Julkort

Brevkort, vykort och julkort är någonting vi haft i vårt land sedan slutet av 1800 - talet. Jul-, nyårs- och gratulationskort grundar sig emellertid på en urgammal tradition. Vid tiden för Jesu födelse var det vanligt att romarna sände palmblad eller småpresenter till varandra vid byår. Dessa gåvor skulle symbolisera seger och framgång. I Japan finns en mycket gammal tradition att i samband med nyårsfirandet överlämna speciella lyckönskningskort. Den äldsta kända europeiska nyårshälsningen är från 1300-talet. Julkorten har alltså sin föregångare i nyårskort som man dock inte postade utan överlämnade i samband med nyårsvisiter.

Det första kända julkortet utkom på ett företag i London år 1872. Kortet handmålades i 1000 exemplar och såldes för 1 shilling per styck. 8 år senare började man trycka julkort och redan 1880 stämplade Generalpostkontoret i London inte mindre än 11miljoner kort. Korten var ofta utsirade med relieftryck, sidenband, tyll och rosetter. Att korten kunde vara utstyrda på detta sätt berodde på att de första julkorten överräcktes eller sändes i kuvert som normala brev.

En viktig förutsättning för att julkorten skulle få fotfäste i Sverige var att posten införde ett halverat porto för privata brevkort. Mot slutet av 1800-talet ökade försäljningen av julkort så mycket att posten fick kalla in extra personal. Konkurrensen mellan vykortsproducenterna hårdnade. Till en börja dominerade Tyskland heltvykortsmarknaden. Det dröjde länge innan de svenska julkortstillverkarna kunde hävda sig i konkurrensen. De danska julkortsproducenterna lyckades bättre och det finns därför många danska julkort från denna tid som är skickade inom Sverige.

Efter sekelskiftet började de svenska julkorten att komma och de blev snabbt så populära att svenska motiv såldes långt utanför landets gränser.

Den berömda illustratören Jenny Nyström skrev i början av 1800-talet ett brev till Albert Bonnier och föreslog tillverkning av julkort. Han nappade emellertid inte på idén, vilket han säkert ångrade ett par decennier senare. 1890 grundade Axel Eliasson sitt konstförlag och kort därefter startade man tryckning av julkort. Produktionen expanderade kraftigt sedan man engagerat Jenny Nyström som tecknare. Hon blev den som mer n någon annan gav den svenska tomten ett ansikte.

En annan känd julkortstecknare var Aina Stenberg - MasOlle, som skapade sina karakteristiska motiv med små tomtenissar samt de populära "nationalkorten" med färggranna landskapsdräkter.

Den stora spridning som julkorten fick har säkert påverkat vår uppfattning om hur en riktig svensk jul ska se ut och bidragit till att sprida våra olika traditioner över hela vårt land. Än i våra dagar vimlar det av tomtar på svenska julkort, antingen de är nyritade eller de är omtryck från sekelskiftet.

Julkort från början av 1900-talet

Julkort Special

Åter här fortsätt till Innehållsförteckningen.