(1523-1560) Gustav Vasa

1523 kom Gustav Vasa till makten.
Detta efter att först kastat ut danskarna med hjälp ifrån Lübeck.
Han lovade dem stora privilegier i utbyte. Vald till kung gjorde han sitt bästa för att frånta dem dessa och efter Lübecks nederlag i grevefejden lyckades han.
Efter det blev Nederländerna Sveriges viktigaste handelspartner.
En viktig sak som Gustav Vasa gjorde var att han sa att all predikning i kyrkorna skulle ske på svenska (innan hade man predikat på latin). Han menade "att Guds ord skulle rent och klart predikas".
Detta innebar en början till en brytning med den katolska kyrkan och Sverige blev senare helt protestantiskt (1593).
Alla var inte nöjda med Gustav Vasa, mycket därför att han tog mer och mer makt.
Detta ledde till fler uppror som till exempel dalaupproren (1525 och 1527), Västergötaherrarnas uppror (1529), klockupproret i Dalarna (1531-1533) och Dackefejden (1542-1543).

Vasa, Gustav I [Gustav Eriksson Vasa, Gustav I]

Riksföreståndare 1594-1604. Kung av Sverige 1523-60. Född 1496-05-12.
Död 1560-11-29. Son till riksrådet Erik Johansson och Cecilia Månsdotter av Eka.
Som Sten Sture d y:s nära frände deltog Gustav Vasa i striden vid Brännkyrka 1518 och var bland den gisslan som förrädiskt tillfångatogs av danskarna samma år.
Från fångenskapen i Jylland flydde han via Lübeck åter till Sverige, där han på våren 1521 reste Dalarna i uppror mot Kristian II, som hösten innan krönts till svensk kung.
Stockholm intogs med hjälp från Lübeck och Gustav Vasa, som 1521 blivit riksföreståndare, valdes 6 juni 1523 till Sveriges kung. Vid Västerås riksdag 1527 genomdrevs reformationen och kyrkogodsens reduktion. Åtgärden var närmast ekonomiskt betingad och motiverades med rikets stora skuld till Lübeck.
Under de följande åren lade Gustav Vasa grunden till den moderna centralmakten genom sina administrativa reformer, särskilt på finansförvaltningens område.
Det medeltida länsväsendet avvecklades efter hand. Kronan tog ett fast grepp om skatteuppbörden genom en systematisk inventering av byar och gårdar.
Skatteobjekten upptecknades i kronans jordeböcker och redovisades därefter årligen i fogdarnas räkenskaper.

Liksom sina föregångare under unionstiden, Engelbrekt och Sturarna, förstod Gustav Vasa att för sina syften utnyttja bondeklassen, som nu regelbundet kallades till riksdagar och provinsmöten. Han säkrade bland annat sin dynastis fortbestånd genom arvrikets införande vid riksdagen i Västerås 1544. Reformationen och de nya, ofta hårdhänta uppbördsmetoderna väckte dock tidvis stark opposition hos bönderna och ledde till en serie farliga uppror.
Mot slutet av Gustav Vasas regering drogs Sverige in i den baltiska politiken genom Ordensstatens sönderfall. Därmed inleddes den rivalitet med Ryssland och Polen som skulle prägla den fortsatta utrikespolitiken.

Gustav Vasa

Den danske kungen Kristian Tyrann hade kommit med en stor krigsflotta till Stockholm. De försökte slå sig in i Stockholm utan att lyckas. Till slut blev Stockholmarna ändå tvungna att ge upp, men Christian lovade att inget farligt skulle hända. Han bjöd till och med på en riktigt stor fest för att fira sin seger. Till festen bjöd han in alla de viktigaste och mäktigaste personerna i hela landet.
Alla kom, När hela staden hade festat ordentligt så tvingade den danske kungen plötsligt ihop alla adelsmän och förde dem till Stortorget i gamla stan och högg huvudet av dem. Nu fanns det ingen i landet som kunde hota kungen.
Han var säker på att få behålla sin makt. Den här händelsen kallas för Stockholms blodbad. 

Men det fanns en adelsman kvar i Sverige, Gustav Vasa. När han fick höra vad som hänt i Stockholm flydde han till Dalarna för att gömma sig för den danske kungen. I Dalarna lyckades Gustav Vasa samla ihop en egen arme med dalkarlar. Med denna armé lyckades Gustav Vasa besegra danskarna. Sverige var befriat och Gustav Vasa blev kung.

Gustav Vasa regerade Sverige i många år.
Han hade ett hemskt humör och tyckte mycket om pengar och värdefulla saker. Han tvingade kyrkan att ge honom alla skatter de ägde.
Han fick 10 barn och var gift med 3 olika fruar.

Ett eget minnesmärke för tid och evighet har våran våldsamme Gustav, just utanför Sparbanken Finn Stortorget vid Hotell Kramer och kvarterets höran kan man beskåda detta minnesmärke.

Under fredsmötet i Augusti år 1524 drog på denna plats den utländske gästen Gustav Vasa kniv mot de tyske köpmannen Herman Iserhel.

tillbaka