Östergatan från andra hållet sett 1960. Till höger ner går sedan Mäster Nilsgatan som ännu finns idag. I höger kant ser vi fastigheten [ritad av arkitekten John Smedberg]som varit platsen för bl.a. Sparbanken Bikupan som grundades år 1873 som inte finns kvar och innehåller bl.a. Pantbanken, "Stampen" kallades detta i folkmun som finns kvar. Detta var ett känt begrepp även på 1900 - talet. Till "stampen" gick man med sin bästa tänkbara sak för att belåna saker som man kunde undvara. Man försökte alltid att trissa upp mannen bakom disken men denne var en härdad man, man fick ungefär en tredjedel av värdet okay att detta var i underkant men man tog vads som erbjöds dock till en mätt med idag avskyvärt hög årsränt på mellan upp till 30% till 40% . Än idag finns dessa inrättningar bl. a på Bergsgatan i Malmö till ett urval av våra invånare som ser detta som en sista utväg. detta är än i skrivande stund ett välbesökt ställe. Återlösen är nu som då mycket dålig frågan är vid vilken tid det var svårast att återinlösa sina grejor Då eller Nu. Som i gamla tider utauktioneras dessa saker efter ett antal månader till högstbjudande där man idag som förr beroende på ekonomin kunde göra fynd eller t.o.m. återköpa pantade saker till lägre pris. Detta skedde bl.a. på Auktionskammare som låg borta vid Allmänna Sjukhuset Carl Gustav väg. Här låg Malmö auktionskammare i 299 år, år 1986 lades detta ner.

Historik Östergatan från året 1940 sett ifrån Adelgatan - Bruksgatan. Hit om finner vi Sydsvenska Dagbladets gamla redaktionshus detta ritat av densamme arkitekt.

Tvärs över gatan dock ligger idag SEB se foto nedan.

I bakgrunden skymtar Caroli Kyrktorn. Om man ser till strukturen så verkade då på den tiden inte finnas några direkta riktlinjer på hur takåsar skulle mötas, kanske är det orsak till att man blir så charmad när man ser byggnader/hus av detta slag. Om vi går vidare bort till korsningen *]Mäster Nilsgatan - Östergatan - Prostgatan. Mäster Nilsgatan in mot staden och ut mot ner mot kanalen heter den Prostgatan, som på sin tid förändrats ordentligt, som idag får ses som en naturlig förlängning av själva Djäknegatan så låg här en låghusbebyggelse i kvarteret Magnus Smed. Denna raserades helt år 1967, mer som raserades var två[2] fastigheter från omkring 1810 byggda av den kände byggmästaren Anders Lundberg, just för att lämna plats åt byggnadskomplexet Caroli City. Längre bort skymtar tornet/spiran på Caroli Kyrka. Bortom denna kyrka vet vi sedan att där ska ligga bl.a. Sjöbergska Tegelpalatset från år 1874 hörnan Östergatan- Humlegatan. Östergatan trafikerades då av två[2] spårvägslinjer linje 1 Lundavägen - Rosengårdsstaden som lades ner år 1957 samt linje 3 Ringlinjen som lades ner år 1964 (sträckan Lundavägen- Gustav Adolfs Torg).

 

Prostgatan foto 1964.

Bankbygge hotar sopa bort hela kvarter. *]Prostgatan måste breddas man anser att denna gata är en blindtarm. Gatans bredd uppskattas till ett antal meter men efter breddningen står det klart med sina 22 meter. Mitt i bild skådar vi tvåvåningshuset på hörnan Östergatan - *]Mäster Nilsgatan. Kv. 5 Fersen huset till vänster i bild med de stora portalerna existerar än idag här huserar ett företag med namnet Hiemstad och huset närmast P-skylten har varsamt restaurerats och finns på samma plats. Huset till höger i bild tillsammans med ett antal andra fick ge med sig, här rakt igen kommer nya bredden och förlängningen att gå. Det nya hus som kommer att ersätta de tre som rivs med adress Prostgatan 1 huseras idag av TRYGG-HANSA i Kv. Kronan.

*] Namnet Prostgatan: Gamla staden. Gatan förekom under lång tid dock bara som en vallgränd utan att få något direkt eget namn. Sedermera började gränden få sitt namn: Jep Guldsmeds strede år 1589. Martin Smidtsgatan år 1692. Prostgränd år 1846. Prostgatan år 1864. På just denna gata: Sin hemvist på just denna gata under 1840-talet hade två [2] prostar sin hemvist, Kyrkoherden vid S:t Petri A P Gullander samt Kyrkoherde vid Caroli Kyrka E Angelin.

*] Gamla staden. Namnet kommer efter Niels Söffrensen ( Sörensson) född 1607 död 1677 i Malmö S:t Petri där han var kyrkoherde, doktor vid Köpenhamns universitet, därav "Mäster". Niels Söffrensen ägde även gården, gammalt nummer 158 vid nämnda gata, där man ven använde sig av namnet Mäster Nils gränd [ i nuv. Kv. Menved ] "Mårten Nilsgatan år 1836 " är en förvrängning av just Mäster Nilsgatan av år 1864.

Östergatan 39 kv Kronan. Snett till höger om just en bankomat finns en inkörsport med en inskription som säger att "Firman grundades 1892". Huset byggdes 1904-1905,W.S & Co med ett kugghjulspar till vänster och ett par drivaxlar till höger.

Fabriken Kronan fick senare år 1864 stå som kvartersnamn. Mera om denna inskription kommer, vad var det för fabrik dom låg här, varför finns denna inskription kvar/bevarad. Om vi drar oss längre bort alltså mot Prostgatan så ska vi veta att denna gatan ansågs var en tarm [med sina max 5 - 7 meter bredd] i utbyggnaden av det bankkonsortiet som köpt hela kvarteret Kronan för att kunna expandera. Just Prostgatan ingick i denna plan, den måste helt enkelt breddas vilket också gjordes, resultatet blev förutom att ett antal fastigheter [ med kulturhistoriska värden] fick ge vika totalt 22 meter bredd.

Östergatan 35 kv Kronan.

W.Sonessons & Co hus. Den Kleinska fasigheten, Östergatan 33, tomt 2 ägdes sedan år 1847 av rådman Nils Herman Quiding. Efter hans bortgång år 1886 samt hans hustrus frånfälle år 1889 övertogs detta av barnen. De efterlämnade två döttrar syskonen Amelia Quiding målarinna samt Anne Quiding författarinnan, sedermera friherrinnan Åkerhielm. Dessa sålde sedermera fastigheten till handlanden A.F. Klein året 1892. Efter Kleins bortgång år 1899 övergick gården till hans änka och barn, som sålde densamma till grosshandlaren Wilhelm Sonesson ooch Nils Winkler. Fastigheten övertogs därmed av AB Wihl Sonesson år 1912 och som samma år erhöll lagstadgad lagfart i juli 1912.

Nedan Östergatan med gamla Caroli Kyrka på 1870-talet. Denna gamla kyrka grundades år 1686 och invigdes år 1693 tio år efter det att Carl XI 1683 åt den alltmer växande tyska befolkningen i Malmö givit tillstånd att bilda en församling och bygga en egen kyrka. Denne fick namn efter konungen och hans namnchiffer jämte årtalet sattes upp över norra portalen. År 1812 blev den en territoriell församling som kom att omfatta staden öster om Prostgatan, Mäster Nilsgatan, Djäknegatan samt Studentgatorna. År 1831 bestämdes att högmässan skulle förrättas på svenska och aftonsången på tyska. År 1860 avskaffades den tyska gudstjänsten helt. Först år 1908 hölls en tysk gudstjänst. I och med förändringarna år 1812 ansåg man att kyrkan var för liten varför man. År 1877 antogs en ombyggnad, någon månad senare ändrades detta beslut att istället bli en nybyggnad. Den 19 december år 1880 invigdes den nya kyrkan.

Östergatan, Malmö

Wilhelm Sonessons

Under relativt blygsamma former startade Wihl Sonesson år 1892 denna firma i en dock mindre fastighet vid Stortorget i Malmö. Kompanjon blev Nils Winkler övrig personal var en bokhållare en springpåg och e packhuskarl. Åren gick och affärerna strålande varför man år 1899 uppförde en egen fastighet vid Norra Vallgatan, viken sedermera utvidgades med fastigheten åt Östergatan. Något senare inköptes den intilliggande Kleinska fastigheten. År 1912 ombildades företaget till AB, vid denna tidpunkt drog sig Wihl Sonesson tillbaka och överlät en stor del av sina aktier till övriga stiftare.

 

 

Vilka härliga bilar, spårvagnslinje ittan och linje 3 och som vanligt en hop intresserad publik.

Östergatan nedan från andra hållet sett 1960. Till höger ner går sedan Mäster Nilsgatan som ännu finns idag. I höger kant ser vi fastigheten [ritad av arkitekten John Smedberg]som varit platsen för bl.a. Sparbanken Bikupan som grundades år 1873 som inte finns kvar och innehåller bl.a. Pantbanken, "Stampen" kallades detta i folkmun som finns kvar. Detta var ett känt begrepp även på 1900 - talet. Till "stampen" gick man med sin bästa tänkbara sak för att belåna saker som man kunde undvara. Man försökte alltid att trissa upp mannen bakom disken men denne var en härdad man, man fick ungefär en tredjedel av värdet okay att detta var i underkant men man tog vads som erbjöds dock till en mätt med idag avskyvärt hög års ränta på mellan upp till 30% till 40% . Än idag finns dessa inrättningar bl. a på Bergsgatan i Malmö till ett urval av våra invånare som ser detta som en sista utväg. detta är än i skrivande stund ett välbesökt ställe. Återlösen är nu som då mycket dålig frågan är vid vilken tid det var svårast att återinlösa sina grejor Då eller Nu. Som i gamla tider utauktioneras dessa saker efter ett antal månader till högstbjudande där man idag som förr beroende på ekonomin kunde göra fynd eller t.o.m. återköpa pantade saker till lägre pris. Detta skedde bl.a. på Auktionskammare som låg borta vid Allmänna Sjukhuset Carl Gustav väg. Här låg Malmö auktionskammare i 299 år, år 1986 lades detta ner.

Kvarteret Smek på vänster sida Östergatan, längre fram Djäknegatan. Vi kan sedan promenera bort till Bruksgatan och SE-Banken för vidare promenad ner till centralstationen.

Historia: Östergatan - Adelgatan - Västergatan den äldsta gatuaxeln i Malmö. Det var kring denna led som staden Malmö växte, inte att förglömma att Södergatan ingick även den. Östergatan har under sin tid burit mången namn såsom Then langhe östre Adelgade år 1583, Öster Allgade år 1615 samt Östra Gatan år 1744. Försvunna gator gäller även en Larmgatan som gick in i kvarteret Svanen, ungefär där Tunneln ligger idag. År 1893 försvann denna gata.

Östergatan sett från Adelgatan där vi på bild höger kan se Ölhall på hörnan, följt av över gatan Pittahuset, gamla Riksbanken, gamla Stadsarkivet i dag ska det enligt förfrågningar innehålla nya företag. År 2002

Östergatan december 1966. Uppbrottsstämning och upprorsstämning råder bland affärsidkarna i kv.2 Hans Michelsen sedan flertalet av kundernas kontrakt sagts upp. Vi talar här om gatorna Adelgatan - Norra Vallgatan samt Bruksgatan. Bakom projektet står ett nybildat företag december 1966 Hansakoncernen. Här finns för att nämna ett antal äldre fastigheter t.ex. Vallgården. Man tycker att ett antal av dessa fastigheter är i så dåligt skick att man anser att sanering är ofrånkomlig. Caféet har redan slagit igen, tobaksaffären hörnan Bruks - Adelgatan, se bild nedan hoppas på en temporär lösning under ett antal år som rivning och byggnationen kommer att fortgå. Gallerie Andersson på Adelgatan med flera letar nu efter närliggande lokaler samtidigt som förberedelserna med flyttkartonger är i full gång definitivt eller temporärt. Fastigheternas äganderätt går tillbaka 1400-talet. En viss förvärvades av Erik af Pommern 1434 från domkapitlet i Lund. De byggnader som nu rivs hör emellertid inte till medeltiden. År 1845 inköpte handlande Henrik Runnerström fastigheten. Han lät år 1846 uppföra ett spannmålsmagasin i fyra våningar jämte vind och "hanebjelksloft", som fram till 1932 till lagerlokaler. År 1879 10-06 påbörjades den skandalartade rivningen av en vacker högröd tegelbyggnad i holländsk renässans troligen från 1600-talets förra hälft. "Runneströmska" huset blev benämningen efter ägaren. Påföljande år uppfördes den nu nedrivna trevåningsfastigheten.

Lindvalls Tobaksaffär, Tricomagasinet, med flera butiker hörnan Adelgatan - Bruksgatan.

Nu gick det inte längre att hålla stången, grävskoparna har gjort sitt.

Tack och adjö för dessa är, nu blir det till att handla tobaken någon annanstans.

Namnet Bruksgatan: Kvarter Kronan, beteckning efter sockerbruket Kronan som anlades år 1842 i kvarter öster om gatan mellan Östergatan - Norra Vallgatan. Sockerbrukets som anlades av guldsmeden C P Norlin och handlanden L P Kruse. År 1858 blev sockerbruket istället en strumpfabrik som Kruse ensam drev fram till år 1874. Tomten inköptes sedermera av Skånes Enskilda Bank som senare år 1878 uppförde en bankbyggnad, idag mera känd som på plats S-E Banken, ritad av Oskar II:s slottsintendent Ernst Jacobsson. Bankpalatset invigdes året 1879.

Östergatan april 2002. Vi skriver idag 2002 och alla vet vi hur det gick. Ca: 40 år senare finns på platsen bl.a. ett stort parkeringshus samt någon butiksyta på första plan som måste var en av Malmös mest osynliga med tanke på hur den ligger inklämd på Bruksgatan där nästan bara bussar passerar. Lokalerna tillhör SEB - Finans. I bakgrunden höger sida kan vi se skymten av stationen ner genom Bruksgatan.

Snöröjning på Petri bro år 1954.

Bakom löper Norra Vallgatan med Bruksgatan i bakgrunden, skarpa ögon ser även i mittbild en bit av Pittahuset, Östergatan av John Smedberg idag ett byggnadsminne som varit Stadsarkiv, Riksbank, etc, etc och till höger ser vi fastigheten som innehöll Vallgården som försvann för ett parkeringshus. Vänster i bild fastigheten som sedermera får ge vika för ett bankpalats modell nytt.

Tidigare namnbeteckningar av nuvarande Bruksgatan: I Gamla Staden. Benthe Anders Pedersens strede år 1519. Erik Guldsmids strede år 1589,1598,1637 samt 1639. Hans Waltersens strede år 1642. Namnlös vallgränd år 1842. Bruksgränd år 1842. Bruksgatan fastställdes år 1864 av stadsfullmäktige.

*)Vallgården. Mitt emot Skandinaviska banken 1970 ser vi idag en tom tomt. En tomt som tidigare innehöll bl.a. just Vallgården sedan 12-3-1932, en plats för de många gentlemän med universitetsutbildning som berättat sina historier om Vallgården just. En dag var just denna byggnad borta, Vallgården var borta, framför oss ser vi en öde tomt som snart för tillfället blir till en stinkande p-plats tills annat dyker upp.

År 1845 inköpte handlanden Henrik Runnerström fastigheten. Resultatet lät inte vänta på sig utan det blev som bilden/foto visar ett spannmålsmagasin i fyra våningar, jämte vid och "hanebjelksloft" som fram till år 1932 kom att användas som lagerlokal. En skandalartad rivning påbörjades 1879 10 06 av just denna högröda uppförda i holländsk renässans byggnad, troligen från 1600-talets förra hälft i hörnet Bruksgatan - Norra Vallgatan. (Runnerströmska huset)

Östergatan år 1918. A. Grönbergs Vulkaniseringsanstalt. Företaget grundades år 1918 av Fabrikören Alfred W. Grönberg. Tidigare var firman även inhyrd på Baltzargatan 19. För konstruktionerna av samtliga maskiner stod Grönberg för allt detta gammal inom maskinbranschen. Företaget rönte stora framgångar hos den bilande allmänheten som bara blev större och större samt stort förtroende hos vulkaniseringsverkstäderna runt om i landet. Senare årtal 1965 fanns företaget på Drottninggatan, Malmö.

 

 

 

Östergatan sett från Adelgatan. Renligheten på gatan bedrar - åtminstone om man talar om platsen förr i tiden!

Utblickar från ett gathörn
Av Sven Rosborn

För några år sedan byggde man för stora pengar om Östergatan framför S:t Petri kyrka, den sträcka som ses på bilden. Man påstod att man ville återge gatan sin gamla prägel. Jag häpnade inför denna tidningsuppgift. Man får hoppas att denna uppsatta målsättning var en tidningsanka. För var är annars den knaggliga kullerstensläggningen, hästgödslen och sörjan och - framför allt - var är människorna och den livliga kommersen.

Bilden visar nämligen Malmös hjärta. Ja, jag menar knappast dagens mittpunkt men väl staden centrum för inte så många hundra år sedan. Malmö grundades på 1200-talet nere vid stranden till Öresund. Här har det säkert gått fram en smal och sandig väg redan före stadens tillkomst. Den låg på en lång sandrevel som då skiljde sundets vatten från den stora sjö som sträckte sig från Värnhemstorget till Kronprinsen. Det var denna landsväg som kom att bli huvudgatan i det äldsta Malmö. Namnet blev "Almenningsgadhen" senare "den lange Adelgade", i våra dagar Västergatan - Adelgatan och Östergatan.

Som arkeolog har jag åtskilliga gånger grävt i Östergatan. Bara en dryg meter under den nuvarande gatubeläggningen ligger den ursprungliga sanden. Det har således inte bildats tjocka kulturlager, avskrädeslager på gatan. Smutsen och avfallet har man istället dumpat i Öresund ett hundratal meter norr om gatan.

Det var i sanden utanför Skandinaviska Enskilda banken som jag första gången träffade på "lerbottnar" i Malmö. Lerbottnar är ett fenomen som gäckar arkeologernas fantasi. I sanden har man grävt grunda hål på mellan en till kanske fem kvadratmeters storlek. Bottnen på dessa hål har täckts av ett tunt lager av fin lera. Lerbottnar verkar ha grävts endast under de skånska kuststädernas allra äldsta tid. Lerbottnarna på Östergatan måste ha funnits nästan innan staden vuxit upp. Groparna var nämligen igenfyllda av tämligen ren sand. Vad har dessa mängder av lerbottnar använts till? En arkeolog kom en gång med sin högst personliga förklaring. Östergatan kan ha varit platsen för den första Skånemässan. Smarta malmöbor visade upp hålen i marken som en försäljningsprodukt och lurade de övriga dumma skåningarna att köpa både patentet och råvaran lera för att de själva skulle kunna bygga sådana hål hemma hos sig. Tanken är lockande! Ge mig dock ett bättre svar och jag kanske bjuder på champagne.

Tillbaka till stadens önskan att återge denna del av Östergatan sin gamla miljö. Låt oss höra vad tobaksarbetare Winquist har att berätta om just det hörn där jag tagit dagens bild. Han skrev precis som han talade så jag rekommenderar att ni läser avsnittet högt för att begripa denna genuina malmödialekt från mitten av 1800-talet. Ordet "krok" i berättelsen åsyftar öppen toalettgrop i marken:

"För i tiden bötades inte för osnyggande på almän gata till och med på jusa dagen. Var di så en krok, så satte di säj ner både onga och gamla, så åm en sådan krok dän wa fullad med mänsjosmuts fårst i vickan, så fick dätt liga tils lördagsäftårmidag, och såmliga hade då säj en rulebör full. För här sopades aldrig mer än åm lördagen. När dän gamla Kronemagasinet stod där nu Malmö Sparbank (1880) är bygd, där va dän stårsta kroken för sådant bruk. Och där gick alltid husar på vakt åm natten för där va pänninge ränter i kanselibygnaden åt Adelgatan.

Så mit för bode en lagman såm hite Volf. Han hade en piga såm hade en husar till fästeman såm va på vackt åm kvällen mit för Volven. Och sama dag hade pigan lagat blodkårv och hon skule åm aftonen smy ut en talrick blodkorv till husaren. Män när hon nu kåm hän i den dära smotsiga kroken, så falt hon och tapa talricken i smotsen och all blokårven där i blan."

Berättelsen fortsätter men jag ska bespara er de vidare detaljerna. Jag är dock nästan säker på att pigan inte blev gift med husaren. Var det månne denna typ av gatumiljö som Gatukontoret ville återställa när man "gav tillbaka gatan sitt forna utseende!" Man får vara glad över att de misslyckades.

Allt detta och mer därtill finner du genom att gå in

tillbaka här