Den skånska pepparkakan

Pepparkakan har en uråldrig, internationell historia.

Ordet peppar kommer från grekiska peperi. Pepparkakan har en uråldrig, internationell historia. Den bruna, kryddstarka kakan innehöll ursprungligen inte någon peppar. Ursprunget finns i kejsartidens Rom, där man vid några kloster tillverkade en sorts hälsopiller. Namnet på dessa var pastiller eller confectio. Dessa var gjorda av lika delar honung och mjöl. Degen smaksattes med starka kryddor, ju starkare desto bättre. Detta medförde en våldsam överdosering av kryddor. De var som rena smakbomber och lämnade ingen oberörd. De orientaliska kryddorna gick under ett samlingsnamn, pepparkryddor, på grund av den hetta som de åstadkom i halsen. Kryddorna kunde bara fraktas till Europa med fartyg. Peppar blev således en åtråvärd vara. Det fanns i begränsad omfattning både fänkål, kummin, spansk peppar, men också vanilj, ingefära, kanel, koriander, nejlika och muskotblommor. Klostren bedrev också en stor och viktig biodling. Det kryddade medicinbrödet, eller plättarna, ansågs som ett livselixir, som botade det mesta. ju starkare kryddat, desto bättre för hälsan. Kringvandrande munkar hade inte svårt att sälja dessa hälsobringande bröd. Via klosterapoteken spreds sig användandet till apotekarna som sålde dem som konfekt.

Pepparkakan är känd i Sverige sedan medeltiden, bland annat från begravningskalaset för heliga Birgittas fader, lagman Birger Persson. Ordet "peberbrot" dyker då och då upp i rättsprotokoll, och man vet också att biskopen i Linköping, Nicolaus Hermansson, var förtjust i dessa "peberbrot" i slutet av 1300-talet. Birgittasystrarna i Vadstena kloster förbjöds år 1444 att baka och sälja dessa kakor av kostnadsskäl. Även i Schweiz blev de reglerade i skarp förordning av de styrande rådmännen, eftersom många skuldsatte sig våldsamt för att köpa sina honungspepparkakor till nyåret.

 

Den skånska pepparkakan

Den skånska pepparkakan är en variant av den tyska Lebkuchen, som bakades redan på 1530-talet i det stora pepparkakslandet Tyskland. Dessa exporterades även till Malmö vid denna tid.

Den skånska pepparkakan saknar också fett i degen, men skiljer sig genom att honungen har ersatts med sirap. Om den skånska pepparkakan har gamla anor, går inte att finna belägg för. Man har dock konstaterat att kakan bakades i Danmark innan andra världskriget. Troligen var det här som bröderna Hans och Gustav Thulin från Simrishamn tog fram ett nytt recept från det gamla originalreceptet. Hans Thulin minskade på kryddorna och bytte ut pottaskan som hävningsmedel mot vanligt bakpulver på 1950-talet. Pepparkakan, som är 15-20 mm tjock, fick en modern förpackning, som var revolutionerande på sin tid med ett cellofanomslag. Den manuella tillverkningen industrialiserades och kakan fick en våldsam försäljningsökning. Man bakade så mycket att ugnen brann ned i slutet av 1980-talet. Produktionen flyttades. Bröderna lanserade den skånska pepparkakan som ett frukost- och mellanmålsalternativ till teet eller kaffet. Man rekommenderade kunderna att stryka smör och apelsinmarmelad på baksidan, vilket passade bra till den lite kryddiga smaken.

tillbaka