Vad vet vi egentligen om vårt Skåne.                

 

Lite historia om våra Skånska Kungar.

200

Skåning Sklak

240

Gjolner

300

Östen

340

Dager Östenssen

380

Alarie

500

Halfdan Branafastre

530

Ingajald Frodesen

530

Attila Skåning

620

Simon Snare

630

Sibbe Uddsen

650

Hottar

670

Ostmar

700 (40)

Walmar Hroarsen

700 (40)

Haco Hamundarsen

730 (40)

Harald Gamle Waldarsen

770

Halfdan Snälle Och Gudröd (Bröder)

775

Ivar Vidframme

778

Weset

800

Olof Frockne

812

Osmund Olufsen

823

Sigvard

830

Sigvard Ring

830

Harald Klok

840

Sigurd Ring

860

Ragvard Jarl

880

Rolf ( eller Gånge Rolf)

887

Gorm ( Kung över hela Danmark)

920

Harald Gurmsen ( Kung över hela D)

 

Skåne hörde till Danmark redan under 800-talet och Oluf Fröhne var Kung i Skåne ca 800. Efter denne kom Ragvard Jarl ca 860. Kungliga och kyrkliga initiativ under medeltiden bidrog till att samhället starkt förändrades. De som bodde i Skåne under den här tiden hade Danmark som sitt hemland. Skåne var en viktig del av Danmark och Malmö en dansk stad. Folket talade skånska, en östdansk dialekt. Mynten var danska. Kungen i Danmark regerade över Skåne. Han byggde en stark borg i Malmö och en domkyrka i Lund. Ärkebiskopen i Danmark fick sitt säte här. Den svenska hären tågade över isen på Lilla Bält samt Stora Bält. Skåne tillföll Sverige genom freden i Roskilde 1658. 1658 är ett ödesår inte bara i Skånes utan också - och i synnerhet - i Malmös historia. Sverige erövrade Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Trondhiems Län samt Bornholm från Danmark. Vid undertecknande av freden är landsförrädaren Corfitz Ulfeldt förste kommisarie på den svenska sidan av bordet. Gersdorff, en av de danska förhandlarna säger, när han ska underteckna traktaten " Gid jeg hverken kunde laese eller skrive". Malmö förvandlades i ett slag från det danska rikets andra stad till en provinsstad i Sverige, långt från centrum och utan betydelse.

Skånelagen. Rättsskipning under medeltiden utgick från landskapslagarna. Lagarna som byggde på uråldriga sedvanor började upptecknas under 1200- och 1300-talen. Den första lagen från det medeltida Sverige är Västgötalagen från början av 1200-talet.
Skånelagen är den äldsta av landskapslagarna i det danska riket, kanske den äldsta av alla nordiska landskapslagar över huvud taget. Skånelagen är den enda lag som är upptecknad på runskrift. Denna uppteckning är gjord omkring år 1300, men de flesta forskare är överens om att den måste bygga på betydligt äldre förlagor.
Skånelagen gällde i Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm, dvs. det som kallas Skåneland och i dansk historia Öst-Danmark. Begreppet Skåneland skapades i slutet av 1800-talet av Martin Weibull.

Erik IV Plogpenning. Född 1216 i Roskilde, död 1250-08-12. Konung av Danmark (1241-1250), hyllas som kung 1232 och började regera 1241. Öknamnet "plogpenning" uppkom sannolikt i Skåneland, får han fick detta namn då han var långt före sin tid med idén om att skatter på produktionsmedel - de skåneländska bönderna opponerade sig våldsmat mot att de skulle betala skatt för varje plog som de ägde. Historieböckerna förtäljer att då Erik kom till Lund för att utkräva skatten" blev han med stort manfall slagen på flykten". Skåneland blev i och med upproret den enda del av Danmark som slapp betala plogskatten. Erik låg ständig strid med sin broder Abel,som då var hertig av Slesvig. 1250 tillfångatogs han av Abel. An halshöggs i Slesvig och hans huvudlösa lik kastades i sjön Slien.

Magnus Eriksson(1316-1374). Svensk och norsk kung 1319. Son till Erik Magnusson och Ingeborg Håkansdotter. När Magnus valdes till kung av Sverige och Norge var han blott tre år gammal. När han 1332 blev myndig hyllades han i Kalmar (mot stora pantsummor) som Skånes rätte herre och furste. Skåne förenas därmed med Sverige i en union. I panten ingick förutom Skåne även Blekinge och södra Halland. Ett olyckligt korståg i öster och ständig kamp mot stormännen ledde 1356 till ett uppror mot Magnus under ledning av sonen Erik. Efter Eriks död 1359 var tronen åter säkrad. 1360 plundrade den danske kungen Valdemar Atterdag Gotland, samtidigt återgick Skåne till Danmark. I Sverige började det gå riktigt dåligt för Magnus. 1364 jagades han på flykt av stormännen och efter ett misslyckat försök att återta tronen sattes han i fängelse åren 1365-71. Han tillbringade slutet av sitt liv hos sonen Håkan i Norge. Kung Magnus hade "Smek" som tillnamn. Detta fick han av samtida kritiker som ville göra gällande att han var homosexuell.

Skanör och Falsterbo blomstrade under några århundraden som stora marknadsplatser.
1500- och 1600-talen präglades av kungars och stormäns byggenskap och Skåne blev Sveriges främsta slotts- och borglandskap. Det var storgodsdriften tillsammans med gynnsamma konjunkturer för spannmål och kreaturshandel som blev grundvalen för denna utveckling. Särskilda ordningsregler gällde under höstmarknaden. Dessa lästes upp för folket så att de skulle veta, vad som var förbjudet och vilket straff den fick, som bröt mot lagarna. Det fanns många lagar och straffen var stränga (höga böter, dödsstraff).När dagens arbete var slut, roade man sig med fest och lekar. Det gick ofta glatt och ofta vilt till. Man drack öl och vin, sjöng och spelade. Det hände att festerna slutade med slagsmål. Man kan säga att höstmarknaden var en tidig föregångare till våra dagars Malmöfestival.

Skåne är Sveriges sydligaste landskap. Här bor 1,1 miljon människor. Till ytan är landskapet 11.027 km2, 126 km brett och 140 km långt. Hälften av landskapets yta är uppodlad eller används som betesmark för djur. Skåne har en lång kustlinje 573 km. Landskapets högsta punkt ligger 212 meter över havet. Skåne är rikt på fornlämningar drygt 21.000.

Skånska Slott. De flesta av de skånska slotten är mycket gamla och oftast förknippade med Danmark - c:a hälften av dem är från dansktiden. En del slott uppfördes redan under medeltiden. Det var en tid när det var allt annat än lugnt och gemytligt i Skåne. De olika herremännen låg i regel i krig med varandra och för att skydda sig uppförde man starka borgar med tjocka murar och torn. Av detta skäl har många skånska slott en historia präglad av krig, grymheter och ond, bråd död. Med tiden inträdde dock mer lugna förhållanden i landet och med detta ändrade slottens utformning och arkitektur karaktär. När man inte längre behövde tänka på försvar började man anlägga slott som låg vackert belägna och erbjöd bekväma boendemiljöer. Parkerna runt dessa slotten blev oftast synnerligen vackra med sina figurklippta häckar, sina vallgravar och vidsträckta gräsmattor.
De flesta slott har gått i arv inom olika adelsätter. Adeln var släkter som hjälpte kungen med ryttare och krigsfolk och som ersättning för detta gavs skattefrihet och stora förläningar. Den danska - och härmed också den skånska - adeln hade större makt än vad adelsätterna i Sverige hade. Den stod också i ett mer jämbördigt förhållande med kungahuset, och många adelssläkter var faktiskt rikare än kungen själv. I Sverige finns cirka 600 adelsätter, medan det i Danmark numera bara finns 200.  I Skåne hittar man idag omkring 100 slott.

 Stenbock, Gustav Otto (1614-1685). Generalguvernör över Skåne 1658-64

Skåneland, (Öst-Danmark ) benämning på Skåne, Blekinge, Halland och Bornholm. Vid freden i Roskilde 1658 fick Danmark avstå Skåneland till Sverige. Bornholm återlämnades två år senare.

Snapphanar 1683. Var en sorts gerilla från Skåne, Halland, Blekinge som deltog på dansk sida i 1600 - talets svensk - danska krig. Verksammast var de 1676-79 i Blekinge och norra Skånes skogbygd.(Göinge).Den siste avrättningen av detta släkte utfördes på Bröderna Per, Sven och Nils Månsson årtal osäkert 1658. Dessa halshuggs och steglas vid landsvägen mellan Loshult och den gamla riksvägen.

   

Fältherren Stenbock, Magnus. 1707  generalguvernör över Skåne

Stenbock, Magnus (1665-1717), fältherre, son till Gustav Otto Stenbock som var Skånes förste generalguvernör. 1686 blev han fänrik i den nederländska armén och deltog under de närmaste åren i flera fältslag på tyska krigsskådeplatser. 1700 deltog han i slaget vid Narva, varpå Karl XII befordrade honom till generalmajor vid infanteriet. Två år senare slogs han i Polen, och i flera polska städer som erövrades utnämndes han till kommendant eller guvernör.1707 blev han generalguvernör över Skåne och 1710 ledde han de svenska styrkorna i slaget vid Helsingborg Efter denna seger upphöjdes han till "kungligt råd". 1712 fick han kungens uppdrag att föra över stora svenska styrkor till Pommern för att skydda de svenska befästningarna där mot danska trupper. Det gick bra till att börja med, men snart vände krigslyckan och 1713 förlorade han stort mot danskarna i Holstein och fick ge sig till fånga. Stenbock fördes till Köpenhamn, där han till att börja med satt i en ganska bekväm husarrest i en vanlig stadsvåning, men efter en tid spärrades han in i Fredrikshavns kastell, och där fick han sitta till sin död 1717. I Skåne har meningarna om Magnus Stenbock och hans insatser gått starkt isär: somliga vill se honom som befriare, andra som inkräktare och krigsförbrytare. Frågan vållar ibland än idag debatt på insändarsidorna i skånska tidningar. Ett kvarter namnet till ära Kvarter Magnus Stenbock " Södra Tullgatan". Här hade Malmö en tull vid Södertull nuvarande Gustav Adolfs Torg med södra infarten och Östertull vid nuvarande Drottningstorget med östra infarten. Närheten till Södra Tullen därav namnet Södra Tullgatan - minnet till närheten. Tillika teaterdirektör år 1711 till ära för kung Karl XII.

Skånelands flagga, har sitt ursprung i den symbol som började föras av ärkestiftet i Lund i början av 1100-talet. På 1870-talet nylanserades flaggan som en skånsk (Skåneländsk) symbol.

 

Skånska språket har liksom övriga nordiska språk utvecklats ur urnordiskan.

Här följer en antal bra-att-kunna-ord:

Ari= förbannad, arg
Asekar= person som är slö och långsam
Bagasare= eftersläntare
Bänkavarmare= icke uppbjuden flicka på dans
Dofsing= vacker kvinna
Dommepåg= ointelligent pojke
Dröshans= slö person
Dönick= slö och dum person
Fjönt/ fjönta= fånig man respektive kvinna
Fobick= misslyckad eller bortkommen person
Hagga= otrevlig kvinna
Håsa= feg person
Keledägge= favoriserad person
Klabbsock= klåpare
Klödderöv= en som skapar oreda
Mögtocke= smutsig person
Rabba= argsint kvinna
Spena= mager kvinna
Spissflabb= stockholmstalande person
Tannhaspa= grälsjuk kvinna
Tosa= dum kvinna
Tockakylling= stursk ung man
Tösabid= kärligt om flicka
Virrehue= oredig person
Ålahue= dum otrevlig person

 

Bidragande orsak till ekonomisk stabilitet. Mot slutet av medeltiden bidrog inte bara jordbruket utan också sillfisket till landsdelens ekonomiska stabilitet. Malmöborna tjänade mycket pengar på sitt sillfiske. Fångsten blev ofta riklig. Det hände ibland, att sillen stod så tätt, att det var svårt att ro fram bland sillstimmen. Sillen skyfflades med träskovlar direkt ur havet i båtarna och handeln blomstrade med sillfisket som bas. Då kunde man ösa upp den i båtarna med bara händerna. För att kunna bevara de stora fångsterna, saltade man sillen. Det gick åt mängder av salt, som de tyska köpmännen hade med sig. Mycket fisk exporterades till Tyskland och eftersom stränderna i regel ägdes av konungen var den belagd med skatter och tullar.
Det var förbjudet att salta sillen på skeppen. All saltning skulle göras i land. Sillen saltades ner i tunnor. Det hade kvinnorna hand om. De var mycket noga med, att bara en sill i taget lades ner i tunnorna. De som gjorde tunnorna kallades tunnbindare. Per silltunna betaldes sedan tull till danska kronan.

Höstmarknad 15 augusti. Den stora höstmarknaden började. Marknadsplatsen låg utanför stranden och varade som längst 6 veckor placerad Långt ute på redden låg hundratals skepp. De kallades koggar. Deras färgglada segel lyste i solen. De flesta förde främmande flagg. De hade kommit från olika länder och från tyska städer. Många var från staden Lübeck.

Koggarna ägdes av köpmän, som kom för att göra affärer vid höstmarknaden. De hade med sig vackra tyger, kryddor, glas och vin. Mot detta ville de byta till sig skånska varor, särskilt sill. Just nu håller man på att bygga en kopia av de gamla koggarna [skeppen] i Kockums gamla varvslokaler. Det är tänkt att det ska byggas flera koggar som ska användas av turister och malmöbor för att minnas gamla tider. Förutom tyger och dylikt tog dessa med sig ett antal ord bland som tex. tull. räkenskaper, trappa, rådhus samt kök. Dessa ord som många trodde var svenska ord men icke, dessa kom till Sverige på medeltiden med de tyska köpmännen.

Hur ser en kogg ut kan man undra ? En kogg för väl anses som dåtidens värsting inom dåvarande skeppsbyggareteknik. Det gällde att göra dessa skepp så rymliga som möjligt så att stora vinster kunde uppnås. Koggen blev svaret på detta problem, från att ha varit ganska så liten utökades de till längder på över tjugotalet meter, ganska så bredda och höga och mycket lastdryga. En enda kogg kunde ta upp till 80 ton last. Utrymmet skulle också vara väl tilltaget med tanke på alla dessa stora tunnor med dessa mängder av sill som transporterades enbart till Lübeck under åren 1398 - 1400 från Malmö Höstmarknad 32.600, 27.800 samt 29.100 ton. Alla koggar var konstruerade med en flat botten, för att vid ebb kunna bli stående utan att välta.

 

 

En nutida konstruktion gjord 2000 av dåtidens kogg.

 

 

Gåsapågen. [1888-1957] Skådespelaren och sångaren Edvard P, med sina stora filmsuccéer "Söder om landsvägen" 1936,"Kalle på Spången" 193, och "livet på landet" 1943. E.P. började sin sångbana år 1907. 1913-1918 ett antal år i Finland återbördad sedan fram till 1925. Hans första film 1923 "Studenterna på Tröstehult". Lämnade oss i Malmö 1932 för att medverka i sin första ljudfilm, "Söderkåkarna" I Stockholm, bl.a. mycket annat. E.P. sista stora chans var en USA turné, därför blev hans sista film år 1956"Där möllorna gå".

 

                                                                                                                             

Edvard Persson. Någon mer värdig representant för skånsk får man nog svårt att finna.

 

Spiddekaga. Vår skånska världsberömda får bara inte glömmas bort. En berömd delikatess i hela Skåne snudd på landskapssymbol. Väldigt vanligt på 1800-talet att det bjöds eftersom bruket ökade. Paradnummer på dessa stora höstgillen "bonnagillen".

Tillbaka.