Rivieran och Björkstrands hörna på 1900-talet. Södergatan - Per Weijersgatan. På hörnan där man 1965 gjorde plats för att uppföra Tempo låg tidigare fastigheten tillhörande Anders Lundberg Empirehuset uppfört år 1811. Från hörnan mot just G.A.T låg i det gamla fyravåningshuset från 1870-talet en glas & porslinsaffär tillhörande K A Lindahl och handelsfirman Viggo Möller som sålde allt från fjäderdun till järnsängar, filtar samt gardiner. Dessutom huserade velocipedfabriken i butiker ut mot Södergatan var man kunde se i skyltfönstret ett plakat" Nya cyklar nytt för saisongen 1900". På andra våningen i samma hus huserade skräddaren som specialiserat sig på uniformer. Runt hörnet ner i Per Weijersgatan på vänster sida låg ett tryckeri"C M Bååths Boktryckeri" I Södergatan löper spåret för hästspårvagnslinjen som gick från Södervärn - Hamnen- över Södra Förstadsgatan - Gustav Adolfs Torg- Södergatan- Stortorget.

Gustav Adolfs Torg och den västra sidan mot norr i början av 1900-talet.

Valhalla Gustav Adolfs Torg 1912.

Nog känner vi igen huset och sedan får vi väl låta fantasin ta oss runt hörnan på huset till vänster i bild som senare kom att inhysa ett apotek bl.a. och finna Södertull och promenadstråket. Valhalla Palatset i Kv Magnus Stenbock med adress 10 a.

Historia: Valhallapalatset en imponerande byggnad med sina marmorplattor, hiss och rum stora som slottssalar uppfördes år 1903 strax efter sekelskiftet efter ritningar av Alfred Arwidius. Byggherre till denna fastighet var hattfabrikören Axel Berling. Hattfabriken hade sitt halmlager på vinden som den 7 september brann ner när en start på just lagret fattade eld. Branden var förödande för hela byggnaden där tornspiror rasade, taket sjönk ihop totalt, alla väggar brakade ner. Hela vindsvåningen återuppbyggdes senare. Byggnaden var avsedd för en industriidkare, som på platsen ville ha bostad, kontor samt fabriken, allt på samma plats. I Valhalla fanns då väl tilltagna butiksytor i bottenplan samt eleganta bostadsvåningar i de övriga planen. I en gårdsflygel borde vara no 10 B till höger om huvudentrén inreddes tillverkningslokaler för Svenska Stråhattsfabriken där det fanns 60-talet kvinnor sin arbetsplats vid dessa eldrifna symaskiner.

En del förändrat men det viktigaste i behåll, lite renoverat kanhända. Tv Stora Nygatan, mitten Gustav Adolfs Torg 1920 samt Bekå -huset i all sin prakt t.h.

Malmös Riviera på 1940-talet.

 

Det populära Konditoriet Brauns var träffpunkten för många personer såväl rikedamer som andra efter en shoppingrunda i våra eleganta affärer eller kanske gjort sitt träningspass på något av våra bantningsinstutioner tog en kopp och en kaka. som fina herrar med sina spatserkäppar, flottister och förälskade par. Denna s.k. sydsidan blommade upp med hjälp av de blomsterprakt som blomförsäljarna ställde ut vid sina vagnar.

Foto nils backe

 

1945-1955. Många av den tiden kommer säkert ihåg Spirella Damkonfektion eller varför inte sticka in till in Brauns för att dricka choklad med vispgrädde, eller bara sticka in till tobakshandlare och att senare avsluta med ett besök på denna hörna med ett besök i chokladaffären Marabou. Många kommer säkert ihåg mina bilder på nästa kända Varuhus Wessel, rakt över gatan, idag ligger S:t Jörgen på denna hörna, här på Wessel kunde man inhandla allt från textilier till möbler. Vidare bort ner i Stora Nygatan kunna man då finna Biografen "Scala senare 40-talet som visade film på eftermiddagarna ett spel som tidigare bara förevigats på Scania och Spegeln. Nonstoppremiären förlagd till 23 januari, 1948 klockan tre samt klockan fyra och fem. Ni kommer säkert ihåg ritualen att man kunde komma när man ville och gå när man sett tillräckligt. Premiärfilmen den dagen var ingen mindre än Fuzzy Hämnaren. Originaltitel var Law of the saddle. Fredagen den 30 juni 1963 gick den sista filmen. Huset revs sedan.

Biografer på Malmös Riviera på 1900-talet. Rivieran och "Grand Kinematograf" invigdes år 1904 och var placerad i Odd Fellow-huset med följande påannonsering" förevisning av lefande bilder".

Gustav Adolfs Torg. Vana ögon känner säkert igen sig från gamla BK-huset. 

Tesalongen på BEKÅ

Bild 25 sept 1965

Modehuset BEKÅ

Historia: På andra våningen i det anrika modehuset Bekå vid Gustav Adolfs Torg, en plats som hade allt för den moderna kvinnan, där många fina damer tog plats i Salongen, en salong inredd med äkta mattor och antika möbler för att kunna ta del av vad som uppvisades av dessa mannekänger, i väntan på att få prova dessa kläder bjöds det på kaffe eller olika sorters te som bryggdes på lösvikt i kanna.

Här måste jag bara bygga på historia med att detta förtjusande hus på sekelskiftet faktiskt hette Café & Restaurant Stadt Hamburg och som vi säkert kommer ihåg låg även i denna byggnad gamla teatern, (eller som byggnaden kallades för Malmös Theater & Wärdshus) som sedermera flyttade. Värdshuset som hade 22 gästrum lovordades av gästerna, kvalitén av mat & dryck vida översteg vad de andra gästgivaregårdarna kunde bjuda sina gäster på. Själva teatern låg på andra och tredje våningen i byggnaden ut mot Stora Nygatan medan själva Wärdshuset låg i den södra delen av huset. Lite mer om just Hotel Stadt Hamburg, detta som ansågs vara stadens förnämsta hotell, Restaurang samt nöjespalats.
Uppfördes 1808-1809 och hade sin storhetstid vid sekelsmitt.
Restaurerades efter en brand 1881.

Malmö var Sveriges inofficiella huvudstad.          Från november 1806 till maj 1807 styrdes riket från Malmö då kung Gustav IV Adolf bodde här med sin hustru drottning Fredrika, familjen och hela hovet.

Torget som vi vet anlades 1810 och uppkallades av kungen. Kungen med familj huserad i det populära huset Berghska Huset och Residenset vid Stortorget.
Malmö som vid den här tiden var en liten stad med endast 5000 invånare hade inte så mycket att erbjuda sina förnäma gäster. Men Kungen trivdes med Skåne och skåningarna och han planerad att göra Malmö även till officiell huvudstad. Anledningen till att kungen befann sig i Malmö sägs ha varit att han ville befinna sig närmare de stora händelserna på kontinenten där Napoleonkrigen rasade, men ingenting gick som kungen ville.

Kungen återkom aldrig mer till Malmö sedan han lämnat staden för slagfältet i Pommern 1807.                  

Pommern förlorades, alla skyllde nederlagen på kungen, militären gjorde uppror och kungen avsattes under kuppartade former.

 

Gustav Adolfs Torg, Malmö. Visste ni förresten vad som tidigare fanns nuvarande Gustav Adolfs Torg, detta var nämligen tidigare en stor äng, där får gick och betade, och vem gav senare torget sitt namn, varför det heter just Gustav Adolfs Torg När detta torg anlades på 1840 beslöt man att uppkalla detta efter Kung Gustav IV Adolf. Detta var på 1800 - talet just denna vinter vistades de i Malmö. Åren 1859-1860 anlades här en plantering[efter att under många år tidigare trots dagsveken av stadens invånare fortfarande i ett miserabelt skick] den nuvarande "rundningen" som snart blev stadens förnämsta och publika promenadstråk. En vaktkarl anställdes för att under årstiderna efter vissa bestämda tider öppna och stänga dessa grindar som omgärdade "rundelen" förutom det otäcka och dessutom fula staketet som omgärdade ovalen i mitten. Grindarna togs sedermera bort år 1903.

Gustav Adolfs Torg år 1840. Gustaf Adolfs Torg på 1840-talet. Till vänster Fricks handelsgård, till höger kyrkogården. Akvarell av okänd engelsk besökare.

Malmö Gamla Teater. År1809 uppfördes Malmö Gamla Teater på just detta torg. Torget uppfördes efter ritningar gjorda av Anders Sundström, själva teatersalongen revs under 1960 - talet. Teatertraditionerna i Malmö är som sig bör av gammal tradition. Skådespel uppfördes redan omkring år 1615. På själva 1700-talet ställde till och med självaste generalguvernören till med ett vad som kallades "spektakel" år 1711 genom att göra ett inhopp som "teaterdirektör" vid ett galaspektakel till Karl XII:s ära. Vid slutet av 1780-talet spelade resande sällskap i tillfälliga lokaler i Malmö tex. Adelg- Grynbog samt Kansligatorna. Denna teater tog slut år 1944 då nya Stadsteatern invigdes.

Hur såg det då ut på just den plats där nu den nya Stadsteatern tog plats.

Historik: "Konditan" - populärt café En populär trädgårdsservering i gångna tiders Malmö var "Browns Conditoriträdgård", senare kallad "Konditoriträdgården" eller sedermera i folkmun " Konditan" som då låg i den s.k. Pilstorpsparken vid just Rönneholmsvägen där år 1944 Malmö Stadsteater uppförs Parken i sig självt tillhörde då gården Pilstorp som låg på andra sidan Rönneholmsvägen där den då 1923 uppförda byggnaden tillhörande Sockerbolaget uppfördes. Å r 1889 tog Malmö Stad över Pilstorp och öppnade i anslutning till denna gård "Browns Conditoriträdgård" efter grundaren Hulda Brown, känd sockerbagare och ägare till andra caféer i staden som Södergatan 9 [dagens biopalats] samt Adelgatan 51. Transporten hit skedde som regel med hästtransport där kusarna fick bindas vid särskilda träbommar. Året efter övertogs rörelsen av Huldas Browns svåger konditorn Edmund Behnstedt. Under år 1896 hade just detta ställe sin glansperiod i samband med Nordiska Industri och slöjdutställningen som då bredde ut sig från Kungsparken till Pilstorps trädgård. Samma år erhöll samma ägare sprittillstånd och det blev då populärt att avsluta just här en lyckad kväll med att dricka punsch i just trädgården. Sedermera tillbyggdes även en musikpaviljong och estrad, daglig musik. Efterhand gjorde även olika varietéer sitt intåg kring år 1911-1918. Musikunderhållningen var det dominerande på 1920-talet. Ett djupt ingrepp i denna då fantastiska omgivning gjordes vid den Baltiska utställning år 1914 då Fersens väg förlängdes rakt igenom den Gamla Pildammsparken. Trädgårdsserveringen försvann kring år 1944. Kanske utgör något av de gamla träden kring Malmö Stadsteaterutgör någon rest av gamla Pilstorpsparken. Byggnaden uppfördes 1941-44 efter ritningar av Sigurd Lewerentz, Erik Lallerstedt och David Helldén.

 

Konditoriträdgården från 1910.

Många Malmöbor minns den gröna oasen i sin ungdoms glada dagar. Det var en lummig och vacker utemiljö med trädgårdspaviljong , slingrande spaljéväxter och mängder av grönskande buskar och träd. Samtidigt en romantisk miljö med lyktor och diskreta bersåer, hit drog sig många förälskade par för att antingen intaga en kopp kaffe, till detta en smörgås eller kaka. Här fanns säkert ett stort sortiment av det mesta för att kunna tillfredsställa alla besökare. Konditoriträdgården som invigdes 1889 låg inbäddat i en frodig grönska i hörnet av Pildammsvägen - Östra Rönneholmsvägen. Här bjöds dessutom förutom goda bakverk på musik, konserter samt varieté och sommarteater, Kronprinsens Husarregementens musikkår av en av många som spelade här, dessa spelade även i Kungsparken. Konditoriträdgården revs i samband med att Stadsteatern skulle börja buggas 1940.

Kungen som inte var så omtyckt i Stockholm och som ville komma närmare sydliga grannländer, funderade på att göra Malmö till huvudstad.

 

Gustav Adolfs torg med del av den s.k. Rivieran på 1920-talet.

 

Po Gustav!

Av Sven Rosborn

Vi träffas po Gustav! En plats i alla Malmöbors hjärta, torget som ligger mitt i stan. Ett torg med mycket historia men ett torg som egentligen kom till genom en lyckad kompromiss.

De första åren in på 1800-talet bestämdes att de höga försvarsvallar och breda vattengravar som alltsedan 1600-talet gjort Malmö innerstad till en fästning skulle rivas. Vallmassorna störtades ner i vattengravarna och på detta sätt vann man nya stora kvartersmarker. Utanför alltsammans anlades den nuvarande kanalen. Men det fanns ett stort problem. Den enda infarten till staden söderifrån anslöt på den tiden via Engelbrektsgatan. De som bodde vid Södergatan ville däremot att den nya infarten skulle ansluta till denna urgamla gata. För att lösa problemet lade de styrande ut ett rektangulärt torg med två av hörnen i respektive omtvistad gata. Södra Förstadsgatan anslöts däremot mitt på motstående sida. Se där ... en besökare söderifrån hade på detta sätt lika långt till Engelbrektsgatan som till Södergatan. Åter en bekräftelse på skånsk klokhets långa historia.

På bilden skymtar i höger kant det gamla Stadt Hamburg, byggt i samband med torgets utläggande. Detta var Malmös första hotell. I resten av kvarteret bakom byggnaden fanns en gudomlig parkanläggning där malmöborna under sköna sommarmånader kunde njuta av olika förlustelser såsom konserter, mat och umgänge. Efter mitten av 1800-talet fanns här också en vacker teaterbyggnad, sorgligt riven i det kulturfattiga Malmö på 1960-talet.

Om det var förlustelser som gällde på torgets östra sida var det förgängligheten som härskade på västra sidan. På 1820-talet stod den Nya kyrkogården klar, i dag Gamla kyrkogården. Hit överflyttade Malmös borgarfamiljer till livet efter detta. Liksom man hade ståndsmässiga fastigheter i de levandes kvarter, fick man egen "bostad" i de dödas kvarter ... ja, kyrkogården uppdelades faktiskt i just "kvarter".

Mitt emellan dessa ytterligheter låg alltså torget. Det tog dock lång tid innan det blev något vettigt av det hela. Så sent som 1842 berättar en ung dam som tagit in på hotellet att detta gränsade till en stor öppen plats, på vilken det gick får och kor och betade. I slutet av 1800-talet började man bebygga torgets norra sida. Detta var de rikas paradis. Inspiration till husens arkitektur hämtades från medelhavsområdet, därav smeknamnet "Lilla Rivieran".

När Sydsvenskan för något tiotal år sedan gjorde en historisk kunskapstest bland Malmös styrande var det nästan ingen som kunde svara rätt på vilken Gustav Adolf som gett sitt namn till torget. Givetvis gissade de flesta på den fete och närsynte kung som 6 november 1632 red vilse i en tysk dimma. I stället skulle det vara den olycklige kungen Gustav IV Adolf; han som i början av 1800-talet så älskade Malmö att han funderade på att göra staden till Sveriges huvudstad. Givetvis blev en sådan tossing genast avsatt som Sveriges regent!

 

Allt detta och mer därtill finner du genom att gå in

 

Vad Du veta vad som senare händer med denna teater? Gå i så fall vidare HÄR!

 

Tillbaka.