Södergatan fram byggnationer mot Stortorget. I bild Brauns Konditori som senare återfinns på Gustav Adolfs Torg. I bakgrund ser vi Hotell Kramer.

Stortorget och Rådhuset. Under Jörgen Kocks tid anlades vårt nuvarande Stortorg år 1530-talet. Anläggandet påbörjades år 1539 och var fullbordat år 1542.
Med detta torg så försvann naturligt de gamla gatorna som omgärdade kvarteret gator som Helligastredt i väster mellersta delen, i norr Helligehus Kirckestredet västra delen, i öster Söndre gade norra delen, samt i söder Kindhetsstredet.
Det var mycket stort även efter dåtida förhållanden. Just i det nordvästra hörnet av Stortorget utgjordes av Helgeandsklostrets byggnader och kyrkogård.
Stortorgets norra sida med sitt specialnamn, Parisergatan. AU Isberg: "Stortorget var i början av 1800-talet en gärna frekventerad promenadplats. Södergatan hade sin privilegierade sträckning fram förbi Rådhuset och torgets södra och västra gångbana hade döpts med Södra Torg och Västra Torggatan, vilket visade vilka delar av torget som var mest besökta för den dagliga torghandeln.
Då var förhållande annorlunda med just torgets norra sida och den där sträckande gångbanan. Här längs denna torgsida bodde "fint folk" såsom landshövdingen, adelsfolk m fl honoratiores. Det hörde till god sed att gångbanan på denna sida alltid hölls ren, det var rent av den renaste i hela staden oavsett väderlek. Stadens eleganta värld sökte sig gärna dit och tog där sina förmiddagspromenader och gångbanan fick därför bära namnet Parisergatan, det var det finaste man kunde hitta på.

Stortorget. Regementet ses här uppmarscherat till Stortorget den 5 oktober 1927 för att ta avsked av staden Malmö. Bild skänkt av Bertil Lundahl.

Stortorget och torghandel. År 1545 utfärdade borgmästare och råd samt byfogden efter överenskommelse med borgerskapet bestämmelser angående torgdagar och marknader, och övrig handel.
Detta var de första bestämmelserna om Stortorgets användning som stadens enda offentliga försäljningsplats, först år 1957 upphörde torghandeln helt.
Köpmännen kom hit med sina varor. Skånes befriare Karl X Gustav fick sin staty på torget år 1896, dennes existens har varit en laddad fråga sedan den restes.
Kort efter det att Stortorget anlagts byggdes ett nytt rådhus vid torgets östra sida.

En historiks sommardag på Stortorget. Den 28 juni år 1896 avtäcktes ryttarstatyn av Karl X Gustav.

Historia: Kronprins Gustav höll invigningstalet och mycket folk hade samlats för att få vara med om dessa festligheter i form av sång, musik och ett antal kanonskott.
De flesta Malmöbor jublade, men det fanns säkert lika många som anser att statyn aldrig borde ha rests.
Än idag är kungastatyn kontroversiell. Statyn skapad av John Börjesson, Stockholm.

Men kungen sitter där på sin trogna häst och spanar ut över Malmös största torg. Tjocke Karl, som han kallades hade två hundra år tidigare stått livs levande på Stortorget när han kom som erövrarekung efter att ha tagit Skåne ifrån danskarna. Redan innan statyn skulle resas vållade detta en stor och livlig debatt i Malmö. Många avskydde konstverket eftersom Karl X Gustav var den som erövrade Skåne åt Sverige.
Nu står den som sagt där, invigningstalet hölls av Kronprins Gustav, sedermera Gustav V.

På Stortorget framför rådhuset finns idag en uppbyggd brunn, som hörde till en för tiden mycket modern och fin inrättning- en vattenledning.
Från en damm vid trakten av nuvarande pildammarna leddes vattnet genom urholkade trästockar in till brunnen på Stortorget och därifrån vidare till olika gårdar i närheten. Förmodligen till en av våra tidigare omtalade abildsgårdar [större kolonilotter] borta vid dåvarande kvarteret 63 söder om Baltzargatan.
Brunnen anlades av rännemästaren som också var den som hade det stora ansvaret.

Den så viktiga stadsbrunnen fick naturligtvis sin placering på det nyanlagda torget, som var stadens vattenreservoar långt in på 1800-talet.
En så central funktion som stadsbrunnen var rikt dekorerad - en s.k. vannkunst från 1570-talet. I Malmö var brunnen krönt med en snidad "Morian", onekligen ett exotiskt inslag.

Träledningarna ersattes i slutet på 1800-talet av metallrör från det nya vattentornet i Pildammarna då det visat sig att trärören varit en av smittokällorna i den stora koleraepidemin. Brunnen togs bort, men ersattes i mitten på 1960-talet av en ny brunn som nu ligger några meter ifrån den gamla vandkunsten vilkens placering är markerad av några vita marmorstenar på torget.
Även den nya brunnen har en liten Morian och är rikt dekorerad.
Om du tittar lite närmare kan du se bilder ur Malmös historia.
Vi ser Jörgen Krabbe, Malmös första stadssigill, Karl den XI:s intåg, sillar och husarer. Idag tjänar den bara som vandkunst och ögonfröjd men är ett populärt turistmål som finns avbildat på många semesterkort.

Stortorget var tillika en avrättningsplats och var gång någon blivit dömd till döden så lockade detta naturligtvis massor av folk.
Detta var inget undantag när skotten föll mot Jörgen Krabbe.
Den danske adelsmannen på Krageholm, som 1677 dömdes till döden för att hans tjänstefolk samarbetat med danskarna, hans egna klagomål över de svåra skatterna samt för att inte ha skött leveranserna till den Svenska Krigsmakten. Med Stortorgets byggandet blev detta till ett av Europas största torg, hit flyttade handeln från trånga Adelgatan. Av många en ansedd välbehövlig flytt. Många av dessa som flyttade just hit var våra sockerbagare. Bagarelaget som så många andra drabbades tyvärr hårt av den ökade näringsfriheten. Det största och värsta bekymret var nog fiskblötarna som sålde danskt rågbröd i sina bodar.
Efter mycket besvär och klagande flyttade därför sedermera brödförsäljarna permanent till Lilla Torg 1592.

Då & Nu

Rådhuset. På fasaden till rådhuset kan du läsa vilket år grundmurarna uppfördes. Rådhuset uppfördes 1546,i holländsk renässans av Helgo Zettervall, blev sedermera ändrad och förbättrad 1812 och invigdes 26 Jan 1814 med en högtidlig ceremoni där bl.a. Landshövding av Klinteberg samt förmannen för stadens äldsta samt vår Borgmästare Nordlindh. Vidgad och förskönad 1864-69. Den ursprungliga byggnaden, som gömmer sig bakom dagens murar, restes under Malmös storhetstid och Jörgen Kocks framgångsrika borgmästarestyre. I de gamla källarvalven finns restaurangen " Rådhuskällaren", vi får dock inte glömma att det i Rådhuset källare förekommit en och annan tråkig historia. Se nedan av snitt Häxor.........På fasaden mot Stortorget kan man se tre av stadens mest förtjänta handelsmän från 1700- och 1800-talen - Lorenz Isac Bager, Frans Suell och Mathias Flensburg - samt borgmästare Jörgen Kock. På Rådhuset hissades Malmö Stadsflagga för första gången år 1946.
Tidigare Rådhus låg där det idag ligger ett tomt "Pittahus" Gamla stadsarkivet på Östergatan befanns sig här mellan åren 1961 - 1991. Stadsarkivet återbördades till sitt tidigare ursprung på Östergatan 1961 efter 400 år.
Den äldsta urkunden i just stadsarkivet är utfärdad av Magnus Eriksson, Sveriges Kung, Norge och Skånes Kung daterad den helige aposteln Thomas afton den 20 december år 1353. Idag står byggnaden tom och öde. Dessförinnan huserade i denna byggnad uppförd 1888 Gamla Riksbanken fram till 1956.
Man diskuterade en rivning av denna byggnad för att S:t Petri Kyrka mer skulle komma till sin rätt. Värt att veta att mitt emot idag SE-Banken var tidigare hyresgäster Skånes Enskilda Bank som dessförinnan hyrdes av Skandinaviska Kreditaktiebolaget samt Huvudpostkontoret mellan år 1876-1906 för att sedan flytta ner till Posthuset Malmö 1 nere vid hamnbassängen.

Häxor. Malmö som vid 1500-talet var den första danska stad som blev skådeplats för häxförföljelser.
De tidigast omtalade offren var trollkvinnorna Bodil Lauritzes samt Karen Grottes, vilka både brändes 1359-1540.De därnäst omnämnda ägde rum i Malmö år 1542 eller 1543. I Malmö brändes ett antal kvinnor på bål för häxeri och annan trolldom mellan 1543 - 1756. Dock misstänktes flera besitta denna hemska kunskap.
De häxerimisstänkta satt inspärrade och torterades på olika sätt i fängelset i Rådhusets källare, tills det blev dags att göra häxprovet - Malmös häxbrygga låg vid Skeppsbron, precis nedanför den plats där idag Frans Suell så stolt överblickar hamninloppet. Provet var ganska enkelt enligt skriften En kvinna som flöt var häxa, de oskyldiga men utpekade var de som sjönk.
De skyldiga transporterades efter provet till Kirseberg och där brändes de skyldiga på bål.
Begreppet Häxa,har sitt ursprung från det tyska "hexe" ursprungligen det forntyska "hagezussa" skogsrå eller annat kvinnligt demoniskt naturväsende, kommer sammanfattningsvis av en mängd olika vidskepelser allt från slutet av 1400-talet

Vattenprovet. När man fått ett erkännande fördes häxan till skeppsbron vid stranden för det sista och avgörande provet, det s.k. vattenprovet. Bunden till händer och fötter kastades hon i vattnet. Om hon sjönk och kanske drunknade var hon oskyldig. Om hon flöt återstod bara bålet.

Eller

Häxbålen. Hon fick alltså inte mycket att välja på. I Malmö flammade häxbålen på höjden Kirseberg, som då låg strax utanför staden. År 1543 brändes den första häxan och i allt känner man till namnen på 38 av dem som brändes här ute. Den sista skånska häxprocessen gick av stapeln så sent som 1756 och var riktad mot en Hanna Hansdotter i Östra Grevie.

Skampålen kåken eller galgen var folkets tuktomästare. Malmö hade på sin tid tre (3) avrättningsplatser, Stortorget, Galgbacken strax sydost om Rörsjömarken närmare bestämt söder om Östa Förstadsskolan numera Rörsjösskolan invid Celsiusgatan. Tyvärr är just denna byggnad som utpekats riven den har idag ersatts med en fotbollsplan. På just denna avrättningsplats verkställdes på 1800-talet, hängning, halshuggning, stegel, hjul- samt kroppsstympningsstraffen.
Den tredje avrättningsplatsen utgjordes av det stora Käjseberget mera känt som Kirseberg på vars höjdplatå bålet för de dödsdömda trollkvinnorna restes. I många fall förekom även spöstraff på pålen uppsatt mitt på torget inför alla skadeglada personer. Under höstmarknaden förflyttades denna uppvisning ner till skeppsbron för att kanske på så vis avskräcka alla tjuvar och banditer. Dödsstraffet här förekom i tre former hängning, halshuggning samt bränning.

Trolldom eller förgörelse. Enligt en lag från 21 juli, 1171 hade den åtalade rätten att värja sig efter den skånska kyrkorättens ursprungliga lydelse, genomgå järnprovet eller den s.k. järnbörden vilket den anklagade måste underkasta sig så snart anklagelsen var styrkt. Kyrkan hade tagit detta bevisföringsmedel under sin särskilda omvårdnad samt utövade tillsynen av att provet verkställdes. Provet var indelat i tre (3) olika steg. Proven gick av stapeln på onsdagar, sedan den anklagade i två dagar tidigare måst underkasta sig vatten - brödstraffet. 1. Den anklagade skulle bära ett glödande järn i sina händer nio steg framåt, innan han fick kasta detsamma ifrån sig. 2.
I det andra gällde det att på ett avstånd av tolv steg söka kasta ett glödande järn i ett tråg tills detta lyckades. 3. Det tredje provet, det svåraste, bestod av att den anklagade med nakna fötter fick gå över tolv på något avstånd från varandra på marken placerade glödande plogjärn. Prästerskapets inblandning i detta förfarande förbjöds senare av påven Innocentius III år 1215, samt avskaffades sedermera av Kung Valdemar II genom en särskild förordning.

Foto från året ca 1910. Här visas del av Stortorget som före år 1536 upptogs av det stora *) Helgeandsklostret.
Där taxigubbarna står till vänster på fotot var just platsen för Klosterkyrkan.
Mellan dessa gubbar och statyn fanns kyrkogården.Foto:Rahm/Fotevikens museiarkiv.

För en stund håller vi oss kvar på Stortorget. Året 1914 flyttade C G Hallbergs hit, närmare bestämt till fastigheten mellan Rådhuset och Fougstedtska Huset. Hit flyttade man för att Hamngatan 1913 skulle breddas. C G Hallberg låg vad vi vet här från 1914- 1922.

Denna bild ovan är tagen året 1902 då låg sannolikt denna butik på Östra Hamngatan 4 låg i hörnet av Adelgatan, i ett hus som revs när Hamngatan breddades 1913

Notera grönskan kring själva statyn, spårvagnarna på plasten andra sidan torget. Lite annorlunda mot idag. Lugnet tycks finnas i alla fall på denna bild.

Bild skänkt av Rolf Ekberg, Tallin Estland

*) Helgeandsklostret stadsfästes år 1480 såsom utvidgning av tidigare Helgeandshus som troligen grundlades i tidigt skedde av stadens historia slutet 1200-taler eller början 1300-talet.
Närmare bestämt omtalades det första Helgeandsjukhuset år 1384. På senare 1400-tal brann samma byggnad. Efter insamling av icke namngivna personer lyckades man återställa det mesta. År 1470 gick den danske kungen Christian I och gjorde om sjukhuset till ett kloster. Föreståndare för detta Helgeandshus var prästen Jonas. Detta var en vårdplats, för sjuka och orkeslösa men även ett gästhus för dessa vandrande pilgrimer.
Huset var placerat på Stortorgets nordvästra del. Från klostret till S:t Petri Kyrka ledde en gata, som i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet omnämndes som "Helligetshus Kirckestrede". På order av Kung Christian I vars regenttid var 1448-1481 förvandlades ett antal hus till just helgeandshus i Skåne gällde detta "Malmöhuset". Detta var även en plats där Gustav Vasa 1524 lär ha haft överläggningar med Fredrik I av Danmark och Lübecks borgmästare Thomas von Wickede från den tyska Hansan för att lösa bl. a Gotlandsfrågan. Jörgen Kock såg till att klosteranläggningen revs år 1538 för utläggning av nuvarande Stortorget. Helgeandskyrkans tre klockor överfördes till S:t Petri Kyrka, där den minsta "Kinkan eller Lilla Böneklockan fortfarande 1993 var med och ringde in till bön". Rivningsmaterialet användes sedermera till att genomföra utbyggnaden av Malmöhus Slott. Kvar efter all rivning för Storgets utläggning var den ursprungliga "Helligesthus Kirckestrede" delen mellan torget och S:t Petri Kyrka.
Denna återstående del av gatan kallades på 1500-1600-talet "Kirkestredet", som senare på 1700-talet "Kyrkiogränden" eller "Kyrkogränden". Sedan år 1864 namnet Kyrkogatan.

Klosterkapell. Även Malmö fick sitt franciskankloster, men det dröjde ända fram till 1419 då man gav de små bröderna en tomt och kapellet S:t Anna vid havet, som det då hette. Dock dröjde det ända fram till 1450 då byggnationen tog fart norr om Västergatan- på hörnet av Lilla Bruksgatan. Platsen för byggnaden ansågs emellertid osund för brödernas hälsa på grund av sitt vattensjuka läge, och år 1487 beslöts att flytta klostret till någon a de tomter de ägde i staden. Så skedde, och den 8 juni 1489 invigdes detta med en stor procession. Denna byggnad var beläggen i stadens västra del, inom det nuvarande Kungsparkens område, en stor kyrka med diverse anläggningar, såsom fruktträdgårdar och andra byggnader för dessa alla bröder samt alla deras gäster, av detta finns intet spår idag. Detta Gråbrödrakloster ändrades sedermera under själva reformationen på 1500-talet till att innehålla ett Hospital för sjuka och fattiga.

Kyrkogård. Klostrets stora kyrkogård avgränsades i söder av ett stort och djupt *) kloakdike. Detta dike gick diagonalt över Karl statyn bort mot dagens korvkiosk. I hörnet mot Lilla Torg till fanns faktiskt på medeltiden ett antal korsvirkeshus vilket bildade en egen gata Den gatan kom att heta "Kindhäststredet" fritt översatt "Örfilsgatan", var, vem eller hur detta namn tagit vet vi ännu inte. För att lätta upp stämningen från medeltiden så måste vi bara tala om namnet på fastighetsägarens namn hörnet mot lilla Torg, Gert Sängastake, de du.

*)Kloakdiket idag är den toalettplats som finns på Stortorget.

Isak Slaktaregatan. Historia: Mannen bakom namnet slaktaren Isak Olsson, bortgången år 1716. Det äldsta kända namnet är Thet tydske companistrexdet från 1500-talet, efter de tyska köpmännens kompanihus som var inrett när mynningen till Stortorget. Senare blev det till Niels Hammers strede år 1634 efter en synnerligen förmögen bryggare, Niels Waltersen Hammer. Därefter följde namnet Langenhjelms gränd år 1759 efter Johan Lange. adlad Langenhjelm. I detta kvarter Frans Suell, har det även legat en krog"Bialitt" i den södra delen, så en tid hette faktiskt gatan Bialitt Gränd.

Torghandel på Stortorget år 1915.

Stortorget sent 40-tal. Notera vår moderna trafikdelare på vänster sida.

Värt att notera att största skillnaden mot idag är att Stig Blombergs Torgbrunn fortfarande står kvar. Övrigt att notera att på bildens vänstra sida om Rådhuset ser man prydnadstrappgaveln på Petrihuset som nu är borta.
Detta Petrihus från år 1911 vid Mäster Nilsgatan. Detta får inte förväxlas med Petri Hus detta står kvar sedan någon gång på 1300-talet.

tillbaka