Webvoter
Hur många gånger har du varit ute.

Mitt liv som FN soldat

 

 

 

PS. För Dig som inte har program som stöder denna sida får hålla till god med det lilla som jag visar Här och vad fredsarbete fyller för funktion i vårt allt mer hårda samhälle. DS

 

 

 

 

 

 

 

 Mejla mig!

Huvudrubrik

Designer

Omöjligt1.

Medaljutdelning.

minpik

The Big Test

Vårt fredsbudskap.

ökendrinkar

 

 

Detta är min huvudsida.

Än en gång ger jag mig i kast med att försöka göra en tuffare och ny hemsida, massor av foto, vissa bitar har gjort om men förhoppningsvis blir Du nöjd och det är det som räknas.

Om och när ni har tid så se på mina andra och jämför utvecklingen på idéer, utseende, tekniken och jämför med denna, hör gärna av Er via email.

Eftersom jag nu arbetar i detta format så ser Du säkert att jag lärt mig en del om att arbeta med frame (ramar) vilket jag lärt via Internet, [denna adress återfinns i denna sida] fantastiskt eller hur. Min webbsida som jag lägger ut handlar en hel del om det omöjliga, men jag försöker att bena ut ordet omöjligt på mitt sätt, så ser vi vad jag kom fram till.....................!

Everything is possible, don't you forget that!

Efter att ha varit ute på nätet ett antal gånger för att försöka få tag i material till mer om FN deras arbete i till exempel Sinai, Kairo, HQ Ismalia från åren 1976-1981 eller andra i tider gjorda FN-bataljoner så har jag upptäckt att det tyvärr inte finns något material om dessa styrkor.

Själv har jag varit på 60M,74M samt

49B förmodligen kommer jag med tiden att försöka förmedla lite från 60 M som faktiskt finns ute idag på Internet men även försöka få ut något från 74 M.

I denna bataljon 60M 1975-1976 med slutgiltigt adress 2:a Komp detta blev våran slutdestinationen först efter två(2) flyttningar där Camp Kung Karl 1 var starten för att sedan flytta till Camp Kung Karl 1 1/2 låg jag inne som bilförare/bilmek/Kock med alla nästan omöjliga uppdrag som man i denna miljö aldrig kan tro sig genomföra men allt går att genomföra [ kolla bara in prästen ] bara man mentalt är inställd på detta och detta var en av sakerna jag l ärde mig, under detta uppdrag och följande bataljoner. Skulle man på något sätt bli knäckt av sol eller för hårt arbete eller åka på en superyallah då kan jag med gott samvete rekommendera detta ställe det mest besökta efter baren. När jag inte hj älpte Arne k ket så hade jag kan man säga ett antal andra uppdrag vid sidan om (dock samma lön) mitt arbete dessa dagar var att bl.a transportera ett antal bilar s kallade 6by6 som var sönder. Dessa stora bilar användes i de flesta fallen till att transportera vatten till de olika posteringarna ute i Sinais öken, som Robert Broberg sång de en öken, så långt ögat kan nå. Var det någon som fattades något överhuvudtaget nej jag tänkte väl det, vi hade allt från go mad till superunderhå llning av Gimmicks på våran hemmagjorda estrad Kung Karl1 1/2. Med tilltugg av kokchef Arne och hans medhjälpare .Som det sig sedan bör ett värdigt finalavslut för dessa musiker, se och beundra vilka tokigheter man kan hitta på uti bara öken.

 

Om du fortfarande tycker om det du läser, tveka inte att gå igenom hela FN sidan, lycka till.

En som sagt värdig final för dessa musiker och alla FN soldater, se och beundra vilka tokigheter, i bild den fantasiska trumslagaren som hade en räv bakom varje öra.

Man kan hitta på allt ut i bara öken. Men det finns även goa stunder, kommer ni ihåg Baccisresor till Sverige.

Ps. De var gratis med allt vad det innebar. Ds

Hem till Sverige.

Allt har ett slut så även detta uppdrag och vad som återstår är ett sista snack med sina kompisar.

Det man tar med sig hem är naturligtvis den fina kamratanda som det alltid bli trots att man föser ihop så många olika tänkare.

 

Som de flesta vet så bröt man upp 74m eftersom mandaten ej förl ängdes efter 24 Juli1979 varför vi fick order från HQ Ismalia att avveckla verksamheten i Sinai-öknen och transporterade delar av styrkan över till andra sidan Suezkanalen till Camp El Gala där de kanadensiska styrkorna var grupperade, augusti samt september var till för avveckling samt flyttning av material. Innan detta blev det som sig bör ett antal besök på de olika positionerna. Allt kördes sedan över till andra sidan med totalt 130 lastbilar. Många lämnade bataljonen för att ta fligth1 åter till Sverige och vardagen, ursäkta uttrycket, men många hade minnen, roliga minnen som t.ex. sista festen p BaluzaBaluza och andra upplevelser säkert i tanke att detta aldrig mer kommer att upprepas. Jag hade många sådana i mitt jobb som bilförare allt från att köra prominenta personer till att köra en transport som fått många att tröttna efter en vända men som var lika efterlängtad varje dag av olika orsaker, just det SDS. Många undrar säkert vad hände sedan.

Överlämning till Egyptiska armen

Den 25 september överlämnades Baluza till Egyptiska armen vid en enkel ceremoni där FN-flaggan halades samt den egyptiska flaggan hissades och dela av bataljonen installerades därefter på Camp David. Bat74 M/E var därmed skapad. Över Suezkanalen som var vår transportväg,och där man fick kryssa i överfarten mellan stora båtar och snabba brosättningen för att komma överinnan någon ny stor båt var på väg, detta äventyr upphörde efter överlämnandet till egyptiska armen, men vi som gjort ett antal turer vi överlevde alla. Se bilder under respektive bataljonsbeteckning. Förhoppningsvis slutet gott allt gott.

Detta och lite mer skulle jag gärna vilja berätta, har Du något du vill tillföra hör gärna av Dig.mail:stengrnbergabf@outlook.com

Hur klarar man av ett liv efter detta undra många låt mig citera Lars - Erik Arvendal mera känd som bag som då var inne på sin åttonde bataljon, "det blir som en sjukdom, har man en gång fått den så återkommer den med jämna mellanrum ibland för tätt mellan gå ngerna.

Detta och mycket mera har jag försökt sammanställa så att alla parter får sitt lilla lystmäte som längtar efter och som nga andra bataljoner efter vår 60 M 74 M samt 49 B. Men där man fortfarande behöver personer som oss som ibland kan små le när man uttrycker sig så här yallah, yallah din gamla yxa eller superyallah you name it eller ibland när folk får tag i min promemoria utskriven av Y Maffish Master Warrent Officer from UNEF Mental Hospital där man måste akta sig väldigt noga mot gamla och besvärliga FN-yxor som kan lida av stora beteendeförändringar.

Ingen har väl heller glömt vårt favoritställe Kaktus, okej inte allas favoritställe men här tjänade man mycket pengar på alla dessa/många törstiga yxor, här har man många roliga minnen från alla gröngölingar som blev blåsta till alla gamla med rätt att skriva "gamlingar" som säkert i många omgångar sagt för sig själv aldrig mer. Ironiskt nog kallades detta ställe för Kaktus bara namnet borde vara som en väckarklocka, men man lär så länge man lever. Kolla in vad våran redaktör tyckte och tryckte om sitt besök på just det "Kaktus ".

Fritid

Många undra säkert hur får man tiden att rulla iväg, med tanke på att man är ganska begränsad på sitt område, detta borde väl tära på de flesta och sätta myror i huvudet på dem som alltid helt enkelt bara måste ha något att göra, ja utom att först så vilja lägga alla sina slantar på syndens näste inne i Tel Aviv.

Jodå här finns allt man bara ville testa,löpning,golf, fotboll, styrketräning,fallskärmsåkning efter en Willys jeepfallskärmsglidning eller skidåkning i sanden, se bild

 

eller vad sägs om en öl tävling på vårt vis, som sagt var här fanns inga fritidsproblem, belive me I know I have been there. more than once.

 

 

 

 

Gå hem via UNEF.

 Har Du något att tillägga gör det gärna till :Mejla mig!

righ-red.gif

Är du intresserad.