Det var 1857
som Ludvig Messman tecknade denna bild av Malmö. Den största skorstenen strax
till vänster om trädet är nybyggd, en dåtida stolthet som motsvarar en dåtida
Kockums-kran.
När lusthuset ersattes av stadens
högsta skorsten
Av Sven Rosborn
Titta på bilden. Det är en
teckning från 1850-talet. Konstnären har stått vid nuvarande Kronprinsen.
Slottsmöllan till vänster, husen vid Slottsgatan mellan möllan och S:t Petri
torn. Staden slutade vid Slottsgatan. Kungsparken fanns inte. På Aqua-kuls
område bärgar man hö. Men i bakgrunden till höger ses några höga skorstenar.
Det är industrin som börjar ta över staden. Den högsta skorstenen står vid
Kalendegatan. Den tillhör en av de äldsta industrierna.
Jag talar om kvarteret norr
om Hansa-Compagniet - kvarteret Spinneriet. Redan kvartersnamnet upplyser den
vetgirige Malmövandraren att här finns industrihistoria. Eller snarare - här
fanns. I dag är det ett enda stort betongkomplex, färdigbyggt 1957. Annat var
det förr! Det är svårt att tro det men under hela 1700-talet användes större
delen av kvartersmarken till odlingar av olika växter för textilfärgning. Det
var här, i prunkande grönska, som färgaren Johan Momber utvann en mängd
växtfärger, vilka all kom väl till pass vid den textiltillverkning som då fanns
i staden.
År 1799 kom Färgaregården i
rådmanssonen Jacob Falkmans ägo. Denne ville bo ståndsmässigt och beslöt sig
för att bygga sig en värdig bostad ut mot Djäknegatan i kvarterets östra del.
Det blev ingen dålig färgarebostad - en närmare trettio meter lång byggnad,
närmast i stil med en liten herrgård. När man på 1950-talet byggde det
nuvarande huset göt man med betong men vad var det mot den teknik som användes
i början av 1800-talet! Då göt man upp husets väggar med lera uppblandad med
halm. Man satte träformar och kunde på så sätt på plats "gjuta" ca
20-30 cm i höjd åt gången innan det fick torka. Med puts skyddade man sedan
väggarnas in- och utsidor. Lerpalatset vid Djäknegatan är sedan länge borta men
Rönneholms herrgård står fortfarande mitt inne i Malmö, uppförd vid samma tid
och på samma märkliga sätt.
Vadå kvartersnamnet
Spinneriet? Utmed Kalendegatan byggde man i mitten av 1800-talet en
fabriksbyggnad av sällan skådat slag. I stället för den tidigare trädgården på
denna plats - "med lusthus, gunga och trädgårdsbänkar" - uppfördes nu
en större fabriksbyggnad. Manufaktur Aktiebolaget såg dagens ljus år 1855. Det
skulle länge vara en väsentlig del av Malmö. Länge hade man i staden irriterats
över att all garn skulle hämtas långväga ifrån, främst från Göteborg och
Västergötland. Nu bildade man istället ett eget bomullsspinneri.
Den fabrik som uppfördes
var världens åttonde underverk, d.v.s. om man får tro malmöborna själva. En
engelsmannen, Mr Curtis, besökte Malmö och hans firma i Manchester fick
uppdraget på maskiner och annan inredning. Troligtvis är det han som inspirerat
till fabrikens särpräglade arkitektur och till valet av gjutjärn, allt efter
senaste nytt i England, industrins vagga. Allt skulle ju drivas med ånga och nyfikna
malmöbor kunde följa det spännande arbetet med att uppföra stadens högsta
skorsten, närmare femtio meter hög. Skorstenen blev dåtidens motsvarighet till
vår tids Kockumskran. När ångpannorna till fabriken en dag lossades i hamnen
blev det publiktillströmningar. De tre enorma pannorna fördes med möda till sin
nya hemvist. År 1857 eldades ångmaskinerna för första gången, drivremmarna
kopplades till maskinerna och produktionen hade startat.
Malmö hade fått en ny stor arbetsplats
som skulle trygga uppehället för tusentals malmöbor under kommande år.
Visserligen höll amerikanarna på att ställa till det under 1860-talet, då
inbördeskriget medförde bomullsbrist i Europa, men under högkonjunkturen på
1870-talet tryggades verksamheten. De flesta äldre Malmöbor förknippar dock
textiltillverkningen här i Malmö city med begreppet "Doffeln". Det
var på andra sidan Stora Nygatan, i kvarteret Lübeck, som Malmö Yllefabrik
startade. Den växte med tiden till att bli Skandinaviens största inom
yllebranschen. Efter en ödeläggande eldsvåda 1888 byggdes en ny, på sin tid
imponerande fabriksbyggnad, och det var denna som i folkmun gick under namnet
Doffeln.
Allt detta och
mer därtill finner du genom att gå in 
