Jörgen Kocks ståtliga tegelpalats från 1520-talet
var en gång ett av Nordens mest påkostade borgarhus.
Ett hus med historia uppåt
väggarna.
Av Sven Rosborn
Byggdammet yrde och
byggnadsställningarna svajade. Året var 1966. Vi teknister på
byggnadsingenjörslinjen var på studiebesök. Läraren ville att vi skulle se den
märkliga restaurering som då slutfördes i Malmö. Det blev mitt första möte med
Jörgen Kock.
Kockums hade köpt in
borgmästaren Jörgen Kocks ståtliga palats från 1520-talet, beläget invid
Stortorget. Under tre år pågick restaureringen. I köpet ingick också, mot extra
tillägg, det unika porträttet av Jörgen själv som alltid funnits i huset. Nu
stod vi där, framtidens ingenjörer, och blickade på en skäggig man med lustig
"keps", eller barett om man ska tala 1500-tals språk. Här var han,
mannen som kunde konsten att bygga redan för femhundra år sedan, påtalade
guiden med stolthet.
Guiden var ingen mindre än
Einar Bager, fullständigt okänd för mig då men en nära vän senare under livet.
Einar var en av de verkligt stora kännarna av Malmö. Under sitt mer än
hundraåriga liv hann han med om mycket, inte minst när det gällde att gräva i
de tonvis med gulnade papper som på Malmö stadsarkiv berättar om vår stad. Nu
stod han här och berättade om Jörgen Kock, den rikaste av de rika i Malmö
historia.
Jörgen dyker upp i Malmö
plötsligt och utan förvarning, i varje fall om man får tro källorna. En dag
1518 finns han här bara, i samma stund som Christian II utnämner honom till
myntmästare i Malmö. Han kom från Tyskland och år 1531 var han 44 år men mer
vet man inte om hans bakgrund.
Att vara kunglig
myntmästare i Malmö var vid denna tid en ytterst betydelsefull post. Myntverket
låg på det gamla slottet Myntergården, nuvarande
Malmöhus. Betydande guld- och silvermängder smältes här i de stora
metallugnarna och myntmästaren hade rätt till en viss procent av all myntning.
Strax efter Stockholms blodbad 1520 befann sig Jörgen i Stockholm för att till
Malmö smältugnar hämta silver från både Sverige och Finland. Under fem år myntades
för över en halv miljon mark, en vid denna tid ofantlig summa. Summan
representerar emellertid endast de kvittenser som blivit bevarade; mängden nya
mynt har varit betydligt större.
Jörgen blev snart utsedd
till borgmästare i Malmö. Innan Christian II flydde från Köpenhamn våren 1523,
lät han på Malmö redd lasta några av krigsskeppen med nypräglade silvermynt av
hög valör. Jörgen Kock hade utfört sin sista leverans till sin herre. Efter att
ha hållit staden mot en belägrande här under den tid han lovat Christian II,
kapitulerade Malmö. Genast lånade Jörgen den ny kungen
Frederik I enorma summor och blev som tack år 1526 adlad.
-"Han
var otrolig på att samla pengar", berättade Einar den där dagen 1966.
"Se här, vilken väggmålning vi tagit fram i hans vardagsrum. En råtta som
gömmer sig i en mans skägg. Det är gamla ordstävet: "Råtta söker bo i lat
mans skägg" som åsyftas. Bilden har Jörgen säkert haft som avskräckande
exempel!"
I ett annat rum höll
konservatorn på att frilägga ytterligare en väggmålning. Einar berättade om
motivet där kung David från Bibeln står och kikar på en naken, badande Bathseba. Tyvärr hade dock kvinnan blivit borthuggen på
1700-talet! Jörgen Kock har säkert bekostat målningen till det att huset stod
klart året 1524. Gustav Vasa gästade ju då Malmö och hade sitt sovrum i just
detta rum. Svenskkungen var vid den tiden bara en ung pojkspoling och värden
erbjöd honom tydligen pornografi uppåt väggarna. Så väl trakterade myntmästaren
och borgmästaren sin svenske gäst att han blev utsedd till fadder vid Gustav
Vasas son Eriks dop i Stockholm året 1533.
Är det inte märkligt! Samme
man som tillverkat alla de mynt som möjliggjort för danskkungen att i
Stockholms blodbad hugga huvudet av Gustav Vasas far blev nu fadder för
bödeloffrets barnbarn! Han var i sanning en riktigt skicklig filur, den där
Jörgen Kock.
Jörgen Kock Till Borgmästare. Efter Hans Mikkelsen utsågs en man
som var kungens myntmästare och hette Jörgen Kock. Han var från Tyskland. Det
gamla patriciers huset vid Västergatan
22, där han bodde, finns ännu kvar. Till detta gamla hus kan man knyta ett
antal andra kända personer såsom Gustav Vasa, Jörgen Krabbe, Frans Suell och
Frans Henrik Kockum. Det är ett stort stenhus med
trappgavlar och stora fönster. Gårdens ålder har diskuterats, men troligen har
den uppförts vid denna tid, då Jörgen Kock tog över ledning av staden i sin
roll som stadens Borgmästare. Jörgen Kock är säkert den mäktigaste man som
någonsin levat i Malmö. Malmöiten Jörgen Kock. Vår malmöit
invandrade från Tyskland där han föddes i Westfalen
1487. Han var väl sedd hos Christian II som 1518 utnämnde honom till Danmarks
rikes myntmästare i Malmö. Fyra år senare valdes samme person till Borgmästare
i Malmö. Vår malmöit var en skicklig balansgångare,
där han lyckades att behålla både makt och förmögenhet i makt kampen mellan
Christian II och Fredrik I. Fredrik I gick bort 1 April
1533. Oron spred sig i det protestantiska lägret. Den katolska majoriteten i
riksrådet kunde inte tänka sig att utse den lutherske hertigen Christian,
Frederiks äldste son, som efterträdare utan ville se hans minderårige bror Hans
som konung. Men nu såg Jörgen Kock, borgarna och bönderna ett tillfälle att
återinsätta den avsatte Christian II som kung av Danmark. Man hoppades att han
skulle säkra protestanternas och borgarståndets ställning gentemot katolikerna
och aristokratin. Detta blev upptakten till inbördeskriget, den s k "Grevefejden", där Kock spelade en mycket
aktiv roll. Fejden slutade inte förrän 1536 och då stod hertigen, Christian
III, som vinnare.
Den nye kungen tog Jörgen Kock till nåder och denne återfick sin egendom och
sin borgmästartitel. Utan grevefejden hade Christian III förmodligen inte
blivit kung. För Jörgen Kock hade kampen gällt att bevara reformationen och
bryta de katolska prästernas och aristokratins maktdominans i Danmark. I dessa
spår följde ett antal byggnationer såsom slottet Malmöhus, rivning skedde av
Helgeandsklostret Stortorget anlades och man startade även en planering på ett
Rådhus vilket senare stod klart 1546. Man kan nästan ana att Jörgen Kock
förmodligen låg bakom den stora gatan som från stranden och Skeppsbron tog en
upp till Stortorget.
Jörgen Kock- de fattigas och sjukas vän. Jörgen Kock skänkte en stor summa
pengar, som skulle användas till bröd åt fattiga människor och skolbarn
"som bedja sitt bröd från hus till hus".
Varje dag delades brödportionerna ut på torget framför rådhuset. Detta pågick
även sedan Jörgen Kock dött. Jörgen Kock dog år 1556. Om du går in S:t Petri
kyrka finner du hans gravsten rakt under predikstolen. Sankt
Petri. Församling i Malmö. Kyrkan är uppförd 1319-1350 i
gotisk stil. Kyrkan placerades i det då centrala Malmö. Vid 1400-talets början
brast en av dess gavlar och ryttartornet på västra fasaden störtade samman.
Kyrkan har många vackra målningar från tidigt 1500-tal.
|
|
Kock, Jörgen (1487 ca-1556). Myntmästare och borgmästare i Malmö. Invandrade omkring 1500 från Westfalen och gifte sig med en rik borgaränka. Kock byggde snabbt upp sin förmögenhet och blev en framgångsrik borgare i Malmö vilken stod högt i gunst hos det danska konungahuset. Adlades 1526. På 1530-talet invecklades han i den s.k. grevefejden och en av honom ihopsamlad borgarhär led ett förintande nederlag vid Helsingborg. Därmed var det slut med Kocks maktställning. Han fick visserligen behålla sitt ämbete som myntmästare, men avsattes som borgmästare. 1540 återinsattes han som borgmästare efter att ha lånat kungen 12 000 mark. Jörgen Kock adlades sedermera för sina tjänster. Bidrog till adlingen gjorde Kung Fredrik samt Gustav Vasa. |
|
|
Jörgen
Kocks Hus Prominenta gäster
som Gustav I som tillbringade sommaren 1524 i just denna fantastiska
byggnad en stenkast från stranden. Dessutom gästades detta hus av Gustav Vasa
den då nyblivne kungen med följe inför förhandling om fred med Danmark.
Förhandlingarna fördes i Helgeandsklostret som hyste ett antal för Jörgen
Kocks icke välkomna munkar där trakassering var energisk vilket lede till att
dessa fördrevs från Malmö. Jörgen Kocks hus, ett av de få bevarade husen från
1500-talets första kvartal. Ursprungligen var hela huset målat med kalkfärg i
engelskt rött. Huset ägs av Kockums personalstiftelse som restaurerade det på
1960-talet och har använt det bl. a som representationsvåning. År 1970 genomgick huset en total
restaurering. Till Gustav Vasas ära utfördes en väggmålning med motiv som föreställer kung David bespejande den sköna Batseba. Fortfarande finns fragment kvar av den målningen, ovanför den plats där Gustav Vasa ska ha haft sin säng. |
Om vi kikar oss lite förbi Jörgen Kocks
Hus till nästa vita hus, detta är baksidan av en annan känd restaurang &
Hotell Kramer. Mitt emot denna fastighet på andra sidan gatan finner även här
ett känt företag nämligen Glerups Pappershandel
Adelgatan 21,Malmö.
Båda från hörnet Adelgatan-Fransuellsgatan,
Malmö
Bilden är sannolikt tagen någon gång under 1914, eftersom Gleerups pappershandel har ställt ut en modell av Baltiska utställningens ståtliga torn med centralgården i sitt skyltfönster. Adressen är Adelgatan 21 och fastigheten har anor från 1520-talets sista år då Katrin, änka efter tyghandlaren Lauritz Hattemager, lät uppföra ett hus i två våningar här. Pappershandeln grundades 340 år senare.
|
|
Notering: [Idag
finns på just denna plats Hotell Kramer som uppfördes 1873-1874 av Grundarna
Anna & Fritz Kramer från Hannover. Dessförinnan låg här Fricks Hotell.
Gamla Kramer revs senare men ett nytt uppstod 1897 m.a.a
stor efterfrågan p.g.a. det stora ekonomiska uppsvinget. Grundarna drev
hotellet fram till 1934.] Till
vänster i bild: Dåtidens vackra matplats i Jörgen Kocks hus. |
Senare på 1960-talet övertogs detta av Johan
Dieden som dock sålde rörelsen i slutet av 1980.
Allt detta och mer därtill finner du genom att gå in 
