Familjen Malmqvist försåg Malmö med öl i 150 år
Det
blir början på en 150-årig rad av innovationer, sammanslagningar,
rationaliseringar, investeringar och nedläggningar. Jöns Malmqvist var en
entreprenör och den förste i en mindre dynasti bryggare i Malmö stad.
Jöns Malmqvist ska ha fötts i
Gustavs (Börringe) församling 1782. Han kom till Malmö i unga år. Han gick i
lära i Köpenhamn och ämnade bli snickare. Men en olycka fick honom att tänka
om. Han blev bryggare, och en ansedd sådan inom bryggarsocieteten.
Den 20 maj 1834 inlämnade han som ålderman i bryggareskrået en
inlaga till hamndirektionens sammanträde. Jöns Malmqvist föreslog att ett
hamnmästare boställe borde uppföras i hamnen och ”då nuvarande Hamnmästaren
Petersson, efter tjugo års nitisk och trogen tjänst, vid tilltagande år börjar
tröttna vid de beständiga vandringarna mellan hamnen och dess logie upp i staden flere gr hvarje
dag”.
Bryggaren
Jöns Malmqvist såg till att hamnkaptenen Petersson som tidigare hade haft sin
bostad i Jerusalem på Öster fick nära till jobbet – och därmed lättare kunde
vara stadens bryggerinäring behjälplig med transporter. Idag driver för övrigt
Malmö brygghus en pub i det gamla hamnmästare bostället.
1829
gifte änklingen Jöns om sig, denna gång med Maria Margareta Pettersson vars far
Jöns Petter Pettersson bryggde öl på Per Weijersgatan. På så sätt kunde han slå
ihop två bryggerier, sitt eget och svärfars. Jöns Malmqvists bryggeri som ska
ha haft tillgång till ångkraft låg på en tomt mellan Södergatan och
Hjulhamnsgränd, alltså där Palladium ligger idag, och delar av det som tidigare
var Tempos/Åhléns parkering.
Nog känner vi väl igen... Malmqvists bryggeri i början av den växande Södra
Förstaden, alldeles vid kanalen och Davidshallsbron.
Malmqvist
bryggeri på Ystadvägen år 1912.
Bild ur A.– B.
Malmö Förenade bryggerier 1912–1937 – en minnesskrift.
1923
blev Ludvig Wilhelm Malmqvist ny verkställande direktör. Efter kriget fortsatte
moderniseringen av verksamheten. I lagerkällarna byttes ekfat mot emaljerade
behållare varpå
man kunde fördubbla kapaciteten.
Ny tappning med tillhörande lagerrum
samt maskinhus uppfördes. Hästdragna ölvagnar
ersattes av lastbilar.
Erik
Malmqvists son Wilhelm ”Wille” Malmqvist skickades emellertid inte i lära till
Tyskland (trots att hans mamma var tyska) utan till USA. Som förste man i
släkten utbildade han sig istället till en läsktillverkare i USA, på sent
1940-tal.
År 1953
fick Wilhelm ”Wille” Malmqvist i uppgift att licenstillverka Coca-Cola i Malmö.
Bryggeriets verksamhet kom allt mer
att koncentreras till Ystadvägen där Wille Malmqvist blev försäljningschef.
Fabriken på Ystadvägen
1962.
Wille
Malmqvist blev från 1971 regionchef på Pripps i Malmö och stannade på posten fram
till pensionen 1987. Pripps blev statligt men såldes vidare till Volvo och 1993
lade man ner verksamheten i Malmö.
