1800-talet, byggnationsvåg av broar. Man brukar använda sig av uttrycket Malmö Parkernas Stad, jag skulle i detta avsnitt vilja använda mig av Malmö Broarnas Stad, för broar det byggdes det mycket under 1800-talet och i visa avseende var väl detta tur med tanken på den utveckling vi sett fram till dagens 2000-tal. En del finns kvar en del har rivits.

 

 

 

Flottbron 1883-1917. Anledningen till att denna bro kom till var att arbetarna hade för lång gångväg till sitt arbete på Kockums Industri. För denna charmanta gest fick arbetarna avdrag i tid med fem [5] minuter. Storstrejk utbröt och vi vet nog vem som vann eftersom Kockums sedermera flyttade denna bro längre upp i kanalen för att sedan rivas 1917. Istället kom klaffbron till och man kunde gå in via södra vakten. Frid och fröjd.

Korsningen Hjälmaregatan - Fiskegatan. Notera bensinmacken Caltex. På den blomstrande industrins tid, kockumsarbetare på väg hem över själva Hjälmarebron och tittar vi ut över bron och till andra sidan ser vi Norra Vallgatan och vidare in till city Mäster Johansgatan i kv. Jörgen Kock.

 

På väg hem från ännu en dag på säkra Kockum 1960.

Äntligen, Kockums arbetare på väg hem den sista dagen, nu väntar semester 1976.

Hjälmarebron år 2004. Samtliga hus över bron på Norra Vallgatan finns än idag 2004 kvar.

Fersens bro Inför Baltiska Utställningen 1914 beslöts att Slottsgatan skulle dras genom Gamla Begravningsplatsen och ansluta till en ny bro över kanalen - idag Fersens bro. Detta var nödvändigt för att få en direkt väg från Järnvägsstationen till utställningsområdet vid nuvarande Pildammarna. Många upprörda röster år 1912 hördes då ju en del gravar behövde grävas upp, men så blev det och 1914 skramlade spårvagnar med glada utställningsbesökare mellan gravarna. Detta förklarar varför en liten flik av begravningsplatsen idag ligger i Kungsparken vid ingången till Casino Cosmopol.

Hjälmarebron 1885. Detta är Malmös äldsta bro. Den ursprungliga bron byggdes 1841 [som vindbrygg]. På den tiden fungerade Hjälmarebron som en svängbro då de stora fartygen och segelbåtar ännu gick in i kanalerna. Man kan än idag om man beger sig till denna kanal se det stora järnringarna som sitter fast i kanalväggarna för att kunna förtöja dessa båtar. Bron byggdes om 1897 och 1918. I början av seklet lossades och lastades skutor längs Uppsalakajen byggd 1868-1869 som låg placerad mellan Slussplan och Drottningtorget. Även i Rörsjökanalen låg skepp vid skepp utmed Södra Promenaden i väntan på att lastas respektive lossas.

Pontonbron 1891-1960. Mera känd som "Hönsebron" Denna bro ersattes sedermera av Hovrättsbron. Bron var byggd av trä och var rörlig i sitt användande. Bron var placerad mittemot Behringsgatan.

Petribro 1938, dessförinnan hette denna Vänersbron efter basstationen Vänersborg men namnet Vänersbron blev aldrig accepterat varför namnbyte skedde. Petribro som tidigare varit en svängbro ersattes omkring 1914 med nuvarande kraftiga bro.

Rörsjöbron 1900.  1874 byggdes en sex meter bred granitbro som fick namnet Rörsjöbron. 1899-1900 byggdes bron om så att spårvagnstrafiken kunde göra entré.  Spårvagnarna började så småningom rulla över denna bro året 1907, linje 4 på sträckan Möllevångsgatan – Fridhem. Den gamla bron kom at utgöra en viktig förbindelseled mellan det som ännu under 1800-talets senare hälft räknades som det egentliga Malmö- Staden inom broarna – och på den andra sidan kanalen ett uppväxande Rörsjöstaden, där av namnet Rörsjöbron. Efter att bron helt byggts om 1937 fick den namnet Amiralsbron 1938. Nedan bild från år 1910 visar spårvagn Linje 4 på väg över Rörsjöbron körandes i riktning mot Studentgatan för vidare färd bort mot Gustav Adolfs Torg.

Skeppsbrokajen. Denna tidigare gedigna gamla träbro byttes ut mot en rejälare betongbro i samband med att man uppförde smörkontrollen.

Suellbron 1959. Tidigare namn på denna bro =Jernvägsbron. Den ursprungliga bron byggdes 1874-1875. Den då enkelspåriga järnvägsbron förband järnvägsstation Malmö Västra med Malmö Centralstation. Sitt nuvarande namn fick bron 1957. Den kallades i folkmun för "Långebron". Konstateras kan att diverse utfyllnader gjort ersättaren klart kortare. Bron uppkallad efter affärsmannen och kommunalpolitikern Frans Suell. Minnessten i kajkant åt F.S från 1800-talet. " Ifrån hamnen, ifrån hamnen med sin sten åt Suell, ångfartyg, ångfartyg gå som käpp i hjul" Rimmet ger alldeles rätt uttal åt hamnens store tillskyndare.

Kaptensbron. Bron fick sitt namn 1878, dock fastställdes officiellt Kaptensbron först 1938. Bron byggdes i sin första version 1909 och var så smal att en cykeln endast fick ledas över, men som med allt annat så går utvecklingen, metoderna och byggandet framåt så även här och att den nuvarande gång & cykelbanan är från 1946, men som allt annat renoverats därefter 1989-1990.

Amiralsbron. Namnet officiellt fastställt året 1938, värt att notera att bron tidigare burit namnet Rörsjöbron.

Morescobron. Namnet officiellt fastställ år 1930. Dock dessförinnan hade ägaren och grundaren till firman" Moresco" Jacob Heinrich Moresco på egen bekostand låtit bygga [under överinseende från Hamninrättingen] år 1896 inför den stora Lantbruk,slöjd och industrimässan en för fotgängarna gångbro gjord av järn över Södra Förstadsgatan, alltså en föregångare till dagens Morescobro.

Hönsabron eller Pontonbron som var det riktiga namnet. År 1891-1960.
Pontonbron kallades verkligen som ovan "Hönsabron", förmodligen på grund av dess likhet med en "hönsstege".
En rörlig gångbro av trä över Västra Hamnkanalen framför Behringsgatan, Malmö.
Till färgen röd, denna bro ersattes sedan med Hovrättsbron lite längre bort mot själva Hovrätten, därav namnet.                                                   
I bakgrunden skymtar bastionen Älvsborg och Hjälmarebron.

 

Tillbaka.