Karta över Malmö år 1652.
Kustlinje år 1652
Karta över Malmö från år
1675.
Notera vallen ner mot
stranden uppfördes år 1517. Den långa strandmuren som man började bygga år 1434
i anslutning till tidigare uppförda murpartier, förblev stadens värn mot
sjösidan dansktiden ut.
Om man förstorar upp
bilden så ser man att jag skrivit in namnen på portarna in till staden.
1. Strandporten,
Stjerneporten eller "faerjeporten! Med torn och tullbodi, hvilken redan år
1550 äfven kallades Strandporten, som den jemväl benämndes under Malmötiden,
låg mitt för Statyen Frans Suellsgatan.
2. Västerport idag i höjd
med riktning Västergatan ut. Väster port omtalas första gången år 1360. Trots
att porttornet låg mitt på slottsholmen, mitt på borggården till Malmöhus, revs
tornet först i början på 1550-talet.Västerport var den andra stora och svåra
ointagliga porten. Förr i tiden så låg utmed nuvarande slottsgatan ett antal
fastigheter som fick rivas så att sikten vid strid inte fick skymmas.
3. Söderport mot idag
riktning Östertull. Söderport d.ä. har troligen legat på nuvarande Södergatan i
korsningen Baltzargatan - Skomakaregatan. Bör ha existerat år 1389. Troligen
raserat under början av 1400-talet. Söderport d.y. omtalades för första gången
år 1446. Porttornet lokaliserat till strax söder om Södergatans mynning i
närmare bestämt korsningen G.A.T. - Engelbrektsgatan. På trottoaren finns en
minnessten just beträffande Söderports placering på 1500- talet. Tornet
nedbrutit på 1670-talet.
4. Österport omtalades
först år 1435. Under 1580-talet byggdes ett eller två nya porttorn. År 1588
nedbröts "2 gamble murar emmelum begge östreporte" Tydligen fanns
dessa sidomurar redan innan de nya portarna var klara. Det yttre av dessa
porttorn var lokaliserat till Drottningstorgets sydvästar hörn. Grundmurar
frilagda vid grävning år 1970. Österport var den stora Huvudporten.
Än idag finns betydande
murrester kvar under Norra Vallgatan.
Murens höjd var nia alnar
= 51/2 meter och tjockleken "tre stenar" =knappt en meter.
Norra stadsmuren eller,
så som den ofta kallades, strandmuren vilken uppförds år 1434. Porten innehöll
inga skottgluggar utan istället var tio fyrkantiga torn sammanbyggda torn av en
höjd på två meter uppförda av tegelsten samt vissa försedda med tak. I denna
stadsmur ingick även två andra portar nämligen färjeporten samt ulckporten.
Färjeporten låg mitt framför Frans Suellsgatan och lede ut till färjebron en pålad
brygga , som från stranden sträckte sig ett
stycke ut i havet. Vid just denna strandbrygga byggdes ett försvarstorn
"Flyndeborg" som var till för att skydda just denna långa
strandbrygga. Några hundra meter utanför på redden skapades tre (3) stora
stengrund, vid vilken koggarna kunde ankra upp och som tjänade som
tilläggsplats för andra mindre farkoster och pråmar som transporterade varor
från och till Malmö samt till för de på redden förankrade, mera djupgående
handelsfartygen som av förklarliga skäl fick denna hjälp. Dessa tre (3)
stengrund finns inprickade och namngivna på en karta från tidigt 1800-tal, Kon
,Kalven och Blidan. Grunden ligger idag inne i hamnbassängen. Man kunde även få
hjälp av transportkärror med för ändamålet höga hjul, dessa kördes av s.k
vagnsmän. Genom Ulckporten som låg mittför nuvarande Fiskaregatan på den tiden
kallad "ulckestredet" gick fiskarna till sina utmed stranden liggande
båtar och sina "steglested" där de på stakar hängt upp sina nät.
*) färjebron en pålad brygga. Vid stranden fanns endast en brygga, där dessa båtar kunde
lägga till, en pålbrygga av de enkla slaget. Klagomål på denna pålbrygga
framfördes vid flera tillfällen, framför all från de fartyg som fick ligga på
reden för att där lastas och lossas med hjälp av mindre grundgående roddbåtar.
För att förbättra denna pålbrygga stadgade Christian IV år 1627 att bropengar
skulle tagas ut av varje skepp som angjorde Malmö redd. Förhållandet hade efter
ett antal decennier senare inte förändrats trots denna stadga som införts
varför broavgifter nu ålades att gälla även varor samt personer. Borgmästare
ålades att se till att så skedde samt att redovisning av dessa inkomna medel
skulle redovisas inför"vor lensmand paa vort slot Malmoehus". Ett led
i att försöka förbättra det förfall Malmö råkat ut för under kriget 1675-1679
var att reparera och sätta i stånd Skeppsbron eller färjebron som båtbryggan
också kallades. Byggnadstimmer kom från kronoskogarna, och generalguvernören
fick uttryckligen order att också på annat sett medverka till att färjebron
kunde tagas i drift. Någon genomgripande förändring skedde trots allt inte
varför bryggan snart befann sig i samma usla skick som innan. Vi vet alla
senare vem vi ska tacka för den hamn vi har den bro vi har, just det Frans
Suell. Hamnen grundlades år 1775 av denne man vars minnessten finns vid trappan
till Frans Suellskajen.
Malmös kanal, eller kanaler som det egentligen
är, har en lång och spännande historia. Redan på 1600-talet lades grunden till
Östra och Västra hamnkanalen i samband med att Malmös gamla försvarsfästningar
byggdes ut efter freden i Roskilde 1658. När vallarna försvann, skapades en ny
kanal.
Länge var den ett illaluktande vattenhål där restprodukter från fabriker av
alla de slag slängdes. I mitten av 1800-talet försökte man rensa upp i den
stinkande kanalen och den breddades och fördjupades.
På den tiden fanns det inte så många broar och de var dessutom mindre och
smalare än dagens. Dåtidens brokonstruktioner var rörliga för att kunna släppa
igenom segelfartyg och skepp av betydligt större storlek än de båtar som syns
på kanalen i dag.
Karta över Malmö år 1720.
Malmö år 1811.
Kustlinje år 1915
På bild ser vi tillbyggnader som Centralstationen, i
mitten på 1800-talet hävdes de första utfyllnadsmassorna i havet som grund för
järnvägsstationen. Centralstationen som Börshuset (tidigare Tullhus) byggdes på
träpålar på grund av fuktrisken på den nya utfyllda marken. I och med att
stationen växte och att kommunikationerna blev bättre drog detta till sig nya
företag. Hushållningssällskapet byggde dåvarande slakthus för sina kreatur som
då visades upp. Smörkontrollen kom till längst ut på Ångbåtsbron samt Kockums
varv som byggdes på andra sidan av hamninloppet.
|
Hur ser kustlinjen ut år 2007. Ber att få återkomma med bild. |
År 2007
Här skulle man kunna skriva kustlinje år 2007, men jag
avstår, med tanke på vad som kan komma att få mig till att behöva revidera mina
rader.
Historia:
Kulturskatter kommer att gå förlorade allt ifrån Karl XII:s skepp och 1600-talets
svensk-danska krig när nu massorna kommer att fylla ut vid den planerade
utbyggnaden. Som tröst kanske arkeologerna kan finna lite historia när den inre
hamnen samt Suells hamn kommer att grävas upp. Ytterligare historia förtäljer
oss att 1200-talets Malmöbor började bygga på en sandrevel en enkel bebyggelse
nere vid stranden, strandlinjen gick då vid nuvarande Norra Vallgatan, medan
ett annat samhälle fanns på Övre Malmö i höjd med dagens Triangeln. De som nu
är citykärnan mellan kanalerna var då bitvis fast sand med strandväxter och ett
och annat träd, bitvis låglänta partier med vattenspeglar. Malmö som stad nämns
först år 1275 expansionen tar fart i centrum och då Petri kyrka påbörjas.
Senare på 1400- och 1500-talet kom det stora uppsvinget, intet att förglömma,
Malmö var då Danmarks andra stad. Strandlinjen mot norr låg kvar fram till
1800-talet.
