Aktiebolaget Moresco.
Aktiebolaget Moresco år
1892. Ingen kan
väl missa detta hus i sin historia. Här ser vi en konfektionsaffär som vunnit
ett stort skandinaviskt rykte, för sina goda alster. Ingen kan väl missa detta
hus i sin historia. Här ser vi en konfektionsaffär som vunnit ett stort
skandinaviskt rykte, för sina goda alster. Moresco bildades år 1892, bolaget
startade sin verksamhet den 1 september samma år i en fastighet med adressen
Gustav Adolfs Torg 12 a 12 b. Bolaget startade sin verksamhet den 1 september
samma år i en fastighet med adressen Gustav Adolfs Torg 12 a 12 b.
Morescobron
in mot Gustav Adolfs Torg och
Gamla Staden sett från Regementsgatan. Södertull före efterkrigstidens
saneringsprogram som snart kom att ljuda över hela Malmö.
Vad sägs om denna vy. Stående
på Davidshallsbron blickande in mot dåtida byggnationer som med åren senare
skulle visa sig bli till en oas av handlare, en träffpunkt för allehanda
personer och en framtida plast vad gäller biografer. På hörnet ser vi Parfymeri
och färgaffären Elito, år 1929 och verksamt till år 1961, skarpa ögon ser
kanhända Damfrisören Lövstedts både på andra och första plan. Foto år 1949 av C
G Willford.
Rundans
tilläggsplats.
Nog känner vi igen oss.
Tyvärr finns inte något av detta kvar.
Davidhallsbron - men vem var
David?
Av
Sven Rosborn
Vid
Södertull ligger Davidhallsbron, idag en gångbro men då bilden togs en allmän
stadsinfart från söder, inte minst för spårvagnar. "David", ett av de
här många namnen som finns runt om oss i Malmö city men vars bakgrund vi kanske
inte reflekterar över. Vi ska rådfråga en gammal Malmödam om namnet ifråga.
Alma
Falkman levde på 1800-talet och början av 1900-talet och hon skriver:
"Från söder kom man över södra infartsbron. I min barndom kom aldrig på
fråga att kalla denna Davidshallsbron. Davidshall var ett simpelt utvärdshus
vid hörnet av S:a Förstadsgatan och nuvarande Regementsgatan. Det ägdes av en
David Lenander och han var minsann inte finare än sitt värdshus. Till fröjderna
där hörde även den sortens sångarinnor ... Att detta Davidshall nu förevigas
genom benämningen av både en bro, en gata och ett torg förvånar en gammal
Malmöbo."
Källarmästaren
David Lenander öppnade förlustelsestället Davidhall 1862 och det blev snabbt
populärt hos den mera "enklare" befolkningen. Parken sträckte sig
söderut utmed S:a Förstadsgatan, från kanalen ner till våra dagars Kärleksgata.
Ett antal hus låg kringspridda i parken. En dansk på besök blev förvånad när
man kallade två simpla trähuspaviljonger för "Afrika" respektive
"Asien", något som man på tydligen på den tiden även hade på Tivoli i
Köpenhamn. Dansken konstaterade surt att Davidshall liknade Tivoli lika mycket
som "en grå mus liknar en grå elefant."
Något som
däremot var spännande med Davidshall var de ballonguppstigningar som man
började med här året 1881. Malmöborna hade aldrig sett ballonger och nu steg
här varmluftsmonstren till väders varje kväll. Den 21 augusti gick det riktigt
galet. Ballongen törnade genast efter start mot ett hus som låg på en av
tomterna på bilden. Takstenar och kalk dånade mot gatan. Efter ett höjdskutt
fastnade ballongen i telefontråden i Storgatan. Efter att ha ödelagt Lugnets
telefonsystem steg vidundret åter men for då rakt in i en stor skorsten som
störtade till marken. Efter att ha lågsniffat över dåvarande arbetarstadsdelen
Lugnet krockade gondolen mot en husvägg. Väggen rämnade och en av passagerarna
lyckades hoppa av varpå ballongen steg till väders. När den slutligen landade
vid Bulltofta kan man lätt ana ballongförarens frustrerande utrop:
"Oj"
Namnet
Södertull kommer av den tullstation som fanns här i början av 1800-talet.
Kanalen grävdes åren runt 1810 och på den tiden skulle man fortfarande betala
tull för varor som fördes in till staden för att säljas. Tobaksarbetaren
Andreas Winquist, död på 1880-talet, berättar på skriven malmödialekt om ett
ingripande av tull mot smuggelsprit:
"Så
hände dätt en gång att en bonde skule lura säj in med itt stort hallsalerkrus
fult med bränevin. Så smög han säj långs åt kanalen och tullvackten fick syn på
hånåm och tog fast hånåm. Så sägår bonden: - Harren kan väl la mäj smage fust
påad. För ja har inte säl smågt påad. Och så tog bonden sig en docktig klonk
och sedan slunga han lerkruset utt i kanalen och sa: - Där kan i gån och ta de;
och sprang sin väg." Kruset ligger inte kvar. Kanalen har blivit muddrad
många gånger sedan dess.
Allt detta
och mer därtill finner du genom att gå in 
