Nobelvägen, Sofielund.

foto: Sydsvenskans arkiv

Sofielund år 1920, skarpa ögon ser i bakgrunden vänster vattentornet på Nobelvägen färdigt år 1916.

Lilla Venedig. Gång på gång drabbades Sofielund av översvämningar under 1900-talet första decennier och i folkmun kom detta område att kallas Lilla Venedig. Sofielund var en arbetarestad som ursprungligen uppstod utanför Malmös stadsgräns. Problemet som vid de flesta arbetareplatserna som uppstod var att det inte fanns någon stadsplan ej heller ordentliga dräneringar av dessa gator, självfallet orsakade detta stora skador på såväl hus som källare.

Varifrån kommer namnet Sofielund? Namnet Sofielund kommer av en gård, byggd 1795 och uppkallad efter handlanden Hans Bauerts hustru Sofia, född af Trolle bortgången år 1828. Gården stod kvar till 1953 då den fick lämna plats för Västra Skrävlinges Församlingshus.

Historia: År 1911 inkorporerades Sofielundshusens municipalsamhälle med Malmö. Huset övertogs 1969 av Sofielunds församling och i gårdsparken invigdes år 1983 Sofielunds egen kyrka, S:t Matteus med adress Lantmannagatan 8,Malmö. Augusti År 1944. Sofielund blev precis som Lugnet, en arbetare stadsdel när människor kom för att arbeta i de nya fabrikerna som snabbt växte upp i Malmö och dess utkanter på 1800-talet. Skillnaden mellan dessa två nämnda stadsdelar var att Sofielund var en förstad utanför stadsgränsen, och med stora obebyggda områden mellan sig och staden Malmö. I takt med att industrin växte uppstod ett stort behov av bostäder. Tomter styckades av och såldes till arbetare som ville fly från trångboddheten i stan eller såldes dessa till folket som kom från landsbygden, till allehanda yrkesmän som snickare, grovarbetare och timmermän, dessa fick köpa sina tomter för 43 öre per kvadratmeter. Året 1879 stod de första husen klara i Sofielund. Mången enkla boningar uppfördes i anslutning till bostadshusen, där man kunde finna allehanda djur för husbehov, grisar, kaniner och höns

Svinaryssland: Elaka tungor kallade ibland Sofielund för "Svinaryssland" mest beroende på uppfödningen av grisar plus att de sanitära förhållandena var undermåliga under denna tid. Livet i Sofielund var hårt och fattigdomen var stor på många håll. Men som på de flesta områdena av just denna arbetarestadsdel fanns mycket glädje och gemenskap. Trots det mycket dåliga förhållandet tycktes livet vara klart bättre här än på mången andra platser i Malmö, lantluft och mycket god sammanhållning var en klart bidragande orsak till en bra grannsämja.

Idag finns det fortfarande en s.k. områdesdelare mellan Södra och Norra Sofielund detta genom Lönngatan som innan inkorporeringen året 1911 hette Järnvägsgatan och som vi vet finns detta gata i Limhamn. Dock var det nära att gatan kommit att kallas för Släbogatan =släbo= slättbo detta var ett förslag från stadsfullmäktige och att detta var inte ett självklart val fick man erinra efter stora protester från boende. De boende ansåg detta namnförslag vara löjligt, att betraktas som "slättbor".

Rolfsgatan tidigare namn året 1911 Sveavägen, som vi vet finns i Limhamn. Sedan namnet Rolfsgatan efter Mårten Andersson Rolf, gjuteriarbetare som gick bort året 1894. Han erhöll året 1890 lagfart på fastigheten som senare vid hans bortgång övertogs av hans hustru Claire Elise och deras sju barn.

Tillbaka.