Djäknegatan med Paulibron, Malmö

Yllefabriken "Doffeln"början 1900-talet.

Fabriken brann ner året 1888, men en ny ritades av Salomon Sörensen, denna stod klar två (2) år senare.
Var i drift fram till året 1950 men senare på 60-talet revs denna mastodonta fastighet för att lämna plats åt NK-varuhus.

En ruin efter "Doffeln" eller Malmö Yllefabrik i kvarteret Lybeck.

Denna brann ner klockan nio den 7 Mars år 1888.

Nog känner vi igen oss. Paulibron i bakgrunden från korsningen Studentgatan - Amiralsgatan - Södra Promenaden. På bild från 1970 ser vi busslinje 35.

Djäknebaren, Djäknegatan, Malmö Här har vi en bild av det vid den röda punkten ett av mina favoritställe när det gällde mat, Djäknegatan och just Djäknebaren med sina goda hamburgare, ja riktiga hamburgare, det fanns faktisk snabbmat även i mina unga år, och en massa flipperspel förstås, här arbetade sedermera min blivande svärmor Ebba. Mycket besök av taxigubbar och andra åkare. Hitom röda punkten ligger idag en annat jättekomplex som definitivt inte smälter in i övriga bebyggelse på denna gata i övrigt.
Bortom röda punkten till vänster i in passagen där jag medverkade i sångkören för Elimkyrkan precis som jag medverkade i Wesleykyrkans kör i Limhamn.
I passagen kunde man även finna på hörnet i passagen en skivaffär.
Ja, nog finns det minne att dela med sig av synd bara att detta inte når ända upp till beslutsfattare som säkert framgent kommer att tillåta skövling trots att det idag finns hus som faktiskt är k-märkta men där man ändå tillåtet rivning kommer låta skövlingen pågå.

Gamla Djäknegatan som ledde upp till Gamla Latinskolan hade sitt namn efter degnene = djäknarna, som skoleleverna för kallades på 1500 - talet.

Tyvärr försvann även en stor del av denna kultur till förmån för vad, vi all vet väl hur denna gata ser ut idag efter just Djäknebaren som huset ligger i vilket man tydligen ska renovera. Röd punkt Djäknebaren, mitt favoritställe.

Längre ner i gatan mot Baltzargatan på bild höger sida blå punkt, här har man gjort många besök.

Citygaraget på 50-talet. Mitt i bild Paraplymårten. Tvekar på gatan till höger, Baltzargatan/Stora Nygatan.

Min Djäknebar i lite tydligare bild.

Korsningen Baltzargatan - Djäknegatan.
Snart kommer kvarteret till vänster att ersättas med Valand.

Valandhuset förändrade bilden totalt vid korsningen Djäknegatan - Baltzarsgatan.

Djäknegatan år 1957, i höjd med vad vi i dag kallar gamla "Centralgaraget", i bakgrunden till höger ser vi Yllefabriken som sedermera gav plats åt NK året 1963.Fastigheten mittemot yllefabriken är Byggmästareföreningens eleganta nybygge (Jaenecke &Samuelson) på Studentgatan.
Hit om Yllefabriken löper Stora Nygatan och fastigheterna på vänsters sida finns kvar SAS-Huset byggt år 1957 (Nils Einar Eriksson) och på hörnet till Stora Nygatan det hus från år 1940-1941,som ritats av Carl-Axel Stoltz.
Vidare promenad över Stora Nygatan hamnar vi på Studentgatan som fick detta namn år 1807, det vill säga vid utbyggnaden av Nya Staden efter vallarnas rivning

Historia: Den trafik som gav gatan dess namn bedrevs till fots av "djäknarna" eller "lärjungarna", vid stadsskolan, vilket hade sin dagliga gång genom just denna gata. Den gamla latinskolan låg nämligen framtill år 1827 vid Själbogatan, vid S:t Petri Kyrka.

Kvarteret Spinneriet, år 1953. S:t. Petri Kyrka i horisonten.

Historia: Det är kanske svårt att tro och framför se för sig att i just detta kvarter under 1700-talet användes större delen av området till odling av växter för textilfärger. Det var säkert också här som Johan Momber utvann en mängd växtfärger, som senare skulle komma väl till pass vid de textiltillverkning som då fanns i staden.
Året 1799 kom "Färgaregården" i rådmansonen Jacob Falkmans ägo. Jacob Falkman ville bo ståndsmässigt varför han låt uppföra en bostad ut mot Djäknegatan, inte vilken bostads som helst, byggnaden blev snarare en lite herrgård.
Kvarter Spinneriet, utmed Kalendegatan byggdes så denna fabriksbyggnad, en byggnad av sällan skådat slag, Manufaktur Aktiebolaget såg härmed dagens ljus år 1855. Med denna byggnad bildade man nu sitt eget bomullsspinneri. Man slapp nu all hämtning av garn som skedde dels från Göteborg men även från Västergötland. Detta skulle länge visa sig vara en väsentlig del av näringslivet i Malmö.
Idag år 2000 vet vi hur det ser ut på just denna plats, just detta kvarter.

Pingstkyrkan Djäknegatan, Malmö.

Tillbaka.