Mellersta Förstaden före år 1939.

Historik: Vid mitten av 1800-talet var Malmö landets femte stad med 13.000 invånare. Större delen bodde och verkade innanför broarna i gamla staden. Utanför fanns den lantliga idyllen med en obetydlig bebyggelse. En del smågårdar hade vuxit fram kring infarterna i Östra samt Södra Förstaden där Kockum hade etablerat sig år 1840. Vid denna tid fanns det stigar, småvägar, småstråk som sedermera kom att kallas för Östra Förstadsgatan, Lundavägen, Föreningsgatan, Sallerupsvägen, Östra Farmvägen, Celsiusgatan [tidigare år 1889 kallad Hartsgatan sedermera år 1904 Hartzgatan av tyskan [harts, kåda], Industrigatan, Agneslundsvägen, Sorgefrivägen, Spånehusvägen samt Södra Förstadsgatan. Efter hand som Malmö Industri blomstrade växte det snabbt fram tre områden med arbetarebostäder, Lugnet, Kirseberg samt Sofielund på privatägd mark. Marken var nämligen i stadens ägo s.k. gårdejordar, muljordar samt plantagelyckor. Vissa av dessa användes av stadens borgare för boskapsskötsel samt viss odling som t.ex. tobaksraps. Året 1972 skulle bli av större betydelse, då godkändes nämligen den stadsplan avseende Rörsjöstaden man förevisat och staden kunde börja bebygga sina gårdejordar.

Värnhem. År 1776 startades ett stort kronobränneri vid Östra Förstadsgatan och senare även en porslinsfabrik och en tändsticksfabrik i Östra Förstaden. På Värnhem låg den gamla gården kvar på hörnet av Lundavägen - Sallerupsvägen. I övrigt dominerades bilden av tre möllor, en på hörnet av Föreningsgatan och Sallerupsvägen, den s.k. möllaregården, en vid Ehrensvärdsgatan som då vid den tiden inte existerade som gata samt en vid Celsiusgatan. Ytterligare två möllor var inom synhåll från Malmö en vid Lundavägen, samt Högamöllan på Kirseberg. Dessa båda möllor var s.k. "holländare" medan den vid Ehrensvärdsgatan var en "stubbamölla" den senare finns idag på Kirseberg. Slottsmöllan i Slottsparken innehåller också en "stubbamölla".

Rapsagården. Mellan Sorgenfrivägen och S:t Knuts Torg, Industrigatan samt Föreningsgatan fanns tidigare Rapsagården eller som den även kallades "Rapsatgården". Här odlade man raps redan på 1700-talet. Borgmästaren Jöns Stubaeus hade år 1733 grundat en oljekvarn, en oljekvarn driven med dess hästdragna stamp. Den första industrin som etablerade sig i Mellersta Förstaden var Malmö Oljeslageri. En samma industri byggdes år 1898 vid Nobelvägen - Industrigatan, senare på 1920-talet slogs denna industri ihop med Mohab som då hade byggt vid Agneslundsvägen - Nobelvägen. Kyrkan trädde in på marknaden och ett antal kyrkogårdar kom till. Fram till år 1945 fick de sista rapsahusen ligga kvar, detta var mestadels småhus som låg vid Hartsgatan [ idag Celsiusgatan ] Rapsgatan, Bertrandsgatan samt Grusgatan. På den nordöstra sidan om just dessa Rapsahus låg tidigare en avrättningsplats med galgbacke.

Skolor och epidemisjukhus. År 1878 byggdes vid Föreningsgatan Rörsjöskolan och efter ett antal år 1899 byggdes Östra Förstadsskolans nya byggnad, bakom denna skola byggdes år 1880 ett epidemisjukhus som sedermera flyttades till nya lokaler vid Pildammarna. År 1900 byggdes Mellersta Förstadsskolan. Tuberkulosvården fick flytta in i lokaler vid Celsiusgatan kommande från den Engströmska skolan vid Värnhem, som sedermera fick inhysa tandvård, barnavård samt en Polisstation. Denna skola låg som nog alla vet vid det här laget på hörnan av Sallerupsvägen - Föreningsgatan, den startades år 1858 med namnet Östra Förstadsskolan. Idag inhyser denna plast stora vida höghus, mataffärer, korvgubbar. År1903 inrättades här en efterfrågad provisorisk tuberkulosvård

Arbetsinrättningar. På Nobelvägen som började att byggas år 1914 men dock inte klar förrän år 1934 eftersom den hela byggdes i nio [9] etapper. Instutionen får ses som en stad i staden för sinnesslösa, arbetsskygga, gamla samt föräldralösa barn. Den stad i staden hade bl.a. eget bageri, skomakeri, m.m. Den andra halvan av kvarteret användes till bl.a. grönsaksodlingar. Anstalten/Instutionen som var omgärdad av ett stort rött plank fick därför i folkmun anläggningen att kallas det röda helvetet. År 1928 invigdes det nya ålderdomshemmet vid Celsiusgatan - Nobelvägen, varför hela anläggningen senare kom att heta Värnhem. Idag finns vissa delar kvar och själva anläggningen hörnet Celsiusgatan - Nobelvägen har efter att varit inkvartering för Migrationsverket idag byggts om till studentbostäder där själva entrén gjorts om till affär för de boende.

Namnet Nobelvägen hur uppstod detta: I Malmö fanns en princip att alla huvudleder skulle uppkallas efter svenska föregångsmän. Nobelvägen har således fått sitt namn efter Alfred Nobel även känd som donator av den fond som årligen utdelar Alfred Nobels pris. Dess första utdelning var året 1901. Nobelvägen namngavs år 1904. En gammal skröna talar om att storyn är fel eftersom det sagts att namnet "Nobel" skulle ha uppkommit efter en nobel man bosatt just där. Detta kan dock ej bekräftas vare sig i mantalslängder eller andra församlingsböcker från 1800-talets slut fram till 1900.

Avslutningsvis kan berättas att dagens Nobelvägen tidigare hette Banaholmsgatan efter en villa som byggdes i korsningen av banorna Malmö - Ystad och Ystad - Trelleborg. Villan döptes till Banaholm varför det senare blev Banaholmsgatan som sedermera blev Nobelvägen.

Gasverk. År 1898 igång sattes driften vårt nya gasverk på Industrigatan. Det gamla gasverket som tidigare låg på Stora Nygatan - Norregatan byggdes senare om till Elverk som togs i bruk år 1901, som senare i tiden lades ner och idag huserar Rooseum på denna plats mitt emot Österportskolan.

Spårvagnar. När detta elverk togs i bruk påbörjades elektrifieringen av Malmö Stads Spårvägar. I samband med detta byggdes år 1906 de nya vagnstallarna vid Zenithgatan varför man den 2 feb 1907 slutade att köra den sista hästspårvagnen. Se hästspårvagn i Limhamn.

Industriområdet Mellersta Förstaden. S Barnekow inköpte år 1907 Smedjan no:7 för att här fortsätta sin framgångsrika produktion av mejeriprodukter såsom löpe = ????? och smörfärg. På andrasidan av Industrigatan startade Wilhelm Hansen sin kemikalieaffär nästan samtidigt. Senare byggde Frans Escheniorh upp läderfabriken Skandia år 1919. Senare namnbyte till Öresund för att senare 1929 - 1930 gå i konkurs då den ombildades till Industricentralen. Senare kom det att byggas AB Skocement 1917, denna fastighet inköptes sedermera av AB Ferrosan som då slogs ihop med tidigare innehav av andra i närliggande fastigheter. Samma år skulle vi få lära oss vad det innebar att göra cigarrlådor eftersom Per Fricks fabrik hade etablerat sig på Agneslundsvägen liksom Alfred Benzon. Senare i Per Fricks fastigheter flyttade även Bjurhagen in på 1930-talet.På hörnet av Industrigatan - Östra Framvägen fanns AB Malmö Kvarnstensfabrik och på andra hörnan kunna vi år 1933 finna ADDO, här på denna tomt denna hörna huserade tidigare Sydsvenska äggexporten.

1929 startade Wangels färgeri på Östra Farmvägen, där jag i skrivande stund kan stoltsera med att byggnaden finns kvar precis som ADDO byggnader finns kvar, för att inte tala om Ferrosans fastigheter som idag inrymmer bl.a. Migrationsmyndigheterna.

Wangels, Östra Farmvägen. Detta företag grundades av Fabrikör G. A. Wangel år 1904. Vid dennes bortgång år 1937 övertogs verksamheten av sonen tillika fabrikör, vilket själv varit verksam i företaget sedan 1922. Tidigare låg företaget på Hermansgatan 2, men utrymmet räckte inte till varför man satsade på egen tomt just året 1929. Färgeriet byggdes till år 1931. En ytterligare tillbyggnad var ett måste år 1933 för en avdelning för kemisk tvätt samt installation för modernare maskiner. Från att tidigare använt bensin vid behandling av kläderna övergick man nu till att använda ämnet asordin, som hade en fördel det var inte brännbart och explosivt och var klart överlägset de gamla tvättmedlen. Firma hade tre [3] öppna affärer i Malmö, Östra Förstadsgatan 46, Henrik Smithsgatan 1 och Gråbrödersgatan 7.

Smedjan 1939. Flertaget företag fanns också i smedjan som tex. Handels AB Nordens tryckeri, Thure Wibergs fabrik, Kaffe & Kolonial [KÅKÅ], Axel Arvidsson Wienerkorvfabrik och A.E Anderssonstenhuggeri idag huserar Telia här. Andra företag som fanns just här var bl.a. AB Eug Wingård. På gamla tomten Domus, Katrinelund och ända fram till Sallerupsvägen låg en gård Eriksdal, som tjänstgjorde som Håkanssons Handelsträdgård. I samma kvarter fanns även Katrinelunds vårdanstalt, sedermera ungdomshem för mindre barn, dessa byggnader vet säkert de flesta att de revs för ganska länge sedan. Domus Interiör som det hette flyttade till Stadiongatan bytte namn till Skeidar och är idag nerlagt. På gamla Domus plats efter renoveringar trädde aktörer som Onoff, Skopunkten, Stadium samt Willys in.

Mellersta Förstaden idag 2001. Som man ser så framgår det att just denna stadsdel var framgångsrik när det gällde att etablera sig av alla de olika inriktningar. Idag finns visserligen många fastigheter kvar och i mångt och mycket fortsätter etablering dock bestående av mindre men framgångsrika småföretagare. Andra fastigheter renoveras för att återanvändas vilket är bra, hyran kan påverka att mindre och fler småföretagare kan få en chans i just detta så populära industriområde. Vi vill nog alla att om denna stadsdel ska leva upp igen, skjuta till vårt bidrag till dagens starta egetföretagere, för just idag består just många företag av just starta eget chansen till att göra sitt eget.