Wärnhem - en lantlig idyll

Ännu kring sekelskiftet var trakten kring Wärnhem rena landet med sina bondgårdar, vädermölla och sina ängsmarker med betande hästar och kor. Vid Värnhems mynning stod en stubbamölla som sedermera flyttades till Beijers Park där den nu än idag i restaurerat skick finns. Naturligtvis fanns det till detta en möllare vid namn Hans Olsson som bodde inte så långt ifrån i sin möllarebostad i den s.k. möllaregården. I dag i nuvarande kv Värnhem korsning Sallerup-Lundavägen låg ett lantställe Wärnhem. Detta lantställe revs år 1906. Lantställets sista innehavare var lantbrukaren Jeppa Andersson. I dag på platsen för det gamla lantstället finns ännu ett sex [6] vånings hyreshus med ett antal blandade hyresgäster allt från tobak, radio, pizzeria, hälsokost tidigare bank på hörnet. Mitt emot på andra sidan gatan hörnan Lundavägen - Östra Förstadsgatan låg vid omkring sekelskiftet affär tillhörande handlaren P Sindahl där försäljning skedde av bl.a. mjöl, gryn och kli. Det Sindahlska huset kvarstår än idag dock med andra hyresgäster som passerat genom tiden allt från postkontor till idag ett begravningsföretag Limhamns Begravningsbyrå.

Värnhemstorget foto år 1930. Värnhemstorget var en gång en klassisk mötesplats för de mer mjuka spårvagnslinjerna 1 och 3 (och i en tidigare era även 6). Den spårbundna trafiken försvann emellertid successivt. Ettans linje upprätthölls visserligen fram till dagen H på sträckan Gustav Adolfs torg- Rosengårdsstaden. Treans trafik fortsatte, men spårvagnarna ersattes i november 1964 av bussar. Dessa försvann tyvärr men vem vet kanske ska vi ta tillbaka lite av våran kultur, det är aldrig för sent att ångra sig. Denna linje drogs in vid högeromläggningen. Inför övergången till högertrafik 1967 byggdes terminalen om för att passa den nya trafikbilden, som dominerades av bussarna.

Idag finns här Favör som idag vetter helt ut mot Värnhemstorget och Föreningsgatan. På Sallerupsvägen revs det fina gula hyreshuset och ersattes med ett stort bygge för kommersiella intressen vilket innehåller bl.a. ett studenthotell idag och som tidigare längre bort på hörnan innehöll Polisstationen. Torget utlades som plats 1923, men namnet Värnhemstorget har inte officiellt fastställts, allt enligt Malmö Stadsarkivs förträffliga verk "Gator i Malmö". Namnet härrör från Jeppa Andersson på Värnhem. Han ägde i mitten av av 1800-talet en lantgård, som låg på nuvarande hörnet av Lundavägen och Sallerupsvägen (kvarteret Värnhem). Platsen har genomgått flera förändringar genom decennierna. Försöken att göra Värnhemstorget till ett "vänligt" område har varit många och förnyelsen har skett med mer eller mindre lyckade resultat. Efter ett nytt försök 1999-2000 att försöka göra torget mera vänligt vill jag klart understryka att man ännu inte lyckats fullt ut. Beklagligt med tanke på våra skattepengar och de kulturskatter som skövlats för att försöka göra detta torg vänligare.

Östra Färghandel vid Värnhemstorget. Här har affären legat på samma plats sedan 1922. Ett litet minne från mig själv, arbetade här på 1960-talet som springpåg och en allt i allo. Idag drivs samma butik av Cecilia Sjögren sedan 1993. Museihörn. Cecilia vårdar även butikens historia med ett museihörn där man vårdar gamla böcker och produkter som samlats under åren, bl.a. en skrivbok från 1920 där man kan finna recept på bonvax för golv, motgift för arsenik och mycket annat. På den tiden var butiken även ett "drogeri" den tidens apotek. Butiken startades av John Pålsson samma år 1922 som torget byggdes. Notera: I högerkant av bilden ser ni en frisörskylt, denna butik finns kvar även idag 2005.

AB Svenska Urdepoten, Malmö, Östra Förstadsgatan-Kungsgatan.

Värnhemstorget 1935. Nästa alla hus på motsatta sidan finns ännu idag kvar i en eller annan form. Apoteket på hörnan som tidigare var Handelsbank. Hörnan Pilgatan - Östra Förstadsgatan rivet. Hörnet Hermansgatan dito. Inte att förglömma Värnhemstorget ombyggt 2000. På bild fortfarande vänstertrafik.

AB Java Kafferosteriet. Lundavägen 4, Malmö. Firman grundades hösten 1913 av grosshandlare August Olsson, förutvarande dir för Holländska Kafferosteriet i Landskrona. Efter världskriget och då stabiliserade förhållande inträtt ombildades firman år 1923 till AB. Bolaget har ända sedan år 1913 haft sina lokaler, rosteri samt kontor på Lundavägen 4, vilka ombyggdes och moderniserades år 1931.

Ett mera närliggande kunde vi finna Ringgatan, Malmö, närmare bestämt Solo Kaffe, Solo som skapade kaffet med drag, det största rosteriet i staden. Malmö Kafferosteri grundades 1898 och blev Sveriges första kafferosteri, man rostade här upptill 10 ton kaffe dagligen i sin fabrik på Ringgatan. Direktör för detta kafferosteri var Herman Weitzmann som dessutom var lite av en uppfinnare. Företaget upphöjdes 1906 till Kunglig Hovleverantör efter att under flera år försett Kung Oscar och Drottning Sofia med just dessa kaffebönor.

AB Svenska Urdepoten år 1925. Med denna adress Östra Förstadsgatan 35 kommer man till ASU som vi malmöbor kallade ställer. Grundare var direktör Otto Jansson som då 1925 påbörjade sin rörelse i Malmö. Själva huvudaffären var förlagd till Stortorget 3. Så småningom blev bolaget ett av Skandinaviens ledande urfirma och med arbetsplast för hundratalet anställda. Själv bodde han på Kungsgatan 25 i mitten av 30-talet.

Värnhemstorget år 1930. Nog ser vi att huset i bakgrunden ännu idag finns "Funkishuset uppfört året 1930 av arkitekten Carl Rosell. Till höger i bild löper Östra Förstadsgatan ner mot Schougens bro och Östra Tullgatan. Linje 1 i bild på väg ut mot Lundavägen.

Värnhemstorget med Östra Förstadsgatan mellan åren 1940-1945. En oas på den tiden med sina fina planteringar på just torget. Kiosken borta och i vänster bildkant åker vi spårvagn ut mot och på Föreningsgatan. Längre bak i bild skymtar faktiskt Drottningsgatan med bland annat sin hörnfastighet som än idag finns på plats. I vänster bildkant ser vi skorstenen till fabriken borta vid Studentgatan gamla MAB & MYA " Doffeln".

Flygbild över Värnhemstorget år 1968, där vi känner igen en och annan fastighet.

Värnhemstorget år 2002.

Värnhemstorget år 2004. Klara förändringar, i bakgrunden ser vi Funkishuset uppfört året 1930 av arkitekten Carl Rosell.

Föreningsgatan år 2004. Här som en gång i tiden kördes spårvagn. Vissa byggnader i såväl höger som vänster bildkant känns säkert igen.

Värnhemsgården vid sekelskiftet. Den gamla lantgården revs år 1906. Ett fantastiskt ekipage på bild på hästspårvagnens tid. Kan tänka mig att transporten kommer från Lundavägen och in på Östra Förstadsgatan.

Minnen från Gamla Malmö. Jeppa Anderssons gård vid Wärnhem kallades i folkmun för Landeriet. Under första världskriget odlades platsen upp för att lindra svälten i Malmö. Sallerupsvägen var vid sekelskiftet en vanlig landsväg. Folk utifrån använde sig av trätofflor fram till just Landeriet, här bytte man sedan till riktiga skor. Tvärs över gatan innan man byggde EPA-huset låg här en envåningsbyggnad, som från börja var en skola, Östra Skolan, för att sedan bli en tandpoliklinik, och avslutningsvis en polisstation.

Hur såg gatunätet ut år 1850. Som synes på karta endast en väg eller gata som utgick från Östra Förstadsgatan. Förts under åren 1873-1882 tillkom Byggmästaregatan, Bredgatan , Porslinsgatan samt Victoriagatorna. Under den följande tioårsperioden tillkom Dalgatorna, Pilgatan, Ringgatan och vid sekelskiftet Hermansgatan, Fredriksbergs och Drottninggatorna.

*) Pilgatan namn år 1880 senare år 1904 förlängd över Fredsgatan bort mot gatan bakom kvarter 21, gatan heter Bödkersgatan som går en bit parallellt med Hornsgatan en bit.

*) Hermansgatan namn 1880 efter lantbrukaren Mårten Hermansson som gick bort året 1884. M. H ägde även en del tomter III - IX i kvarteret 16 Quiding , vid vilken gatan går fram, hans hus revs år 1965. Hermansgatan förlängdes även denna år 1904 över Fredsgatan bort mot gatan bakom kvarter 21, gatan heter Bödkersgatan som går en bit parallellt med Hornsgatan en bit.

*) Ringgatan tillkom 1880 och förlängdes året 1904 för att gå även över Fredsgatan bort och ut mot och löper parallellt med Hornsgatan, där den byter namn till Flintgatan idag, tidigare hette denna Vånggatan. Flintgatan idag är bara en återvändsgata, tidigare gick den ut på Lundavägen. Vånggatan helt borttagen.

*) Bödkersgatan 1904, uppkallad efter Jörgen Bödker, borgmästare och en framstående köpman i just staden Malmö. Avlade eden som borgmästare 3 Juni 1669. Hans bostad - gård låg vid Strandporten nära den nuvarande Frans Suell staty. Bödkersgatan finns fortfarande kvar.

Nog känner vi väl igen oss. En vy över Fredsgatan - Hermansgatan - Bödkersgatan. Inga av dessa fastigheter finns längre kvar. Allt rivet och idag vi skriver år 2002 talas det om att ett Center med affärer, biografer, etc, etc kommer att byggas, när vet ingen. Kvarter i bild kv 20 Valter följt av kv 20 Uno samt längst ner på den högra sidan kv 19 Thor. I vänster bild skymtar även ett antal kolonistugor. Foto troligt taget år 1910.

P.Sindahl Notera på bild att P. Sindahls hörna ännu finns kvar, medan lantgården ersattes med detta hus just i hörnet av Lundavägen - Sallerupsvägen. "Sindahls hörna" drev speceri och spannmålshandel fram till år 1924.

arkiv: Sydsvenskan 1960

Östra Förstadsgatan, Malmö, ner i Östra Dalgatan..

Historia: Denna gata får väl räknas till en av de äldsta tillfartsvägarna in till Malmö. Under många århundraden var leden Östra infartsväg till den befästa delen av Malmö. Landsvägen var kantad av flera ängsmarker bl.a. en som kallades Sumpadalan. Sista ledet - dalen för oss genast in på två gator som inte längre finns, två gator Västra Dalgatan samt Östra Dalgatan. Båda dessa gator uppkallade efter Sumpadal, dessa löpte mellan Östra Förstadsgatan och Fredsgatan. Men när Drottninggatan växte för vidare färd bort mot motorvägen som sedan skulle ta oss till bl.a. Lund, då fick dessa gator ge vika året 1961 då dessa gick upp i Drottninggatan och Fredsgatan som utlades året 1892 delades året 1962. Hur löpte då dessa gator Östra resp Västra Dalgatan.

Östra Dalgatan, Malmö.

Västra Dalgatan och en gammal köpmansgård.

På en karta Pharus Plan 1914 kan man se hur dessa gator löpte. Om man går från Wärnhem bort mot Drottninggatan så låg dom Pilgatan, Hermansgatan, Östra Dalgatan samt därefter Västra Dalgatan. *)Drottninggatan på sin tid innan denna började växa, slutade vid korsningen Östra Förstadsgatan.

*)notera att sillahandlarna på bilden står mitt i gatans slut Drottninggatan som inte gick längre. Så här var det sill till salu i Drottninggatans mynning. Damen på bild heter Ingrid Sahlin, vänster om henne sonen Karl. På ovan bild i högerkant ser vi ett hästekipage ståendes i mynningen till Västra Dalgatan.

I bakgrunden löper Östra Förstadsgatan. Mitt i bild ett äldre hus som senare även detta fick stryka på foten.

Notera husgaveln i vänsterkant av foto årtal 1920, det huset finns kvar ännu. Här öppnade Apotek Fasanen år 1925 för att senare efter noga bestämt 49 år flytta ut och till tvärs över i korsningen. Senare en ny flytt, bort till Östra Förstadsgatan och i höjd med Värnhem, gamla Tempohuset, numera Hemköp.

Efter Drottninggatans mynning. Här låg sedan i förlängningen dessa gator bort ut till Hornsgatan.

Röd Östra Förstadsgatan	Blå Västra Dalgatan	Ljusgrön Östra Dalgatan	Gul Sylgatan	Ljusblå Victoriagatan

Om vi fortsätter vår promenad över Drottninggatan och bort mot *) Fredrikbergsgatan så är vi snart framme vid Byggmästaregatan som faktiskt är en fortsättning på Victoriagatan. Men för en stund återvänder vi till just Victoriagatan en gata i gänget runt kvarteret Gasklockan. Victoriagatan var tidigare namn i Limhamn fram till året 1914, då utgår detta namn och nytt namn blir Valborgsgatan samma år. Victoriagatan försvann året 1983 och uppgår numera i kvartersmark.

arkiv: Ture Hellström 1950

Historia: Troligen var den Viktoria som stod bakom namnvalet liktydig med Storbritanniens och Irlands Drottning Victoria bortgången. 1877, då Malmögatan för första gången dyker upp på kartan, firade brittiska Victoria 40 år som drottning. Gatorna här inne och kring just kvarteret Gasklockan fick nya sträckningar när Polishuset byggdes. Här fanns t.ex. Sylgatan, som senare 1905 försvann och gick upp i kvarteret David. Malmgatan fick förkortas. Porslinsgatan fick ändrad väg liksom Skansgatan. Korsgatan förlorade sitt "kors" som gett gatan dess namn. Om vi nu tar oss tillbaka till Byggmästaregatan så kunde man här parallellt med nämnda gatan finna Ängsgatan året 1904. År 1972 utgick detta namn, Ängsgatan blev till Tågmästaregatan, en liten stump finnes att beskåda. Även en förlängning fanns på just Byggmästaregatan, Kraftgången, som var en gångväg mellan Hornsgatan och Byggmästaregatan. Året 1989 blev den del av kvarteret.

Tillbaka ut igen på Östra Förstadsgatan där det på 1700-talet startades den största industrianläggning som funnits vid just denna gata. Ett kronobränneri som Gustav III initierade för att öka på statsinkomsterna. Bränningen skulle bli kungligt monopol, men hanteringen gled honom ur händerna på vägen. Resultatet blev att det brändes otroliga kvantiteter brännvin på just Östra Förstadsgatan innan jättebrännetriet stängdes på 1780-talet. Efter detta går vi vidare på vår promenad bort mot Drottningtorget. Här närmar vi oss nu kanalen och vägen in till Gamla staden. Här måste vi passera en bro, och det påminner oss lite om att den äldsta fasta bron från 1800-talets början revs 1884, detta i samband med att bron skulle breddas. Länge, mycket länge var Östra Infartsbron det inofficiella namnet på förlängningen av Östra Förstadgatan. På en karta från 1890 kallas den för Östra Förstadsbron. Men året 1938 började det hända saker som kanske skulle kunna fastställa ett namn på bron. Handlanden Christian Petter Schoug, död 1855, ägde en fastighet vid Östra Tullgatan. Efter dennes bortgång ärvde hans son Johan Christian Schoug, död 1890, fastigheten. Dennes son Philip Schouh, död 1922, tog sedermera över fastigheten i tredje led. Så när nu bron över kanalen skulle få ett nytt namn - självklart föll valet på Schougens Bro. Efter att rättat en felstavning "Skogens bro" så stadsfästes detta namn året 1938. Lite längre nerför kanalen, söderut, finner vi en annan bro som också den har sin lilla historia.

Den lades ut över vattnet året 1934. Även här precis som vid andra brons benämning hade man svårt att finna ett lämpligt namn, alla vet idag att den heter Carolibron. Dock fanns det namnförslag som Kvarngatebron, Kvarnbron. Skälet till dessa namnförslag var självklart att bron i sitt västar fäste anslöt till Stora Kvarngatan. Men namnet blev som nämnts Carolibron då bron förenar delar av Caroli församling. Namnet fastställt året1938.

*) Historia: om Fredriksbergs Värdshus. I kvarteret Nils i Östra Förstaden öppnades den 1 Maj år 1869 ett värdshus och förlustelseställe, kallat Fredriksbergs efter handlanden Fredrik Löhr, som drev bland annat en spiritousaaffär på Södergatan. Fredriksberg hade tidigare varit ett mindre lantställe.

Fredriksbergs Värdshus året 1870.

I åkermarken hade anlagts trädgård med teater, paviljonger, dans samt kägelbanor. Restaurangen inrymdes i en envåningslänga [sedermera Östra Förstadsgatan 43] med krogservering även i källaren. Entréavgiften 25 öre till trädgården. Efter ett tiotal år gjordes konkurs. Mot slutet av18 80-talet hade Fredriksbergs Värdshus gjort sitt. Minnet sägs leva kvar i namnet Fredriksbergsgatan.

tillbaka