Historik om våra Jultraditioner.

Julen är kristenhetens största helg. Ingen av de övriga högtiderna under kyrkoåret kan mäta sig med den. I själva verket har julen sitt ursprung i den fornnordiska gudasagan. Julen i sig själv började att firas först på 300-talet e.Kr. Själv ordet "jul" är fornsvenskt. Ordet fanns även i fornengelskan långt innan "Christmas"- "Kristi Mässa" - ens var påtänkt.

Julkalendrar. Den lilla överraskningen varje dag ända fram till den 24 december. Adventskalendern kommer ursprungligen från Tyskland.[ Adventskalenderns historia började på 1800-talet. En liten pojke med namnet Gerhard Lang hade för vana att alltid fråga sin mor före julen, hur länge det skulle dröja innan det blev julklappsutdelning. Mamman kom då på idén att baka 24 små kakor, som hon lade i papper och numrerade 1 - 24. Varje dag fick lille Gerhard äta en kaka. På så vis kunde han räkna, hur många kakor som fanns kvar och han visste hur många dagar det skulle dröja innan tomten kom. När Gerhard blev äldre, blev han köpman. En dag kom han ihåg sin mors idé. Han förutsatte, att andra barn också var lika nyfikna och insåg, att man kanske skulle kunna göra en bra affär av det hela. Alltså konstruerade han omkring 1920 den första adventskalendern, som bestod av två stycken papper: ett med bilder på och ett med numrerade platser, där man kunde klistra bilderna. Framgången var mycket stor. Snart kom han på en bättre idé, så som vi känner adventskalendern idag. Varje dag öppnade man en liten lucka och bakom fanns en bild. Men han gick ett steg längre och gjorde en tredimensionell kalender. Bakom varje lucka fanns nu ett litet utrymme, där man kunde gömma någon liten småsak. Tyvärr blev dessa kalendrar så dyra, att folk inte ville köpa dem längre och han gick i konkurs. Kalendrarna hade emellertid redan blivit så populära och trängt in i folks medvetande, att man inte längre kunde avvara dem som jultillbehör ] .

Spridningen av denna så populära överraskning kom till Sverige år 1934 med lite hjälp av bl.a. Sveriges Flickors Scoutförbund. Den första ritades av Aina Stenberg-MasOlle och detta fortsatte fram till året 1964. Ordet kalender betyder bland annat "tidräkning" som kommer från latinets calendae, som står för "första dagen i månaden".

Julen är fortfarande att betrakta som en fruktbarhetsrit för att ge god gröda, jakt och fiskelycka. Julen förlades för mer än tusen år tillbaka vid en tid, då man hade förhållandevis god tillgång på mat och dryck, när skörden var bärgad och slakten klar.

Julförberedelserna inför "Julfasta" menas med att iaktta återhållsamhet vad gäller mat och dryck, samt andra festligheter. Julfastan ska ses som en förberedelse till den stora julhögtiden glädjehögtiden. Man fick absolut inte ta ut julen i förskott, detta kom att gälla alla fyra veckorna inkl adventssöndagarna.

Lutfisken var en av de rätter man fick ta till under sin fasta. Lutfisken har sitt ursprung i de medeltida fastereglerna tiden fram till jul gällde fasta men denna torkade fisk var tillåten att inta.

I våra dagar, då de kommersiella julförberedelserna startar redan under våren och då reklamens slogan och slagdängor ropar ut att nu är det jul igen redan i november, kan det vara intressant att höra hur de folkliga julsederna kommit till genom århundradena. Dock önskar säkert många att en reformering vore på plats för att på såsätt återge julen sitt ursprung sitt innehåll sin substans. Julen ska vara barnens och de behövandes julehögtid innehållande kärlek, värme, julmat, julsånger, jullekar samt en och annan liten gåva, samt sist men inte minst att vara tillsammans med nära och kära.

Årsgång. Den som vill veta mer om kommande års händelser, ska på jul - eller nyårsafton fastande och tiggande vandra till tre [ eller sju] kyrkor och gå runt dessa tre varv baklänges. På hemvägen får man se eller höra tecken som avslöjar vad som väntar om bröllop, dödsfall, oväder, m.m . Den här seden var vanlig i södra Sverige.

Annandagen den nionde december var en viktig del i förberedelserna. Då skulle julölet vara färdigbryggt och helst kunna avsmakas första gången. I fornnordisk jul spelade ölen en viktig roll eftersom det var en klar skillnad mellan vikingarnas starkt rusande öl eller mjöd och den hemma gjorda svagdrickan som förekom allt som oftast som måltidsdryck så även idag 2001.Denna dag skulle lutfisken blötläggas för att vara klar till julafton. Denna datum december 9 kallas för Annadagen i Finland efter S:t Anna, jungfru Marias mor, man har dock samma förberedelser som i Sverige vad gäller lutfisken samt julölen. Gun Jakobsson Vasa, Sverige.

 I Skandinavien håller man julfest. Julfesten är en gammal germans sedvänja tillägnad asaguden Oden, som enligt sägnen, under dom tolv nätterna mellan den 25 december och den 6 januari, tillsammans med sin maka Frigg, for fram över himmeln på sin åttafotade häst. Under dom tolv nätterna lade man i brasan, ett ekträ (en så kallad julbock)att förkolna för att hålla onda andar borta från huset. Den över åkrarna strödda askan skulle göra dessa fruktbara. Övrig högtid i Skandinavien är den 13 december, Luciadagen en ljusets högtid och årets längsta dag. Ewa Olofsdotter Degerstedt, Österrike

I Sverige är julafton årets längsta och största högtid. Den börjar 1 Advent och slutar den 13 januari följande år. Högtidlighetens höjdpunkt är julafton. Enligt traditionen dukar man upp med skinka, sylta, risgröt och lutfisk med vitsås. Efter maten samlas familjen kring julgranen och öppnar julklapparna som jultomten haft med. Midnattsmässan bildar övergång till juldagen, som är familjedag. Annandag jul besöker man vänner. Ewa Olofsdotter Degerstedt, Österrike

Från 1930 Julotta

Vid färden till julottan på juldagens morgon, skulle två ljus lysa i varje fönster. Vid hemkomsten drack man kaffe eller glögg, och sedan höll man sig i stillhet hela dagen. Seder från 1930 Axel och Bernhardina Andersson.

Här går du tillbaka till innehållsförteckningen för att fortsätta ditt läsande.