Hönseriet i Lugnet. År
1855. Vem gav området sitt, varifrån härstammar det gamla namnet lugnet. Här
måste vi gå tillbaka till 1800-talet då det på hörnet av Storgatan och Västar
Långgatan låg ett tvåvånings herrgårdsliknande lantställe tillhörande vice
Häradshövdingen Johan Groothe. Gården kallades för "Lugnet".
Lantstället revs år 1906. Efter dennes bortgång tog de nya ägarna tag i marken
delade upp densamma och lät bygga mängder av mindre hus som vanligtvis
befolkades av arbetare från bl.a. Kockum som vi vet sedan innan låg bl.a. vid
Kärleksgatan, Davidhallstorg. Därav namnet på den nya stadsdelen som utgjorde
en fyrkant mellan gatorna Drottninggatan - Kaptensgatan - Föreningsgatan -
Södra Förstadsgatorna. Här sa man att "di bor po Logned".
Lugnet präglades av en idyll med
många låga hus en och annan liten trädgård vid dessa kullerstensbelagda gator
som Norra, Södra, Östra samt Västra Långgatorna. Kasinogatan uppkallad efter ett
nöjesetablissemang "Casino" på Södra Förstadsgatan medan
Gottfridsgatan och Lorenzgatan uppkallats efter Frans Henrik Kockums båda söner
Gottfrid och Lorenz som båda dessutom var direktörer vid Kockums Mekaniska
Verkstad. Ett av de äldsta husen låg vid Södra Förstadsgatan 14 i kvarteret
Elefanten. Här inrymdes ett hönseri mera känd då under namnet "Malmö
Hönseri - Fågelimport" där man kunde inhandla hönsfoder, kycklingfoder,
duv och fågelfoder. Inte så långt ifrån denna adress låg Victoriabiografen idag
Victoriateatern ritad av Axel Stenberg och invigdes år 1912
Victoriateatern som byggdes 1912, möjligen den första
byggnad i landet helt avsedd som biograf. Var rivningshotad i mitten av
70-talet, men räddades efter en strid mellan kommunen och den alternativa
kulturrörelsen.
Lugnet. Vid Triangeln samlades vägarna från Trelleborg och Ystad från
söder, från Limhamn i väster och från Värnhem i öster längs Föreningsgatan,
till en knutpunkt som varit en livlig plats i alla tider. Hit kom Söderslätts
bönder med sina varor och köpmän och hantverkare från kontinenten. Senare kom
även de överflödiga lantarbetarna från Söderslätt och hela Malmöhus län som
skulle komma att utgöra grunden för Malmös arbetarklass. Alla drogs de till
storstaden och alla kom de längs landsvägarna in mot förstäderna.
Många kom
inte längre än så. Ett enklare arbete på Kockums mekaniska verkstad eller någon
annan fabrik här i förstaden och en billig bostad hos någon hantverkare på
Lugnet blev ofta den första kontakten med storstaden Malmö under 1800-talets
senare del. Här bodde främst arbetare, men med åren kom ett stort inslag av
hantverkare att märkas. Det fanns verkstäder på var och varannan gård.
Lugnet
byggdes under Malmös första stora uppgång som industristad åren 1860 till
1870. Det var nästan enbart envåningshus
av tegel eller enklare lersten. Lugnet hade köpts av Frans Henrik Kockum som
styckade området i små tomter. Här kom också många av arbetarna vid hans
fabriker att bo. Kockums hade startat gjuteri och mekanisk verkstad vid
nuvarande Davidshallstorg 1840 och expanderade kraftigt under dessa år.
Verkstaden flyttade ner till hamnen i samband med Baltiska utställningen 1914.
Kaptensgatan, Malmö 2015
<
Vänder mig om och ser ner längs hela
Storgatan, längst ner i änden reser sig Sankt Petri läroverk.
Men nu är vi tillbaka på Storgatan inne i en liten rest av
det som var Lugnet. Det gamla Lugnet utraderades under 70-talets
rivningsraseri. Till vänster ser vi Bullen, populärt tillhåll för vänstern på 70-talet.
Inget vet hur många öl som har hivats här. De första lär i varje fall ha
druckits här 1897.
Spårvägslinje
2. Södra Förstadsgatan trafikerades vid denna tidpunkt av Linje 2
som då körde sträckan Södervärn - Hamnen. Trafiken på denna linje lades ner år
1940.
Lugnet.
Många av husen längs den östra sidan av gatan
mellan Triangeln och Storgatan revs när totalsaneringen av Lugnet spred sig ut
över omgivningarna. Av någon anledning gjorde grävskoporna halt vid Södra
Förstadsgatan och i dag kan vi glädjas åt en nästan obruten husrad av äldre hus
längs den västra sidan av gatan. Lugnet byggdes ursprungligen som bostäder åt
arbetarna på Kockums verkstad, men även intill verkstadsområdet på andra sidan
S:a Förstadsgatan fanns det arbetarebostäder. De låg då vid Kärleksgatan [som
även kunde nämnas som Jörgen Ankersgatan]som än idag finns kvar innehållande
Dressman, Resebyrå, Vin & matrestaurang bl. a. Att notera om just
namnet" Lugnet" så kommer detta troligen ifrån Malmö Arbetares
Bostadsförening AB:s tomt och fastighet vilket uppfördes omkring 1885 i kvarter
24 Falken 1. Gatorna i lugnet uppfördes enligt data: Bolagsgatan 1879, Brogatan
1897 samt Stålgatan 1879 som var den sista av dessa gator som blev asfalterade.
Gammal sliten grusstig eller vad tidigare? Kv Lärkan som idag är det som omges
av just Lugna gatan runt hela kvarteret är av sådant stort intresse. I övrigt
har det i dagarna 2001 utkommit en film med titeln "Far till staden"
som handlar om just Lugnet, Eric Svenning hans besatthet att utplåna fattigdom
och all denna slum, genom att riva en del av Malmö. Även boken
"Lojalitet" finns ute och det är egentligen denna bok som filmen är
baserad på. Finns på Stadsbiblioteket i Malmö. Eric Svennings paroller "Ljus och
luft" samt "Hälsobostäder åt alla ".
Hörnet Stålgatan utlagd
1800-talet samt Rörgatan utlagd 1879. med sin speceriaffär och säljande
Solokaffe.
Bilden från Lugnet 1965.
Lugnet - den förlorade
idyllen förslummas allt mer.
SKD 19640804
|
|
|
Lugnet gör verkligen skäl för sitt namn, se bara
dessa harmoniska bilder, denna på bild blankpolerade bilar i ett gemytligt
kvarter två spatserande damer eller på andra bilden dessa lekande barn i
solskenet ljus.
|
Gottfridsgatan, Malmö innan den stora rivningen på 1970-talet |
men i början av
1970-talet hade delar av bebyggelsen redan rivits.
Lugnet som var. Lugnet är som vi alla vet området mellan S: a Förstadsgatan -
Kaptensgatan. Detta var en gång idyllen i Malmö, när staden inte var större och
pretentionerna inte sträckte sig längre än att man som söndagsnöje i öppen
släpvagn åkte Malmö runt med linje 3 för fem[5] öre. Här i just detta område
förverkligade många människor sin dröm, drömmen om ett eget litet hus för sin
ålders dag. När det var förvekligat vårdades det som den dyraste klenod.
Välputsade hus, välmålade och väl underhållna med sina små trädgårdsoaser
prunkande bakom fasaderna. Det var tyst, det var stilla, det var fridfullt på
dessa små och smala gator. Lugnet gjorde som sagts många gånger skäl för sitt
namn då. Något var som sagt vad bättre förr, idag stressar människan ihjäl sig
själv och sina medmänniskor som måste hänga med i samma tempo. Idag år 2002
finns inte en uns av den där rofyllda atmosfären kvar varje kvadratcentimeter
gatumark är belagd med nya fastigheter stora både på höjden och bredden för att
inte tal om alla dessa bilar som belamrar hela lugnet såväl ovan jord som
under, var det så Erik
Svenning tänkte sig att
lugnet skulle se ut, knappast troligt.
Gottfridsgatan –
Västra Långgatan, bild 70-talet.
Lugnet
Från 1972
Erik Svenning
Minns du "Lugnet" med sina små
pittoreska hus. Minns Du bakgårdarna och idyllen på Lugnet.
Minns Du all uppståndelse när man ville riva det gamla huset som
innehöll barnhem/stugan det gamla tvåvåningshuset som sedermera revs augusti
1978 för att ge plats åt en förskola som i sin tur sedermera revs för att
bereda plats ät dagens" Lugnet" med Kvarter Lugnet som en yttre ring
och Kvarter Lärkan som en inre kärna i dagens kartritning. Vem låg då bakom all
denna rasering, för rasering var det likväl som raseringen av gamla Grönegatan
för Caroli City, kan det varit Erik Svenning samme Erik som just nu har en film
man bör se " En far till Staden", eller varför inte läsa boken
"Lojalitet" skriven av Olle Svenning.
Filmen kan jag rekommendera, intet ont om rivning eller ska vi
säga saneringen. Den var ett måste. om man ser filmen lyssnar till innehållet
så förstår man att Erik Svenning hade många mål här i livet och ett av dessa
var att sanera bort all fattigdom totalt undermåliga och värdiga fastigheter.
Malmö var på väg att förändras de här åren, de delar som påminde om nödens och
ibland om kampens år revs. Erik tvekade aldrig inför de beslut som fick gamla
arbetarekvarteret som Lugnet att försvinna likväl som Rörsjöstaden.
Se bild nedan: Visst var det smått idylliskt men hade det gått att undvika denna
frammarsch där pengar styr och där utveckling måste gå framåt på bekostnad av
just denna bland många andar idyller.
Lugnet.
Lugnets Förskola
som även denna fick ge vika för makten, pengarna och utvecklingen.
Minns
Du?
Minns Du! Klockan fem på morgonen den 30 juli 1885
lades den första grundstenen till det som sedan skulle bli Betelkyrkan. Ny rivs
densamma 1 juli 1975 efter att ha varit i tjänst exakt 90 år senare för
församlingsborna.
Skattsökarejakt på gång i Betelkyrkan. Skatten består förmodligen ett exemplar av en tidning från den 30
juli 1885, några mynt och dokument om bygget och församlingen. Skrinet som allt
detta förvaras i förmodas vara gömt i något av hörnen kanske Kaptensgatan -
Storgatan.
Minns Du käre läsare, vårt gamla Malmö… vårt gamla Malmö som gett vika för tidens nya arkitektur!
Minns Du när ettans spårvagn gick från fängelset, Lundavägen till Kastanjeplan, utmed Lönngatan ner över gamla Väster. Eller när trean "ringlinjen" gick stan runt eller när fyran som på skämt kallades "Spågan" från Gustav Adolfs Torg till Limhamn. Vill du läsa mer om Limhamn, se separat sida om Limhamn Här.
Vem kommer inte ihåg gamla Arena eller gamla husarkasernen som
sedermera även kom att innehålla en ridskola. Kommer Du ihåg gamla Rundan som
gick längs våra vackra kanaler, jo det finns fortfarande kvar dock i annan regi
men inte med samma goda känsla som förr, det är förr mycket företagsdrivning,
ingen direkt känsla att längre glida igenom dessa kanaler. Visste Du att det i
Malmö funnits tjugofem (25 ) ölhallar "Möllan" "Tennstopet"
som kallades för "Rödlöken" eller biljardspelet på Oscar Wernerssons
ölstuga på Storgatan. Eller
vem minns inte vår folkkäre "Östen med rösten Warnebring" blåste på
sin sax dessa otåligt inväntande lördagskvällar. Eller varför inte gå på
"Kungsporten" detta på Kaptensgatan i Kv 7 Gamen. Vem minns inte
dessa otaliga bakgårdarna i Malmö. Har var det bättre förr, ja det skriver jag
under på, likväl som jag i protest skriver på att dessa skyskrapor ibland
tränger undan all denna kultur som skulle kunnat restaurerats om bara viljan
funnits, för pengar det finns ju !
|
|
Om vi följer skissen härintill
och börjar norr.
Med Drottninggatan högst upp. Fram till 1901 hette dock biten
mellan Södra Förstadsgatan och Kaptensgatan Norra Tvärgatan.
Södra Tvärgatan försvann 1975. Lite söderut låg Norra
Långgatan. 1963 förkortades denna betydligt; delen mellan Västra och Östra
Kanalgatan fylldes igen. Idag återstår en liten stump av dessa som går fram
till Kaptensgatan. Söder om Kvarter Katten på kartskiss ser vi Lorentzgatan.
På karta från 1864 heter denna Lorenzgränd, blev till gatan
först 1867. Gatan som sådan utgick 1976 och kvar av denna finns en gångväg
från Kaptensgatan till Lugna gatan, delvis sammanfallande med Lorentzgatan.
Lorentzgatan efter Lorentz Kockum. Efter detta bort till kvarter Orren och
Gottfridsgatan som står som gränd fram till 1864, gatustatus 1867 och utgick
1976,kvar finns Gottridsgången mellan Storgatan och Lugna gatan.
|
Västra samt Östra Långgatan försvann
1976. Kvar finns Södra Långgatan som då skar tvärs
igenom Lugnet från Öst till Väst. Idag vet vi alla att just denna gata år en
stump kvar som går fram till Södra Förstadsgatan. Kvar har vi sedan Kasinogatan
sedan 1879. En annan gata som försvann 1976 med nybyggnationen var Stålgatan.
Efter detta tittar vi på Flodgatan på karta från 1879 men försvann som många
andra samband med den stora rivningen 1976. En del av dessa gatunamn återkommer
i vissa gångnamn som Stålgatan = Stålgången, Flodgången, Diskontogången,
Lorentzgången samt Gottfridsgången. Vi smiter bort till Brogatan, på karta ser
vi att den går från Stålgatan ända fram till Föreningsgatan, men sträckningen
Flodgatan - Föreningsgatan kom till först 1909. Som vi vet är det just bara den
biten som idag kallas Brogatan, den norra delen kallas Lugna gatan. Vi ser även
på karta Brunnsgatan som här går ända fram till Södra Förstadsgatan. Av denna
finns inget kvar. Mellan kvarter no:17 Lärkan samt kvarter no:18 Trasten låg en
gång Kolgatan, denna gata gick sedermera upp i Bolagsgatan 1909, som därmed
förlorade sin norra del 1976.Källa:M Greiff & H Larsson
|
|
"Lugnet" på 1950-talet. Här ser vi korsningen Östra
Långgatan - Lorenzgatan,
Historia. De olika långgatorna som lades ut under åren 1858-1863 delade upp
området i sydlig, nordlig, västlig samt östlig del. Östra Långgatan och Västra
Långgatan var namnet på dessa båda gator från 1864 till 1976. 1976 upphörde
dessa två (2) namn i just detta område som senare kom att benämnas med namnet
"Lugnet". inte någon av ovan fastigheter finns kvar, det såg Erik
Svenning till att ändra på. Vem var då
denna Erik Svenning? Filmen " En Far till Staden", berättar mycket om
just området Lugnet.
Lorentzgatan, efter Lorentz Kockum född: 1834 samt bortgången 1899, direktör
vid Kockums mekaniska verkstad, att nämna i detta sammanhang Lorentz andra bror
Gottfried och Gottfriedsgatan som blev uppkallad efter honom, även han var dir
vid Kockums mekaniska verkstad.
Kv. Mården, Lugnet, Malmö 2015.
Erik
Svenning gick bort i en ålder av 72 år.
Eric
förstod aldrig att människor ville arbeta inom det han kallade "det
privata "eller "det enskilda".
Ӏger
gör man tillsammans och bygger gör man gemensamt."
Källor: Lugnet. Material från urklipp. Böcker
Lojaliteter Olle Svenning
samt
Från
lustgården … av Björn Ranelid.
