Karta över Malmö år 1652.

 

Kustlinje år 1652

Karta över Malmö från år 1675.

Notera vallen ner mot stranden uppfördes år 1517. Den långa strandmuren som man började bygga år 1434 i anslutning till tidigare uppförda murpartier, förblev stadens värn mot sjösidan dansktiden ut.

Om man förstorar upp bilden så ser man att jag skrivit in namnen på portarna in till staden.

1. Strandporten, Stjerneporten eller "faerjeporten! Med torn och tullbodi, hvilken redan år 1550 äfven kallades Strandporten, som den jemväl benämndes under Malmötiden, låg mitt för Statyen Frans Suellsgatan.

2. Västerport idag i höjd med riktning Västergatan ut. Väster port omtalas första gången år 1360. Trots att porttornet låg mitt på slottsholmen, mitt på borggården till Malmöhus, revs tornet först i början på 1550-talet.Västerport var den andra stora och svåra ointagliga porten. Förr i tiden så låg utmed nuvarande slottsgatan ett antal fastigheter som fick rivas så att sikten vid strid inte fick skymmas.

3. Söderport mot idag riktning Östertull. Söderport d.ä. har troligen legat på nuvarande Södergatan i korsningen Baltzargatan - Skomakaregatan. Bör ha existerat år 1389. Troligen raserat under början av 1400-talet. Söderport d.y. omtalades för första gången år 1446. Porttornet lokaliserat till strax söder om Södergatans mynning i närmare bestämt korsningen G.A.T. - Engelbrektsgatan. På trottoaren finns en minnessten just beträffande Söderports placering på 1500- talet. Tornet nedbrutit på 1670-talet.

4. Österport omtalades först år 1435. Under 1580-talet byggdes ett eller två nya porttorn. År 1588 nedbröts "2 gamble murar emmelum begge östreporte" Tydligen fanns dessa sidomurar redan innan de nya portarna var klara. Det yttre av dessa porttorn var lokaliserat till Drottningstorgets sydvästar hörn. Grundmurar frilagda vid grävning år 1970. Österport var den stora Huvudporten.

Än idag finns betydande murrester kvar under Norra Vallgatan.

Murens höjd var nia alnar = 51/2 meter och tjockleken "tre stenar" =knappt en meter.

Norra stadsmuren eller, så som den ofta kallades, strandmuren vilken uppförds år 1434. Porten innehöll inga skottgluggar utan istället var tio fyrkantiga torn sammanbyggda torn av en höjd på två meter uppförda av tegelsten samt vissa försedda med tak. I denna stadsmur ingick även två andra portar nämligen färjeporten samt ulckporten. Färjeporten låg mitt framför Frans Suellsgatan och lede ut till färjebron en pålad brygga , som från stranden sträckte sig ett stycke ut i havet. Vid just denna strandbrygga byggdes ett försvarstorn "Flyndeborg" som var till för att skydda just denna långa strandbrygga. Några hundra meter utanför på redden skapades tre (3) stora stengrund, vid vilken koggarna kunde ankra upp och som tjänade som tilläggsplats för andra mindre farkoster och pråmar som transporterade varor från och till Malmö samt till för de på redden förankrade, mera djupgående handelsfartygen som av förklarliga skäl fick denna hjälp. Dessa tre (3) stengrund finns inprickade och namngivna på en karta från tidigt 1800-tal, Kon ,Kalven och Blidan. Grunden ligger idag inne i hamnbassängen. Man kunde även få hjälp av transportkärror med för ändamålet höga hjul, dessa kördes av s.k vagnsmän. Genom Ulckporten som låg mittför nuvarande Fiskaregatan på den tiden kallad "ulckestredet" gick fiskarna till sina utmed stranden liggande båtar och sina "steglested" där de på stakar hängt upp sina nät.

 *) färjebron en pålad brygga. Vid stranden fanns endast en brygga, där dessa båtar kunde lägga till, en pålbrygga av de enkla slaget. Klagomål på denna pålbrygga framfördes vid flera tillfällen, framför all från de fartyg som fick ligga på reden för att där lastas och lossas med hjälp av mindre grundgående roddbåtar. För att förbättra denna pålbrygga stadgade Christian IV år 1627 att bropengar skulle tagas ut av varje skepp som angjorde Malmö redd. Förhållandet hade efter ett antal decennier senare inte förändrats trots denna stadga som införts varför broavgifter nu ålades att gälla även varor samt personer. Borgmästare ålades att se till att så skedde samt att redovisning av dessa inkomna medel skulle redovisas inför"vor lensmand paa vort slot Malmoehus". Ett led i att försöka förbättra det förfall Malmö råkat ut för under kriget 1675-1679 var att reparera och sätta i stånd Skeppsbron eller färjebron som båtbryggan också kallades. Byggnadstimmer kom från kronoskogarna, och generalguvernören fick uttryckligen order att också på annat sett medverka till att färjebron kunde tagas i drift. Någon genomgripande förändring skedde trots allt inte varför bryggan snart befann sig i samma usla skick som innan. Vi vet alla senare vem vi ska tacka för den hamn vi har den bro vi har, just det Frans Suell. Hamnen grundlades år 1775 av denne man vars minnessten finns vid trappan till Frans Suellskajen.

Malmös kanal, eller kanaler som det egentligen är, har en lång och spännande historia. Redan på 1600-talet lades grunden till Östra och Västra hamnkanalen i samband med att Malmös gamla försvarsfästningar byggdes ut efter freden i Roskilde 1658. När vallarna försvann, skapades en ny kanal.
Länge var den ett illaluktande vattenhål där restprodukter från fabriker av alla de slag slängdes. I mitten av 1800-talet försökte man rensa upp i den stinkande kanalen och den breddades och fördjupades.
På den tiden fanns det inte så många broar och de var dessutom mindre och smalare än dagens. Dåtidens brokonstruktioner var rörliga för att kunna släppa igenom segelfartyg och skepp av betydligt större storlek än de båtar som syns på kanalen i dag.

Karta över Malmö år 1720.

Malmö år 1811.

Kustlinje år 1915

På bild ser vi tillbyggnader som Centralstationen, i mitten på 1800-talet hävdes de första utfyllnadsmassorna i havet som grund för järnvägsstationen. Centralstationen som Börshuset (tidigare Tullhus) byggdes på träpålar på grund av fuktrisken på den nya utfyllda marken. I och med att stationen växte och att kommunikationerna blev bättre drog detta till sig nya företag. Hushållningssällskapet byggde dåvarande slakthus för sina kreatur som då visades upp. Smörkontrollen kom till längst ut på Ångbåtsbron samt Kockums varv som byggdes på andra sidan av hamninloppet.

 

 

Hur ser kustlinjen ut år 2007.

Ber att få återkomma med bild.

År 2007

Här skulle man kunna skriva kustlinje år 2007, men jag avstår, med tanke på vad som kan komma att få mig till att behöva revidera mina rader.

Historia: Kulturskatter kommer att gå förlorade allt ifrån Karl XII:s skepp och 1600-talets svensk-danska krig när nu massorna kommer att fylla ut vid den planerade utbyggnaden. Som tröst kanske arkeologerna kan finna lite historia när den inre hamnen samt Suells hamn kommer att grävas upp. Ytterligare historia förtäljer oss att 1200-talets Malmöbor började bygga på en sandrevel en enkel bebyggelse nere vid stranden, strandlinjen gick då vid nuvarande Norra Vallgatan, medan ett annat samhälle fanns på Övre Malmö i höjd med dagens Triangeln. De som nu är citykärnan mellan kanalerna var då bitvis fast sand med strandväxter och ett och annat träd, bitvis låglänta partier med vattenspeglar. Malmö som stad nämns först år 1275 expansionen tar fart i centrum och då Petri kyrka påbörjas. Senare på 1400- och 1500-talet kom det stora uppsvinget, intet att förglömma, Malmö var då Danmarks andra stad. Strandlinjen mot norr låg kvar fram till 1800-talet.