Möllevångstorget, Malmö
|
|
Möllevångstorgets
norra sida
|
|
Möllevångstorget
med Stenbergska Villan.
Historia: Namnet
"Stenbergs villor" Smeknamnet lär de ha fått av sin upphovsman en stadsfullmäktige
Stenberg, som tyckte att dessa behövdes, särskilt för kvinnorna, männen hade
sina öppna pissoárer lite varstans. Ett besök på dessa kostade en tio-öring
vilket mottogs av en av dessa många dassadamer i priset ingick en liten bit
papper som även denna delades ut av denna dassadam. .
Utanför villan löper Bergsgatan, notera att de flesta av fastigheterna finns ännu kvar. I
bakgrunden skymtar arkitekten Harald Berglins bostadshus ritad av Berglin året
1907.
Bergsgatan, i vänster bild
skymtar Stenbergs Villa, längre bort fastigheten som blanda annat inrymde
Ölstugan "Tennstopet". Notera nere i högerhörn en av våra tidigare
telefonkiosker.
|
|
Längre ner på Bergsgatan då har vi passerat
tidningen Arbetet samt Restaurang Bodini på no:20. Här kunde vi se ståtligt uppställda
på en jättelång rad ända bort till hörnet vid dagens Havgårds Päls AB. Pålsons
Brödutkörare uppställda för färd ut till butikerna med nybakat bröd.
Historia: Möllevången
fordom kallad Östervången började odlas redan under 1500-talet, som åkerjord.
1500-talets uppdelning av Östervången i 12 jordar, bibehölls till slutet av
1800-talet. Under denna tid hade penningstarke personer uppköpt dessa jordar
bl.a Frans Suell d.y. som sedan arrenderade ut dessa för tobaks och rapsodling,
samt i övrigt för betesmarker. Möllevången bestod av ett antal möllor ch när
väl området blev avstyckat fick det heta Möllevången. Möllevången var alltså
namnet uppkallad efter en väderkvarn eller mölla, året 1904 även benämnd som
Tallgatan vilket i realiteten var en förlängning av just Möllevångsgatan.
"Möllevångare" vem var dessa, jo
många var barn från Söderslätt, som åkte hem till släkten om söndagarna.. För
många "Möllevångare" är just Möllevången ett begrep. Industrin skapade
förutsättningarna för arbete och bebyggelse, och det vet vi sedan länge att det
var de fattiga industriarbetarna som var med och bildade arbetarerörelsen, de
sanna socialdemokraterna kunde man finna på just Möllevångstorget. Många
traditioner fanns förr och självklart även om och kring Möllevångstorget, man
berättar om utkörarna som "bryggaren" "bagaren" och sist
men inte minst "sillakärringarna". Nog kommer vi väl ihåg
drickagubben kallad "bryggarn" först med hästtransporter sedan
bilburen, med drickat i sina stora bruna flaskor i träställningarna. Mången
saknar även dessa gårdsmusikanter, dessa var välkomna av de alla, ungarna
skuttade runt på speleplatsen och stoppade dessa små gåvor i spelmannens ficka.
1908
stod Möllevången klar och då hade det även
kommit till ett antal hus, hus utan centralvärme utan här blev det egna kaminer
eller det som hade kakelugnarna som stod för värmen.
När
Möllevången var åkermark
Är det inte
Moriskan där borta? Jo, så är det. Men var kommer hästarna ifrån?
Varför just namnet Moriskan.
Moriskan
heter helt enkelt Moriskan för att nöjespalatset i Malmös Folkets park är en
morisk paviljong. Men man kan naturligtvis fråga sig varför den polsk-judiske
arkitekten Aron Wolff Krenzisky på uppdrag av arbetarrörelsen 1901 ritade en
byggnad i morisk stil, den islamiska arkitekturens formspråk.
Idag utgör
Möllevångstorget kärnan av Möllevången. Så har det inte alltid varit. Förr var
det Möllevångsgården – även känd som Suellska villan eller Lugnet uti
Möllewången – med sin parkanläggning som låg mitt på vången. Gårdens corps
de logi (huvudbyggnaden) ligger ju som bekant ännu kvar i hörnet av
Barkgatan och Parkgatan, och dess trädgård kallas numera Folkets park.
|
|
Historia Solidar: Det hela började år 1907 med ett litet bageri
för kaffebröd på Möllevångstorget kvarter Hagen med adress no:1-7. Månadslönen för
biträde 12 kronor. Bageriet startade som ett andelsbageri och i slutet av året
hade man fått ihop fyratusen kronor och kunde därmed bilda en kooperativ
förening, där namnet blev Solidar. Man behövde snart utöka, varför man hyrde en
källarlokal på Ystadvägen 22. Denna lokal inreddes till bageri. Som borgenär
för detta stod Folkets Park och man ställde upp med femtusen kronor. Efter en
tid behövdes mer utrymme varför man även hyrde första plan för lager som bstod
av mjöl, socker etc,etc. Vid den stora strejken år 1909 var det bara Solidar
bageri som fick vara igång, detta med stöd av fackförening. Vid denna strejk
ställde
|
|
En bild interiört - välputsad
och glänsande kaffekvarn måste alla affärer med självaktning ha.
*)Under hans tid som
kontorsföreståndare anställdes endast ogifta kvinnor på kontoret. Att gifta sig
då var det samma som att bli uppsagd..
|
|
Annan interiörbild av en prydlig uniformerad butiksanställd
Tyckare tycker till bevara
Möllevångens karaktär, låt inte Möllevången bli ett nytt Triangeln, låt
människorna runt omkring och i Möllevången stå för utformningen av ett framtida
Möllevången, en framtida mötesplats för alla, låt oss bli något av "Gamla
Stan".
