Julkärven
Julkärvens historia: Sedan många hundra år tillbaka har det varit bruk i Sverige att sätta upp en julkärve till småfåglarna på julaftonens morgon. Uppsättandet av denna kärve tillhör en av de vanligaste jultraditionerna. Seden har spridit sig över stad och land. Kärvarna är omsvärmade av sparvar och andra småfåglar som under bister vinterkyla låter sig väl smaka på havrekornen. Julkärven kallas därför ofta för fågelnek. Till fågelnek tar man numera första bästa havrekärve och sätter upp lite var som helst.
Men förr i tiden fanns det vissa väsentliga regler att följa när det gällde både kärven och dess uppsättande. Sedvänjan med julkärven går förmodligen tillbaka till hednatiden och den fornnordiska gudasagan.
"Julkärve, fågelkärve, sädeskärve är stundom den vid skörden sist bundna, som sattes upp åt småfåglarna vid jul. Om dessa infann sig genast för att äta, skulle det kommande året bli magert, men om de dröjde skulle året bli gott."
Julkärven. Seden att sätta ut en havrekärve till småfåglarna – en "julkärve" – kan spåras tillbaka till 1700-talet, men man tror att seden egentligen är äldre än så.