiskt byggnad som inrymmer bl. a Oasen blommor. Som även kan ses i bilden som följer nedan.

Oasen blommor. Hur mänga känner inte till just denna blomsteraffär, säkert många, men hur många vet att just på Östergatan1 sedan år 1907 har AEG Elektriska Aktiebolaget AB som öppnade närmare bestämt på just 1900-talet borta på Adelgatan för att seden flytta till Östergatan 26 och till sist hamna på just Östergatan 1. Firman bedrev en omfattande materialförsäljning som omfattade Skåne, Blekinge, Halland samt Småland.

Historia: Östergatan - Adelgatan - Västergatan den äldsta gatuaxeln i Malmö. Det var kring denna led som staden Malmö växte, inte att förglömma att Södergatan ingick även den. Östergatan har under sin tid burit mången namn såsom Then langhe östre Adelgade år 1583, Öster Allgade år 1615 samt Östra Gatan år 1744.

En förstoring av bild nedan.

Humlegatan

Korsningen sedd från annan vinkel. Husen kanske kan se väldigt skamfilade ut men samtidigt innehöll dessa hus så mycket värme och charm som knappast kan ersättas av större cementklump typ Caroli City, Malmö. Korsningen Grönegatan-Humlegatan i mitten av 1960-talet. Huset med den stora takkupan är det Diedenska sädesmagasinet. Husen längst upp vid Östergatan finns fortfarande kvar. Humlegatan fotograferad från Grönegatan i riktning mot Östergatan. I de lägre husen som ligger framme vid Östergatan låg Malmö Rullgardinsfabrik. Efter dessa nästan längst fram till hörnet Östergatan - Humlegatan låg på sin tid en välbekant inrättning som även idag finns/behövs nämligen" Malmö Gamla Lånekontor".

Rullgardinsfabrik.
När prostitutionen sökte sig till andra platser i Malmö blev Humlegatan en vanlig gata i Carolikvarteren.
Längst upp mot Östergatan hade Malmö Rullgardinsfabrik haft sin till tillverkning och huset är ett av de få som fortfarande finns kvar. På andra sidan gatan låg grosshandlare Johan Dieden den äldres sädesmagasin. Magasinet ut mot gatan låg kvar men gårdsmagasinet var rivet. Att det inte rörde sig om fallfärdiga gamla hus framgår av hur det gick till när man rev gårdsmagasinet:
"Det var ett bygge som inte gick att peta omkull. En vajer på 25 meter gick av med en smäll. Stöttorna mellan de sju våningarna var manstjock ek. Magasinet fick tas ner med hjälp av en norrlänning och en motorsåg."

Nästan ödelagt.
1970 hade grävskoporna gjort sitt och allt var borta. Eller nästan allt, i korsningen Humlegatan-Östergatan sparades några hus, man kan ju alltid hoppas att det berodde på att någon drabbades av dåligt samvete när omfattningen av skövlingen framgick.
I de nya kvarteren förlängdes Humlegatan söderut till Stora Kvarngatan där Jerusalemsgatan tidigare hade korsat.

Hit lockade "humlorna" sina kunder. Humlegatan blir omnämnd redan i slutet av 1400-talet, men inte förrän 100 år senare får gatan namn efter en Jep Humble som ägde två gårdar vid gatan. I början av förra seklet hade Humlegatan rykte om sig att vara tillhåll för prostituerade.
I gamla adresskalendrar från den här tiden finns endast fastighetsägarna längs gatan upptagna. På stadens övriga gator finns även de boende i husen nämnda men så inte på Humlegatan. Ämnet var så känsligt att kvinnorna i husen var onämnbara. Det fanns prostituerade även på andra håll i staden men det var på Humlegatan de flesta höll till. Troligtvis för att husarerna tidigare var förlagda vid Drottningtorget. I folkmun kallades kvinnorna för "humlorna".
Fritiof Nilsson Piraten berättar om när kreaturshandlare Jesperson och patron Esping från Gottorp festar på Hotell Horn:
"Man ropade från bord till bord, svor och larmade. Samtalen rörde sig mest om världsliga ting, om kor och svin och väderleksutsikter, om priset på flickor i Humlegatan."
Lite längre fram i boken talar man om den nyss avlidne konsuln och kyrkovärden Kriegener och Jesperson berättar:
"Han ägde ett av husen på Humlegatan. Esping häpnade och undrade om sådant kunde gå för sig. Jo, för all del, det gick an. För hus är hus och det är bäst som räntar mest och pengar luktar inte. Man skulle bara se på lagfartslängden över Humlegatan, det var läsning det!"

Humlegatan = Thet söndre strete nest Österport 1480. Thet förste strede ther i sönder löber aff Österport 1483. Man förmodar att gatan uppkallats av efter Jep Humle och gårdarna 20-21 som liggande vid Jep Humle strede1580. Bra att veta om just denna gata = tidigare var namnen på denna gata två nämligen Stora Humlegatan samt Lilla Humlegatan, som fortsatte norr om Östergatan. Stora Humlegatan ändrades till bara Humlegatan år 1898 samt Lilla Humlegatan ändrades till *)Bagersgatan år 1868. Detta skedde efter framställning av fastighetsägare vid Lilla Humlegatan vilka motiverade sina framställningar med att dessa ej vill bo vid någon Humlegatan enär Humlegatan (d.v.s. Stora Humlegatan) "i hela staden blivit ökänd för det osedliga liv och leverne, som vid densamme föres"

*)Familjen Bager hade under långa tider ägt tomterna i angränsande kvarteret Lorens Bager.

Kvarter no:8 Humle. Nästan alla husägare på Humlegatan odlade humlegårdar med ett soligt och idealistiskt läge innanför den höga skyddsvallen. Detta tecken gav Humlegatan på 1500 - talet sitt namn och sedermera år 1864 även kvarteret sin ifrågavarande karakteristiska benämning.

De omoraliska i Syndens nästa. Det lättare livet eller rättare sagt det lättsinniga livet fick det mindre lätt, när Landshövding Axel Adlercreutz år 1874 övertog styrelsen i länet. En speciell form av lättsinnighet som den så annars utmärkte Landshövdingen knappast kunde göra mycket åt, var det så kallade lätta gardet. Särskilt när de ekonomiska konjekturerna blev sämre, ökades rekryteringen till denna kår. Visa män hade inrättat en speciell besiktningsbyrå för dessa bespottade men livligt frekventerade kvinnor - "horor" enligt vördiga prästerskapets kärnfulla svenska språk eller "luder" enligt halvherrarnas latinska terminologi. Prostitutionen var väl inte med dåtidens mått men man konstaterade att under år 1876 hade dessa ökats från 28 till 38 och att dessa besiktigats 1057 gånger eller var fjortonde dag. Nu 124 år senare tycks jag mig ha läst någonstans att detta uppträdande mot det jag idag kallar lätta gardet är något som jag läst om att man vill inrätta även i Sverige m.a.o. ett lagligt horhus med inrättning för kontroll av hälsotillståndet. Detta tycks vara en väldigt gammal försörjningsgren man kan undra hur det var ännu längre tillbaka i tiden. Om manliga prostituerade nämns inget, förmodligen var jämlikheten inom denna bransch inte uppfunnen.

Nöjesliv - Krogar - Dans. Det fanns gott om sämre och bättre krogar och på en del av dem arrangerades danskvällar. På många av de sämre och på några av guldkrogarna jagades vid sådana tillfälle "nattfjärilar" m.a.o. precis som idag men vid ett finare namn. De jaktlystna halvherrarna visste var det lönade sig bäst. Gatuprostitutionen florerade ganska ostört. Hårda ord kan tycka på den tiden men idag vågar väl ingen lägga dessa ord i mun på någon fastän vi vet att denna verksamhet existerar. Även en vanlig raggning idag på en restaurang verka vara rent av livsfarlig kanske därför att många väljer det lätta alternativet, detta är ju inget nytt påfund bara en annan form av att skaffa damsällskap. Denna stämpel lätta- gardet -kåren kan tyckas märklig på en grupp människor som inte alltid hade det så lätt här i livet. Det kan många gånger vara svårt att tala med kluven tunga eller dubbla budskap om man så vill. Kåren var väl utnyttjad av fattiga som rika personer. Bostadsorten kallades populärt för " humlorna" också en ovanligt missvisande bedömning. Tydligen har "skökotätheten" av ålder varit markant i Humlegatan, förklaringen kan kanske vara att husarerna tidigare var förlagda till kasernerna vid Drottningstorget. Värt att notera att trots att "Humlorna" får sin beskärda del i våra böcker och i mestadels Humlegatan så fanns detta lätta garde även på andra ställen i stan som t.ex. Västergatan, Norra Vallgatan, Ostindiefararegatan, m.fl. Även i det idylliska Snapperupsgatan fanns dessa representerade för många utstötta men många gånger efterfrågade varelser.

Man beklagar ofta att gatuidyller försvinner. Då glömmer man bort att gårdarna ibland inte direkt var så idylliska, som t.ex. här på Humlegatan 16. Man måste ibland få lov att säga även om det gör ont i hjärtat att det var inte alltid bättre förr, men samtidigt kan man inte heller som i detta fall dra samma visa över alla husen att dom var för dåliga för eftervärlden. Många av fastigheterna i mitt område i mitt Malmö skulle än idag lätt klara framtiden.

Tillbaka.