Julafton
I Sverige är Julafton den dag så at säga alla julförberedelser kulminerar. I äldre tider var julafton den dag då sista handen lades vid julförberedelserna.
För var julfriden en juridisk realitet som fanns inskriven i alla landskapslagarna.
Tidpunkten för dess inträde kunde dock variera. I städerna utlystes julfriden under högtidliga former, ofta att man efter kyrkourets tolvslag blåste fanfar, varefter julfridsplakatet lästes upp. På landsbygden tillkännagavs julfriden genom klockringning klocka tolv den dag den lagstadgade julfriden inleddes.
Efter julfridens inledning, julkärvens utplacering ( det synliga beviset på att julfriden var inledd) , utfodring och rengöring hos djuren och julbadet, var det äntligen dags för den länge efterlängtade julmåltiden. Efter måltiden satt man ofta och tillsammans i stillhet medan husfadern eller någon annan läskunnig läste julevangeliet. För att orka upp till julottan dagen efter var det nödvändigt att gå tidigt till sängs.
Idag ät julafton en dag som ofta blir sen innan man kommer i säng. Efter måltiden skall klapparna delas ut, man skall kanske dansa kring granen och leka lekar ( en sed som förr var knuten till annandagen ), knäcka nötter och äta knäck och annat från gottebordet. Kanske träffar man också släkt och vänner som man annars ser mycket sällan och man har därför mycket att tala om.
I och med TV:ns införande har också en hel del TV- program hunnit bli regelrätta jultraditioner.
Till dessa program hör definitivt "Kalle Anka och hans vänner önskar God jul", som sedan 1960 varje julaftonseftermiddag glatt många tittare. Av många andra har programmets sett som ett hot mot familjefriden, eftersom just julafton är så starkt förknippad med familjegemenskap.
fortsätt läsa åter till