Den första filmvisningen i Sverige äger rum den 28 juni 1986 i en tillfällig sommarteater i anslutning till en industri- och slöjdutställning på Pilstorp i Malmö. I dess omedelbara närhet av Pilstorpsgården vid Terningholmsgatan endast ett stenkast in från vad som senare blev Villagatan [ idag nuvarande Fersens Väg] . Omkring trettio tusen personer beskådar det kinematografiska miraklet under de tre månader utställningen pågår.

Vid denna plats visades film för första gången i Sverige. Det skedde på den stora Industri - och Slöjdutställningen den 28 juni 1896.

Malmö Biografhistoria, inledes av Niels le Tort ( Niels Edward Jacobsen) genom att öppna Malmö Biograf Teatern i Harald Bagers Hus, på just Södra Tullgatan 6 i augusti 1904.Niels le Tort lämnade denna rörelse för att bege sig till Köpenhamn. Sedermera 1907 flyttades denna Malmö Biograf - Teater till annan fastighet. I den bagerska kassaboken stod att läsa att i januari 1907 betalade Emil Tufvesson

1000 kr i hyra och kvartal av lokalen fram till Jens Edvard Kock tog över den då renoverade lokalen i oktober 1907, Malmö Biograf - Teatern hade vid det laget flyttat till Södra Tullgatan 3.

Filmhistoria Södra Tullgatan 6, Malmö	Filmhistoria Södra Tullgatan 3, Malmö
Malmö Biograf - Teater Fr o m 6 augusti ägare: Niels le Tort år 1904	Malmö Biograf- Teater öppnar 14 sept 1907 ägare: M Persson fram till 11 Jan 1908
Maj 1905 ny ägare: Sigrid Lundgren	Frans Lundberg tar över från Feb 1908 till 30Sept 1912. Namnbyte: Stora Biografteatern
Maj 1906 Emil Hallenquist/Carlo Emecken	I oktober 1912 tar Jens Edvard Kock över efter ombyggnad och senare byter denne namn till Metropol i december 1913.
December 1906 ägare M Persson sista föreställning 5/5 - 1907
Den 5 oktober 1907 öppnar Jens Edvard Kock "Malmö Gamla Biograf" som dock senare byter namn till Kock Biograf fram till Jan 1927.
1912 byggde Axel Stenberg biografen Victoria, som arkitekt och ägare.
År 1910 fanns det i Malmö 14 st biografer.
År 1914 startade Axel Stenberg ytterligare en biograf, Mignon på Gustav Adolfs Torg, namnbyte senare till Smultronstället och sedermera till Picadilly.
Biograf Capitol invigd år 1934.
Biorama Södergatan - eller Bio Alcazar Stortorget.
Biograf Scala.
Södergatan med sin Biograf Crab.
Scaniabiografen byggd år 1925.
Smultronstället som blev Piccadilly

Mera historik: Konkurrensen var stor och bland dessa fanns som nummer 1 Malmö Biograf AB från oktober år 1913 med Svenska Biografteatern senare [SF] som delägare och som hade den kände pionjären och kände biokungen Jens Edvard Kock som direktör. Bolaget ägde sedan genom åren: Scania, Alcazar [Camera idag], Metropol, Biorama, Malmö Gamla Biograf, Triangeln, Piccadilly, Victoria, Fontän, och Centrum, Limhamn.

Amiralen invigd 27 Jan 1940 av Malmö Biograf AB. [ idag Nöjesteater] ritad av Malmöarkitekten Carl Axel Stoltz. "Kadettkamrater" var invigningsfilmen på biografen Amiralen år 1940.

Andra konkurrenter var Göta Film, vars huvudägare var Direktören självaste Gustaf Löfberg. Han med sina söner byggde faktiskt några av Malmös allra finaste biografsalonger, Palladium, Capitol samt Drott [Grand], Royal-biografen som än idag lever emedan Metropol mittemot tvingats lägga ner sin verksamhet. Inte minst Göta, Saga, Aveny[senare Triangeln Bio senare mera känd som Kaninen vid Triangeln].

Den tredje konkurrenten var Europa Film som tidigare ägde Rio, Plaza, Grand [övertog Drott år 1935 namnbyte till Grand 12 oktober år 1935], Rex samt senare arrendet på/av Södran i Folkets Hus Nobeltorget, Malmö. Europa Film ingick sedermera en fusion med SF år 1984 där samtliga bolagets biografer kom att ingå i SF.

Grand Kinematograf: Denna bio låg i Odd Fellow huset på Gustav Adolfs Torg på den sida som även kallades för Rivieran, invigningsföreställning Fredagen 4 november år 1904. Ägare då var Agne Carlström från Göteborg, efter ett antal ägarebyte öppnade biografen igen Fredagen 8 december 1905 då man invignings visade med "Hönan med Guldägget". Grand Kinematograf blev tre år gammal och upphörde i December året 1907.

Piccadilly: Denna bio invigdes år 1913 den 15 Mars under namnet "Mignon". Ägare var Axel Stenberg och i med denna var han nu uppe i två [2] st biografer, den andra var Victoria. Den 28 oktober år 1963 bytte denna biograf namnet till " Smultronstället". Efter ungefär lite mer än tio [10] år var det tid att byta namn igen, denna gången blev det Piccadilly som senare närmare bestämt Jan år 1985 tyvärr upphörde i denna tuffa bransch.

Spegeln: Med ursprungsnamnet "Orion" Jan å r1914. Ägare var Axel Stenberg. Detta namn fram till år 1915 10 december då namnbytet blev Röda Kvarn, ägare Cederberg. Tyvärr var namnet Röda Kvarn upptaget vilket ledde till ännu ett namnbyte ett fransk namn " Moulin Rouge". Denna ägare blev inte långvarig. Den 19 februari år 1923 blev det en ny ägare och självklart ett nytt bionamn att lägga på minnet " Rialto". Denna ägare blev betydligt mer framgångsrik faktiskt ända fram till den 4 oktober år 1943 då en ny ägare trädde in på scen så att säga. Herr Andersson en enkel scenarbetare från Hipp hade lyckats skrapa ihop pengar nog för ett övertagande av Rialto och det nya namnet blev rejält känt i alla fall i våran generation. Dock trädde SF in på scen som ny ägare och då självklart ett nytt namn: Grand 2 oktober år 1987.

Östra Biografen. Vid Schougens bro närmare bestämt Östra Förstadsgatan 6 öppnades denna biograf av ägare Adolf Zetterberg december år 1906. Efter 6 år flyttade den lite längre upp i gatan till 16 a idag [16 b]. Allt eftersom konkurrensen hårdnade övertogs biografen år 1924 av Palladium AB som under en kort drev detta under namnet "Orion". Men även Palladium AB skulle känna av den hårda konkurrens som rådde på biomarknaden i Malmö. Östra Biografen gick i graven år 1925.

Historik Palladium. Ägare var Gustaf Löfberg. Malmöpubliken strömmade in till invigningsföreställningen. den 26 februari 1920. G. L beskådade belåtet sitt verk innan Palladiumorkestern klämde i med uvertyren till "A May Day" av Haydn Wood . Varför undrar säkert många byggde porslinsdirektör Löfberg en så påkostad biograf i 20-talets Malmö? Malmö var allaredan vid denna tidpunkt en välfylld stad med många andra biopalats. Gustaf Löfberg, som varit verksam i stan sedan 1898, hade upptäckt att Malmö efter första världskriget alltmer visat tecken på att vilja förlägga affärsverksamheten till just Södergatan. Det var Södergatan som skulle bli stans nya huvudstråk, ett riktigt "strøg". Därför köpte Löfberg tomtmark så att han kunde förlägga sin nya porslinsbutik där. Han råkade bara ta i lite väl mycket vid markköpet. Det blev en stor bit mark över.

Drott biografen "Palladiums lillasyster" Samme Gustaf Löfberg invigde den 3 Januari 1925 sin andra bio i Malmö, nämligen Biografen Drott på Drottningtorget, som mångt och mycket liknades vid Palladiums lillassyster. Arkitekt var August Stolz, för all dekorativ utsmyckning svarade August Unger samt att Gustaf Löfberg stod för själva armaturen. I Oktober 1935 tog konkurrenterna över Europo Film över och genast blev det till ett nytt namn, ett namn som vi alla känner till Grand men där dessvärre sista föreställningen gick av stapeln den 20 februari året 1966. Efter detta revs hela kvarteret till förmån för en moderna fastighet

Drotts annonsering inför invigningen år 1925 "De tio budorden"

Palladiums tillkomst. Nu var det så med Gustaf Löfberg, att han var en vän av kvalitet. Därför lät han August Stoltz rita byggnaden. Från Berlin hämtades konstnären August Unger, som svarat för väggdekorationer och andra utsmyckningarna. Resultatet blev en fashionabel biograflokal. Utvecklingen inom film- och biografbranschen gick mycket snabbare än vad Gustaf Löfberg räknat med. Plötsligt upptäckte porslinsdirektören att han också blivit sin egen filmimportör. Därtill en framstående sådan. Han drog sig heller inte för att satsas på lokala förmågor. En av dem hette Edvard Persson och tillsammans gjorde de stumfilmen Miljonär för en dag, 1925.

När Gustaf Löfbergs två söner Sten och Tor trädde in i firman togs kontakter med de stora, det är ingen överdrift när man påstår att Palladium under 30-, 40- och 50-talen stod för landets bästa filmrepertoar.

1925 - Årets mest kända film titel: Charlie Chaplins "Guldfeber"

1935 - Årets mest kända film titel: Alfred Hitchcocks "De 39 stegen"

 1943 - Årets mest kända film titel: Michael Curtis' "Casablanca"

tillbaka