http://stengronberg.se/bokstav_m.gifhttp://stengronberg.se/siffra_1.gif

http://stengronberg.se/Sten2009.jpg

Här följer mera av Malmö och dess historia.

Hej, det är jag som är Er ledsagare genom dessa bilder. Denna sida och många andra som egentligen tillkom av en ren händelse, frustation att inte kunna förhindra eller på annat sätt stopp för denna rasering av kultur, stundtals blir jag kanske lite för nostalgisk. Vill bara påstå att nog var det lite bättre förr, detta hindrade dock inte grävskoporna till att börja sin marsch mot framtiden, på just mitt hem, på just min gata, på just min och många andras uppväxtpunkt. Många med mig ser denna handling som en brottsgärning, en kulturstöld för våra efterlevande, en kulturstöld för nästa generation eller nästa därefter, denna rasering av just mitt hem och mina kvarter är en av Malmö Kommuns största kulturstölder genom tiderna av just Malmös äldsta gator och områden, Grönegatan, Humlegatan, Jerusalemsgatan, Mårtensgatan, Tomasgatan.

Det har skrivits spaltmeter om Malmö men hur många vet hur Malmö Stad fick sitt ett eget vapen. Detta fick man år 1437 av Erik av Pommern.

Då Malmö fick sitt stadsvapen.
I ett brev daterat Visborgs slott den 23 april 1437 skänkte Erik av Pommern Malmös invånare ett eget stadsvapen. Malmö hade detta vid denna tidpunkt redan varit stad i 200 år. Det avtecknade griphuvudet ingick ursprungligen i kungens eget Pommerska vapen. Varje stad i vårt land har ett stadsvapen. Men Malmö stadsvapen är äldst. Det är mer än 500 år gammalt. Erik tyckte att Malmö var viktigt, detta bevisas av att han hämtade gripen från sitt eget vapen.
 
Ur vapenbrevet.
"Vi, Erik med Guds nåde Danmarks, Sveriges, Norges, Vendes och Götes konung och hertig i Pommern, gör vitterligt · att vi av vår nåd och gunst, så och för troskap och villig tjänst skull, som våra älskelige borgmästare, råd och hela menighet i Malmö oss och riket gjort har och de också i kommande tider ska göra oss och vår farbrors son hertig Bugislav av Pommern · giver och unnar dem och deras efterkommande, dem till ära och värdighet, till evigt tid dessa underskrivna vapen och klenodier (vilka är) och en röd grips huvud med röd hals och röda ögon och på huvudet en förgylld krona uti ett vitt fält, och uppå hjälmen en förgylld krona med en buske strutsfjädrar mitt på kronan, vit och röd, efter ty som de här nedan målad beskrivna är ·" (Efter Sven Rosborn 1987.)

Vem var då denna Erik av Pommern?

Erik regerade i Danmark, Norge och Sverige för ungefär 500 år sedan. Han efterträdde drottning Margareta vars son dog innan han hann bli kung. Hon valde då sin systerson Erik som kom från ett land som kallades Pommern. Därför kallas han Erik av Pommern. Erik intresserade sig mest för Malmö. Han ville försöka skydda staden mot fiender. Därför befallde han att man skulle bygga en hög och kraftig mur mot havssidan. Mot landsidan lät kung Erik gräva vallgravar och kasta upp jorden till vallar. Vallgravarna är nu Malmös kanaler. Man kom in i staden genom flera olika portar i befästningarna. Det var bland andra Västerport, Österport och Söderport. Erik av Pommern lät bygga Kungsgården i anslutning till stadsmuren. I borgen skulle Eriks fogde bo. Fogden skulle vaka över, att folket lydde de lagar som kungen utfärdade. han skulle också driva in skatten. Kungsgården fick också heta Möntergården eftersom Danmarks flesta mynt under lång tid gjordes där. Efter 100 år revs Kungsgården, men den byggdes upp efter några år igen. Då byggdes den som slott. Sedan gjordes den om till fästning. Ganska lång tid har den varit fängelse och nu är den museum. Se Malmö Museum.

http://stengronberg.se/mh_omr1.jpg

Erik XIII av Pommern. Född 1382 i Pommern död 1459 dito. Kung av DK, N och Sverige. Erik [1412-1439] skulle undergräva unionens resurser med ständiga krig, en äventyrlig utrikespolitik och ett förtryckande fogdevärde. I Sverige ledde till avsättning från tronen genom Engelbrekt Engelbrektsons uppror 1435, med åtföljande svenska härjningar i Blekinge och Halland, där som vanligt Skånelands civilbefolkning fick utstå oerhörda lidande.1439 tvingades Erik att lämna även Danmark - Norges krona. Men det allra sämsta som Erik åstadkom var den kontroversielle s k Öresundstullen, vilken skulle skaffa Danmark många fienden. För att stärka sin makt över Öresund lät Erik bygga Malmöhus fästning och grundlägga den nya staden Landskrona samt att göra Köpenhamn till huvudstad

I Skåne har vi ännu ett minne av Erik av Pommern i den heraldiska gripen i Malmös och Skånes vapen. Stadsfäst på Visborg den 23 April 1437 med texten som följer:

http://stengronberg.se/texten.gif

Stadion ett kulturminne. Om samme man lär vi läsa att han skänkt markområdet där man har byggt "Stadion" vågen som den allmänt är känd för i konstnärskretsar. Detta var en donation av Erik av Pommer med ett bestämt villkor att på denna mark får intet bostäder byggas. Arkitekterna bakom denna byggnad är Fritz Jænecke och Sten Samuelsson. Byggnaden var klar lagom till fotbolls-VM 1958.Nu vill man riva för att förnya och allt detta kommer att dragas i långbänk på skattebetalarnas bekostnad.

 

http://stengronberg.se/mh_omr1.jpg

Gripen är ett heraldiskt fabeldjur, en kombination av örn (övre delen) och lejon (nedre delen). Att Skåne fått ett krönt griphuvud i vapnet har sin förklaring i att Erik av Pommern 1437 gav Malmö ett vapen med denna bild, konungens eget sköldemärke. Sedan Skåne blivit svenskt efter Roskildefreden 1658 fick landskapet ett vapen vars motiv hämtades från Malmö stadsvapen.

Ett antal år framåt i Tiden.

Nuvarande Clas Ohlson, Södergatan, Malmö .Clas Ohlsson var 22 år gammal då han 1918 utvidgade sin cykelverkstad hemma i Insjön, Dalarna med försäljning av teknikböcker per post. Förstas annonsen, infört i vecktidningen Triumf, kostade 20 kronor och böckerna sålde för 365 kronor. Clas gjorde själv i ordning paketen hemma, packade dessa i sin ryggsäck ock åkte skidor eller cyklade till byn där posten fanans. Första katalogen kom 1919 och sortimentet kompletterades efterhand med tekniska varar: som t ex lövsågsverktyg och kameror med tillhörande fotomaterial. Postorderföretaget utvecklades väl och 1921 valde Clas att sälja sin cykelverkstad för att enbart ägna sig åt postorderverksamhet. Katalogerna, blev mer och mer omfattande och omsättningarna steg snabbt. Under mellankrigstiden bidrog Clas Ohlson mycket till att teknikintresset fick stor spridning i landet. Han var t ex med att lansera radion till bred allmänhet.

Här låg nämligen år 1866 en liknade affär som grundades av NJ Ohlson den affären bar då namnet Ohlson Jr & Son rörelsen övertogs sedermera av sonen Alex som sin var även var grosshandlare, kan dessa var släktrelaterade med dagens ägare, jag vet inte men återkommer i saken. Dessa har inget samband efter vad jag läst.

Båten mellan Malmö och Köpenhamn

Visitationshuset från 1950 nere vid samma läge

 

Frans Suell Staty

Skomakaregatan fram mot Lilla Torg

 

Frans Suell biografi

Mjölkbaren /Ringbaren på Södergatan 20 - Baltzargatan

 

Caroli Kyrka bild 1939

Ettan spårvagn från Rosengård till Bulltofta

 

Kirseberg 1697

Engströmska Gården Södergatan 12

 

                  Själbogatan i riktning mot Rundelsgatan

Kirsebergs ,Vattentorn byggt 1879, Lundavägen 1900

 

Möllevångskravallerna 1926

Attentatet i Malmö Hamn 1908 "Amalthe"

 

Hamngatan från 1900-talet

Apoteket Lejonet med anor från 1570-talet och Lilla Torg

 

Latinskolan anor från 1406

Per Weijersgatan från Gråbrödersgatan

 

           Malmö Allmänna Sjukhus byggt 1896

Engelbrektsboden från 1900-talet

 

       Här följer del två(2) av MAS Historia

S.a Promenaden och gaslyktans tid 1920

 

 Änglamakerskor" och Nils Poppe

Katolska Kyrka, Södertull, Malmö.

 

    Gamla EPA Invigt 1934,Södergatan

Thottska Huset 1558 Östergatan

 

Diedenska Gården Östergatan

Sladdertorget med Snapperupsgatan - Timermansgatan

 

       Metropol Södra Tullgatan, gågatan

Mab & Mya Yllefabriken Studentgatan.

 

Gamla Tempo Södergatan

Savoy Hotell då & nu.

Kalendeg med Hipp och Teschskas Vatten/Lemonadtillverk

Wessel Södergatan 32

Korsningen Lundavägen - Fredsgatan

Malmös enda bestyckade hus med kanon och kulor.

 

 

 

 

Malmö som dansk stad år 1855

Elbogens lilla historia.

http://stengronberg.se/arm_bagen.jpg

Hur fick Malmö sitt namn? Jo en skröna berättades på 1800-talet att en kvinna fastnade en gång i det hör kvarnhjulet[ som är från en gammal mölla på just Stortorget] och dog. Mald mö - det blev Malmö. Sanningen vet vi nog bättre vid det här laget att Malmhaug, Malmö betyder sandhög.

Bereder plats för sekelskiftets "stenstad". I ett antal spännande böcker om just Malmö talar man om hur just staden Malmö uppstod. Om vi börjar med att titta på nuvarande sträcka Värnhemstorget - Föreningsgatan - Triangeln - Rönneholmsvägen så utgör alla dessa rester efter en gammal landsväg, utlagd på krönet av en långsträckt höjdrygg, vilket bildat den södra gränsen för ett omfattande sank och kärrmarksområde. Åt norr har ett antal låga, långsträckta sandrevlar begränsat detta kärrmarksområde från Öresund. Det är på dessa yttre sandrevlar som staden Malmö här uppstått. Stadens förbindelse var som vi vet mot, söder - väster - öster. Mellan dessa förbindelser fanns mareker med djupa kärrhål, torrområde samt sina ställen öppet med insjövatten.

Malmö och dess Historia. Vill man förstå staden med alla dess problem och möjligheter måste man lära känna dess historia, en historia med rötter långt ner på medeltiden och längre ner ändå. Ända ner i sanden, ty Malmö betyder just "sandhög". Enligt en uppgift från år 1269 har det äldsta Malmö varit en kyrkby. Detta framgår i ett testamente tillhörande ärkediakonen Erland Erlandsson. Utifrån detta kan man konstatera att det år 1269 fanns en bebyggelse ute vid kusten som senare skulle visa sig bli staden Malmö. Det äldsta Malmö kallades för övre Malmö som då var en liten by, Malmö hette då Malmhaug . Det var på de dåvarande sandhögarna vid den nuvarande Pildammsparken som de äldsta malmöborna slog sig ner. På just Pildammen år 1864 påträffades vid utgrävningen av den s.k. Pildammen belägen då söder om den medeltida staden, tidigkristna skelett i både trä och stenkistor. Detta fynd har i Malmöhistoriska litteraturen sammankopplats med kyrkan i övre Malmö. Denna hypotes ifrågasätts. Ny lokalisering för övre Malmö har förlagts till nuvarande Triangeln eller snarare vid och intill detsamma. Fynden från 1864 kopplas istället ihop med det omtalade Kunglige godset Henrikstorp, som legat i eller invid övre Malmö. Första gången som namnet Malmö nämns är i ett brev från 1100-talet och platsen omtalas då som en by. Hundra år senare talas det om ett övre och ett nedre Malmö, varvid det nedre låg vid havet och efterhand skulle utvecklas till den kvartsmiljonstad vi nu ser. Dit är det emellertid ännu långt. Staden Malmö tillkom under 1200 - talet och växte under medeltiden ut att bli en av Danmarks viktigaste städer. Nere vid stranden, nära nuvarande Centralstation byggde man ett stort försvarstorn, Flyndborg, som skulle skydda den långa bryggan [som bl.a. syns på kartan längre fram] som gick ut i Öresund. Några hundratal meter utanför redden skapades tre stora stengrund, där koggarna kunde ankra. Dessa tre var Kon, Kalven, Blidan. Deras läge idag motsvarar den stora hamnbassängen på Kockums forna område. Vi vet att Malmhauger [Malmö]var en liten fiskestad som grundades omkring år 1275, ty i ett privilegiebrev från det året benämns borgarna här stadsinvånare. Medeltiden var en gyllene tid för Malmö, framgångarna grundade sig främst på sill och handel. Vid slutet av femtonhundratalet är Malmö en välmående storstad med över 5000 invånare, Danmarks andra stad och - bara för jämförelsens skull - större än Stockholm. Den som idag vandrar i det centrala Malmö finner överallt spår efter den medeltida staden. S:t Petri kyrka från1300-talet är dess främsta exponent men också många av borgarnas ännu bevarade stenhus vittnar om stadens rikedom och betydelse. 1419 påbörjades uppförandet av strandmuren som gick från Myntergaarden - slottet Malmöhus till nuvarande Drottningtorg i Öster. 1658 får väl anses som ett ödesår inte bara för Skåne utan i synnerhet för hela Malmös historia. Sverige erövrade Skåne- Blekinge - Halland från Danmark ock helt plötsligt förvandlades Malmö i ett slag från det danska rikets andra stad till en provinsstad i Sverige, långt från centrum och utan betydelse. Under den första svenska tiden plågades människor av både krig och tillika andra farsoter. Befolkningstalet sjönk ner till bottenläge med 1064 skattepliktiga människor år 1713. Dock återhämtade sig Malmö under 1700 - slut bl.a. byggdes hamnen ut, en förutsättning för den expansion som industrialismen så småningom förde med sig.

Stortorget med sitt Rådhus sina häxor för att inte tala om skampålen.

Farsoter- Pesten. Åtgärder mot pesten år 1710 mynnade ut i att man utfärdade en förordning, vilket innehöll bestämmelser om att ta upp kampen mot folkets lojhet beträffande renhållningens handhavande. Man hade helt enkelt försatt sig att låta göra staden ren ända in i minsta vrå. Man anställde för detta syfte 16 st "vagnsmän" att första halvåret varje Söndagsmorgon då Stadsporten öppnades att på Stortorget församlas och där ifrån "på stadsmajorens order" förflytta sig till uppgivna skilda platser och gator inom stadens samt, efter att ha samlat ihop skräpet lastas detta i sina medhavda vagnar bege sig till anvisade upplagsplatser utanför staden. De gator, som särskilt uppmärksammades var bland andra Djäknegatorna, samt Grönegatorna där det samlades skräp som tydligen räckte till hundra lass. Efter att alla nämnda gator städats gav man sig på gårdarna, där vagnmännen även nu samlades på Stortorget där dessa herrar erhöll respektive arbetsorder. Även Stortorget utsattes för denna lagstadgade städning, sopning annan rengöring efter alla s.k "ståtaregubbar" = tiggarna och stadens andra fattiga.

 

Tillståndet i Malmö efter pesten. Det var uppenbart att Malmö stad efter de olyckor och lidande, som dess befolkning fått genomgå, skulle ytterst långsamt repa sig igen. Tiderna var svåra men fortsatte uppoffringar krävdes. Pestmånaderna [sex] hade åstadkommit en oerhörd förlust såväl offentligt som enskilt, och d stora anspråk som Karl den tolftes krig la på befolkningen, ökade medellösheten. Men trots allt detta, visade invånarna en heroisk undergivenhet i det hårda öde som drabbat dem. Deras kärlek till fäderneslandet och staden var alltjämt kännetecknande för dessa.

Krigets följder. För Malmö hade det danska kriget varit ett tidsskede fullt av olyckor, sjukdomar och andra vidrigheter. Stadens långvariga inspärrning år 1676, belägringen och stormningen år 1677, de dryga skatterna, den besvärliga inkvarteringen av sårade krigsmän och fångar. Alla dessa omständigheter hade vållat borgerskapets utarmande och stadens förfall. All inhemsk handel hade stannat upp, priserna sprang i höjden på det som gick att sälja. Det dröjde länge innan staden repade sig. Orsaken eller bidragande orsak till detta blev de förhöjda tullarna och ökade skatter hindrade staden från att utvecklas, under den tjugoåriga fredsperiod som nu följde. Först efter Karl XII:s långvariga krig kunde Malmö återhämta sig, men det gick ännu långsamt. Välmåendes bland borgerskapet infann sig på slutet av 1700-talet då Malmö börjar framträdda såsom Skånes förnämsta fabriks och handelsstad.

I lärdomens spår. De erfarenheter man gjort under stadens belägring och stormning året 1677 skulle för Malmö befästningsväsende bli av stor nytta för framtiden. Man fann tex. att basstationerna var för små och alldeles för trånga, att fästningsgraven borde utvidgas samt att en ny basstation vore behövlig.

Malmö, Sveriges Huvudstad mellan 1806 - 1807. Ja faktiskt. Från november 1806 till maj 1807 styrdes Sverige från Malmö. Kung Gustav IV Adolf bodde med sin Drottning Fredrika och tre (3) kungabarn i Residenset vid Stortorget, Med kungafamiljen följde staben och delar av den diplomatiska kåren varför även angränsande byggnader togs i anspråk. I stort sett hela norra sidan disponerades av de förnäma gästerna. Så under ett halvår var således Malmö de facto Sveriges huvudstad. Hovlivet i Malmö blev ingen succé. Kungafamiljen bodde trångt, hovet klagade på allt, från vädret till maten och frånvaron av ett anständigt nöjesliv. Endast kungen själv visade ingen otillfredsställelse. Skälet till att Gustav IV Adolf valde att slå sig ner i Malmö var många. Napoleonkrigen rasade på kontinenten och den svenske kungen närde förhoppningar om att kunna spel en roll i den stora europeiska kampen. I Malmö befann han sig i händelsernas centrum utan att han därför måste lämna svensk mark. Dessutom hade han blivit förtjust i Skåne. Hans aversion mot Stockholm är välkänd, det ryktades att han planerade att göra Malmö också till sin officiella huvudstad. Det Malmö som såg 1800-talets födas var inte mycket till stad. Det var inte ens en småstad utan mera bestämt en liten by. Hästar och kor betade på Gustav Adolfs Torg och Drottningstorget. Malmö var i början av adertonhundratalet närmare bestämt år 1805 en liten stad med omkring 4938 invånare, hovets vistelse här fick tvivelsutan stor betydelse för malmöbornas självförtroende. År 1840 var folkmängden uppe i 13087 invånare. Men sen kom i mitten av 1800-talet industrialismen, skråväsendet avskaffades 1846 fri handel gjorde sitt 1864. Sen gick det ganska snabbt uppåt. 1881 efter tre årtionde hade Malmö ökat till 37416 invånare. Redan under förra seklet hade hamnen börjat byggas, nu intensifierades arbetet. Stadsplanen moderniserades och fick en mer storslagen prägel, bland annat anlades ytterligare två stora torg, Drottningtorget med namn efter drottning Fredrika och Gustav (IV) Adolfs torg. Vid det senare byggdes Malmö teater och därtill ett stort hotell. Kanske levde tanken om Malmö som rikets huvudstad hos stadens fäder. Nu skulle emellertid historien ta en helt annan väg än den kungen och malmöborna hade tänkt sig. När Gustav IV Adolf den 11 maj 1807 lämnade Malmö för slagfältet i Pommern var det för att aldrig mer återkomma. Pommern förlorades. Finland förlorades. När Malmö teater invigdes 1809 var Gustav inte längre kung, han hade under kuppartade former blivit avsatt i Stockholm samma år och satt vid tillfället fånge i Gripsholms slott. Han landsförvisades sedan och levde återstoden av sitt liv som överste Gustavsson, flackande från land till land i det krigshärjade Europa. Kuppmakarna var noga med att försöka utplåna varje spår av den forne regenten. Lyckligtvis glömde man i sin iver bort Malmö vars stora paradtorg alltjämt bär namn efter stadens kunglige vän och gynnare.

*)Hans Mikkelsen Borgmästare. En av kungens bästa rådgivare var borgmästare i Malmö under perioden 1507 - 1523 och en av sin tids förgrundsfigurer såväl i stadens kommunala som landets politikiska liv. Borgmästarna var de främsta styrelsemännen i en stad. Kungen hette Christian II. Han var mycket omtyckt i Malmö. Han ombesörjde att Malmö mot slutet av 1510-talet fick sina försvarsverk stärkt genom uppkastande av en jordvall mot söder och genom fullbordande av stadsmursbygget mot stranden. H. M lämnade Malmö 13 april 1523 tillsammans med Kung Kristian Danmark för att bege sig till Nederländerna för att där söka skaffa hjälp mot sina upproriska undersåtar. Borgare och bönder kallade honom den "gode". Men för herremännen som ägde stora gods och gårdar, var han tyrannen, den hårde och stränge. Bland dem fick han många fiender. De tvingade honom till slut att fly. Till minne av H M och dennes verksamhet för stadens och sitt lands bästa gav man år 1864 kvarteret Hans Michelsen dess namn. Kv. 29 Hans Mikkelsen. Detta kvarter med gatorna Bruksgatan, Adelgatan, Norra Vallgatan samt Kansligatan upptogs till stor del av bl.a. "skogmagerboderne", "guldsmedsboderne". Alla skogmaerre på ett och samma ställe liksom guldsmederna. På denne tid var kanhända detta ett säreget drag att skilda slag av yrkesutövare höll sina bodar i samlade långa rader, precis som alla andra olika hantverksgrupper tydligen gjorde på denna Adelgatan. Hans Michelsensgatan är även uppkallad av nämnda person, likaså Hans Michelsens plats. Hans M har dessutom var ägare /innehavare av Berghska Gården på hörnet ännu idag en affär där jag vill nämna i sammanhanget att ingång den ståtliga portalen tillkom på 1800-talet. Portalen ritad av Kapten C. Von Angel.Hans Michelsen återvände aldrig till Danmark, Malmö. Hans Michelsen gick bort 1532. Han har dessutom ägt huset med trappgavlarna [Tunneln] på Adelgatan.

*) Pedersen, Christian (ca 1480-1554). Student i Roskilde, omnämns som kanik i Lund 1505 och en av den skånska reformationens mest framstående män. Bodde flera år i Paris, där han författade flera böcker. Vid hemkomsten till Danmark utnämndes han till kansler hos ärkebiskopen. Tillsammans med förre malmöborgmästaren Hans Mikkelsen översatte han Nya testamentet till danska. Bosatte sig i Malmö och startade ett boktryckeri. Hans författarverksamhet nådde med tiden en sådan omfattning att han i dansk historieskrivning fått epitetet "den danske litteraturens fader". En annan av hans stora insatser var att han skapade det danska skriftspråket.

Jörgen Kock Till Borgmästare. Efter Hans Mikkelsen utsågs en man som var kungens myntmästare och hette Jörgen Kock. Han var från Tyskland. Det gamla patriciers huset vid Västergatan 22, där han bodde, finns ännu kvar. Till detta gamla hus kan man knyta ett antal andra kända personer såsom Gustav Vasa, Jörgen Krabbe, Frans Suell och Frans Henrik Kockum. Det är ett stort stenhus med trappgavlar och stora fönster. Gårdens ålder har diskuterats, men troligen har den uppförts vid denna tid, då Jörgen Kock tog över ledning av staden i sin roll som stadens Borgmästare. Jörgen Kock är säkert den mäktigaste man som någonsin levat i Malmö. Malmöiten Jörgen Kock. Vår malmöit invandrade från Tyskland där han föddes i Westfalen 1487. Han var väl sedd hos Christian II som 1518 utnämnde honom till Danmarks rikes myntmästare i Malmö. Fyra år senare valdes samme person till Borgmästare i Malmö. Vår malmöit var en skicklig balansgångare, där han lyckades att behålla både makt och förmögenhet i makt kampen mellan Christian II och Fredrik I. Fredrik I gick bort 1 April 1533. Oron spred sig i det protestantiska lägret. Den katolska majoriteten i riksrådet kunde inte tänka sig att utse den lutherske hertigen Christian, Frederiks äldste son, som efterträdare utan ville se hans minderårige bror Hans som konung. Men nu såg Jörgen Kock, borgarna och bönderna ett tillfälle att återinsätta den avsatte Christian II som kung av Danmark. Man hoppades att han skulle säkra protestanternas och borgarståndets ställning gentemot katolikerna och aristokratin. Detta blev upptakten till inbördeskriget, den s k "Grevefejden", där Kock spelade en mycket aktiv roll. Fejden slutade inte förrän 1536 och då stod hertigen, Christian III, som vinnare.
Den nye kungen tog Jörgen Kock till nåder och denne återfick sin egendom och sin borgmästartitel. Utan grevefejden hade Christian III förmodligen inte blivit kung. För Jörgen Kock hade kampen gällt att bevara reformationen och bryta de katolska prästernas och aristokratins maktdominans i Danmark. I dessa spår följde ett antal byggnationer såsom slottet Malmöhus, rivning skedde av Helgeandsklostret Stortorget anlades och man startade även en planering på ett Rådhus vilket senare stod klart 1546. Man kan nästan ana att Jörgen Kock förmodligen låg bakom den stora gatan som från stranden och Skeppsbron tog en upp till Stortorget.

http://stengronberg.se/chr2.gif http://stengronberg.se/fredrik1.jpg http://stengronberg.se/christian_iii.jpg

Christian II

Fredrik I

Christian III

Om dessa kan du läsa mer om på historia.

 

 

åda kungarna erhöll förmånliga penninglån av våran malmöit. Som tyskfödd kände han väl till den lutherska läran, med detta blev han en varm vän av reformationen i Malmö, där han understödde Claus Mortensen som en vårdag 1527 höll den första evangeliska - lutherska predikan på danska i staden Malmö ute i ett öde kapell vid Rådmansvången.

Grevefejden. Trots att Christian II satt fängslad på Sønderborg var inte kampen för honom slut. När Frederik I dog 1533 motsatte sig adeln och biskoparna valet av hans son hertig Christian av Holstein som ny kung, eftersom denne var lutheran. Borgarna och bönderna ville å sin sida ha tillbaka den fängslade Christian II, och en herredag som samlats i København beslöt att uppskjuta valet. Malmös borgmästare Jørgen Kock såg nu ett tillfälle att handla, och föreslog i samråd med borgmästaren i København, Ambrosius Bogbinder (som var Christian II:s barndomsvän), och representanter för Hansan och Lübeck, en plan som gick ut på att få Christian II ut ur fängelset och tillbaka på Danmarks tron. Målet var att göra København och Malmö till ett slags fria riksstäder som i förening med Hansan skulle göra sig till herrar över Östersjöländernas handel. För detta behövdes en samlande symbol som kunde vinna de danska borgar- och bondestånden och denna satt fängslad på Søndeborg. Så började den s k "Grevefejden".

I februari 1534 ingick danska riksrådet ett förbund med Gustav Vasa i Sverige i avsikt att hindra Hansan att återinsätta Christian II på Danmarks tron. Under juli månad satte sig lübeckarna under överbefälhavaren greve Christoffer av Oldenburg i besittning av hela Skåneland och de danska öarna. Det är efter denne tyske greve detta krig har blivit känt som "Grevefejden".

På bägge sidorna av Sundet slöt bönder och borgare med glädje upp för Christian II:s sak. Till slut tog även adelsherrarna parti för greve Christoffer för att rädda liv och egendom. Borgerskapet i Malmö tog länsmannen på Malmöhus tillfånga och raserade slottet. Den 10 augusti 1534 mottog greve Christoffer Skåneland på den gamla kungahyllningshögen Sankt Libers hög i egenskap av ombud för den fångne Christian på Sønderborg. Föregående månad hade greve Christoffer hyllats som riksföreståndare på Christian II:s vägnar av det sjællandska landstinget i Ringsted.

 

Danmarks förste lutheranske kung. Inför det förestående hotet hade den jylländska adeln den 4 juli valt hertigen Christian av Holstein till kung under namn av Christian III. Till Christian III:s hjälp sände Gustav Vasa en svensk här och i slutet av juni trängde svenska trupper under befäl av Jöns Olofsson och Nils Boye med fyra fännikor knektar och 700 ryttare in i Skåne vid Loshult, och dessa skövlade, brände och mördade i Göingebygden under sin framryckning mot Vä. Senare gick en ny svensk styrka på 4 000 man under befäl av Johan Turesson Roos in i Halland, som de ödelade med eld och svärd. Halmstad föll i deras händer, liksom Laholm som de totalt jämnade med marken "på det fienden ej derstädes kunde erhålla qvarter". I Varberg vägrade borgarna ge upp fästningen, och som hämnd för det brände svenskarna upp alla hamnens fartyg.

På norra Jylland landsteg Søren Norrbys gamle medhjälpare, Christian II:s fanatiske anhängare amiralen Skipper Klement, och han rönte inga större svårigheter att resa bönderna mot adelsmännen och deras kung. Under Klements befäl samlades inte mindre än 6 000 bönder. Adelsborgar plundrades och brändes, och deras invånare drevs på flykten, - man lyckades t o m i grunden likvidera en verklig adelshär under Holger Rosenkrands i ett öppet fältslag! Men lyckan vände i december 1534 då Christian III:s fältherre Johan Rantzau krossade bondehären och avrättade Skipper Klement.

 

Sveket vid Helsingborg. Den skåneländska adelns trupper förstärkta med tyskt krigsfolk under greve Johan av Hoya hade, efter att svenskarna ryckt in i landet, legat i Ängelholmstrakten som skydd mot en svensk invasion, men vid årsskiftet 1534-35 bytte adelsmännen plötsligt sida och förenade sig med svenskarna mot greve Christoffer och Jørgen Kocks upproriska borgar- och bondestyrkor. När Jørgen Kock och greve Johan av Hoya hade ryckt norrut för att befria det av svenskarna tagna Halmstad, fick de meddelande om adelsherrarnas svek och då tvingades de återvända söderut till Helsingborg, som skånske adelsmannen Tyge Krabbe höll för greve Christoffers räkning. Strax stod den svenska hären, förstärkt med adelshären, på höjderna utanför staden. När svenskarna och den skåneländska adelshären gick till anfall mot Helsingborg, stod Jørgen Kocks och de andra befälhavarnas skånsk-tyska styrkor med ryggarna mot Kärnan och fästningen. Mitt under striden lät plötsligt Tyge Krabbe slottets kanoner öppna eld mot försvararnas rygg. Tyge Krabbe hade föregående natt i hemlighet satt sig i förbindelse med svenskarna och adelsmännen, och bytt sida. Försvararna led ett förkrossande nederlag, och Jørgen Kock slapp med nöd och näppe undan. Han lyckades med ett hundratal man ta sig ned till Sundets strand, varifrån de med båtar flydde över till Sjælland. Av de skånsk-tyska styrkorna stupade omkring 900 man och mellan 2 000 - 3 000 togs tillfånga.

Tvingades erkänna Christian III. Efter att svenskarna och adelshären satt eld på Helsingborg och lagt staden i aska, gick man söderut och tvingade det skåneländska landstinget att erkänna Christian III som Danmarks kung på S:t Libers hög vid Lund (han mottog dock inte hyllningarna där förrän den 18 augusti när han anlänt till Skåneland). De inneslutna fästningsstäderna Landskrona och Malmö vägrade dock hårdnackat ge upp. Bönderna försåg de upproriska städerna med livsmedel och de hindrade och saboterade tillförseln till svenskarnas och adelsmännens här. Dessutom lyckades greve Christoffers underbefälhavare Markus Mejer tillsammans med Varbergs borgare och knektar inta fästningen, där man även gjorde ett stort beslag på pengar som adeln satt i förvar.

På Sjælland och de danska öarna spreds ryktet om Tyge Krabbes och den skåneländska adelns svek vid Helsingborg, och inför hotet om att de västansundska herremännen kunde misstänkas för liknande förräderi reste sig borgarna och bönderna där på nytt. Herrgårdar på Sjælland plundrades och brändes och de stormän man lyckades få tag på fördes som fångar till København eller Malmö.

Adelspartiet och Gustav Vasa satte Christian III på tronen. I oktober föll Landskrona i svenskarnas händer och i januari 1536 hade Christian III hela Danmark i sin makt utom København och Malmö. Det avgörande slaget stod vid Øksnebjerg på Fyn, där Johan Rantzau vann en stor seger, och några dagar senare förintades Lübecks flotta i Svendborgs sund av Gustav Vasas och Christian III:s samordnade flottor. Fred slöts, efter hemliga förhandlingar, den 14 februari i Hamburg. Men först i april dagtingade Malmös borgare och längst höll sig København som under svår hungersnöd höll ut till den 29 juli. Där fanns då varken kvar några hästar, hundar eller katter i staden och många barn hittades döda med gräs i munnen.

Kriget slutade med att greve Christoffer av Oldenburg stående på knä på Malmö stortorg fick sig en rejäl utskällning, och fick svära på att aldrig mera sätta sin fot i Christian III:s länder. Därefter fick han avresa, slokörad, men med livet i behåll. Jørgen Kock klarade också livhanken men fick också han knäböjande åhöra ett strafftal och avsattes som kunglig myntmästare. Hans kollega i København, Ambrosius Bogbinder, stod dock inte ut med det bittra nederlaget, utan begick självmord.

Tillbaka under adelsväldet. Borgarna och framförallt bönderna, utsattes för en ytterst omild behandling. Stora delar av allmogen som tidigare varit självägande förvandlades till arrendatorer, och åtskilliga bönder fick köpa sina liv med stora böter. Detta blev början till det adelsvälde som under de kommande århundradena mer eller mindre skulle förslava Danmarks allmoge och eliminera landets hävdvunna roll som ledande nation i Norden.

 

Borgmästare i Malmö.

Namn

Myntmästare i Malmö

1507 - 1523

Hans Mikkelsen

 

1516 - 1538

Morten Jensen Kraemer

1444 -1455

Hans Myndel

1516 - 1522

Jep Nielsen

1455 - 1492

Henrik Dringenberg

1518 - 1519 samt

1526 - 1541

Hans Jensen Skriver

1492 - 1512

Hans Seber

1522 - 1523

 

Anders Iversen

1512 - 1518

Dines Blicher

1522 - 1536 samt

1539 - 1555

Jörgen Kock

1518 - 1536

Jörgen Kock

1526 - 1554

 

Jens Clausen Fynbo

1536 - 1539

 

Oluf Jepsen Bager

1542 - 1552

 

Tyge Christiernsen

1685 - 1718

 

Lars Persson Törnschiär

 

http://stengronberg.se/sillagumman.jpg

 "Sillagumman" Södra Fisketorget. Konstnär Gunnel Friberg 1980 skänkt av Kaféaktiebolag. Många Malmöbor minns ännu fiskarekvinnorna från Limhamn som drog omkring med sina rullebörar i gamla tiders Malmö. Deras rop om "tåssk och sill" ljöd vida omkring på gator och torg och eftersom de för det mesta sålde sill kallades de helt enkelt sillagummor. "Sillatåget" känner väl alla igen mellan Malmö - Limhamn. En heder åt dessa gummor. Att notera i sammanhanget är att detta torg tidigare hette Södervärnstorget från 17 nov 1955 namnet Södra Fisketorget fick det 23 Jan 1981.

Sillagummans företrädare. Torggumman av konstnären Clarense Blum, är väl att betrakta som företrädare till dagens skulptur"sillagumma" som invigdes 1949. Som vi alla vet så har Malmö haven och sillen att tacka för sin uppkomst och utveckling. På den tiden fiskade bönderna endast till husbehov, yrkesfiskare fanns inte. Fisktorget påbörjades år 1844 och färdigställdes 1848. Tyvärr framfördes klagomål på lukten vilket resulterade i att all fiskförsäljning förbjöds 1885. Efter detta beslut förpassades man till sin helhet år 1891 till Fiskarhamnen och Östra delen av basstationen Älvsborg invid Hjälmarebron. Platsen kallas numera "Planteringen vid Savoy" Enlig tidigare skrivelse står att detta torg låg vid kajen mellan Mälarebron och basstationen Vänersborg, ungefär mittemot Hotell Savoy. Efter kontroll av detta så måste jag revidera tidigare position beträffande statyns placering. Torggumma står Norra Vallgatan mittemot Mäster Johansgatan i Neptuniparken,

http://stengronberg.se/neptuni_park.jpg

tidigare på 1900-talet mer känd som Fisktorget där all handel av denna ädla vara försiggick.

Den sista Danska Kungahyllning. År 1610 inträffade den sista Danska Kungahyllningen i Malmö till dåvarande Christian IV:s son då denna hyllades i Lund.

 

Det första boktryckeriet. Under Jörgen Kocks tid startades det första boktryckeriet i Malmö år 1518 och ägdes av prästen och boktryckaren Oluf Ulricksen. Ytterligare boktryckeri fanns i Malmö 1533 - 1535 detta innehades av den lärde skriftställaren Christiern Pedersen, dock utfördes själva hantverket av Johan Hoochstraten som var anställd som föreståndare. År 1556 upphörde Oluf U med sin verksamhet. Skånes nu enda boktryckeri fanns nu på Ven vid 1500- talets slut där Tycho Brage och hans krets förfogade en egen officin.[tryckeri]. Inte förrän 1659 fick Malmö en ny lokal boktryckare, Georg Hantch vars verksamhet tyvärr varade i endast fyra år. 1966 efterträdes han av den landsflyktige ungraren Vitus Haberegger, som sedermera utsågs till akademiboktryckare 1668 efter grundandet av Lunds Universitet i grannstaden. Vid krigsutbrottet 1675 återvänder dock Haberegger till Malmö, men 1682 flyttades tryckeriet definitivt till Lund. Detta innebar att under hela 1700- talet stod Malmö utan boktryckare, det dröjde ända till år 1813 i mars en permanent tryckeri verksamhet kunde ta sin början. Dock fick Gustav IV Adolf förlita sig till sitt eget medhavda s.k. fältboktryckeri under sin vistelse i staden. Efter det att tryckfrihetsförordningen tillkom år 1812 rådde det etableringsfrihet, lät dåvarande akademiboktryckare C F Berling de anställda ta över trycksaksmarknaden i Malmö. På 1900- talet bör omnämnas Framtidens Bokförlag. 1924 Baltiska Förlaget. 1932 grundade Einar Hansen AB Allhem, men Allhem med sina resurser koma att inta en särställning. Vi kommer väl ihåg Allhems på Södra Bulltoftavägen i Malmö sedermera flyttades detta till Sallerupsvägen och än idag existerar detta företag. Allhemsgatan uppkallade efter grundaren Einar Hansen [danskfödde född 1902].

Från medeltidens barmhärtighetsinrättningar till dagens moderna Sjukhus MAS.

Den första chokladfabriken År 1873 grundades - startades den första chokladfabriken i Malmö av bröderna Cloetta från Schweiz. Varumärket är inregistrerat sedan 8 januari 1885. Kan det ha varit på Bergsgatan i Malmö, för här kommer vi väl ihåg att på taket fanns den jättestora ögoncacao reklampaketet. På tal om minnesmärken så borde väl detta vara ett minne för alla malmöbor stora som små. Idag återfinns densamma återupprättad som sig bör på taket väl synlig för stora som små gamla som unga.

Se den andra chokladfabriken här på Skomakaregatan mitt i stan.

Malmö Stad med det första offentliga slakthuset år 1904.......vad hände sedan med dessa byggnader, hur ser dessa byggnader ut idag år 2000

titta in här se för dig själv, vad finns idag.

Malmös första tidning. Malmö Tidning utkom mellan 1813 - 1854 och under hela tiden bytte den namn flera gånger. År 1895 startade DN en tidning" Malmö-Tidningen". Efter sex månader ändrades namnet igen till "Malmö-Tidningen Dagens Nyheter" och efter ytterligare ett år till bara "Malmö-Tidningen". Detta var det första men sannerligen inte det sista försöket för DN att slå sig in på den skånska tidningsmarknaden i Malmö.1907 förändrades namnet igen denna gång till" Malmö Tidningen Skånska Dagbladet" men ändrades igen år 1917 till enbart "Skånska Aftonbladet" kan detta vara början på ett långt liv för nuvarande Skånska Dagbladet som tycks överleva de flesta.? Jag måste erkänna mig lite besegrad i detta ämne eftersom jag funnit en bild från Adelgatan 10 signerad av C.V Reijken på 1900-talet. På detta hus i ögonhöjd står det Malmö Tidning. Vem var ägaren? Redaktionen låg tydligen i bottenvåningen som sedermera byggdes om till matsal. Huset uppfördes år 1519 av borgmästaren Jacob Nickelsen detta höga sengotiska trappgavelhuset ovanpå Tunnelkomplexets gamla källare. Dock utkom Malmös första tidning hvilket skulle kalls "Malmö Tidning" som utkom varje helgfri Lördag och kosta 1 rdr16 sk banko för helt år. " Malmö Tidning " upphör 1955 med tryckeri och allt. Stängd. Äldst bland stadens nu utkommande tidning är SDS denne firade nämligen 100 år 1948 Maj 8 av Snällpostens startande. Tidningen startades av Bernhard Cronholm. 20Feb 1851 försvann namnet "malmö" ur tidningsnamnet och från dess huvud. År 1870 utkom första numret av Sydsvenska Dagbladet. Förläggare var Förlagsaktiebolaget i Malmö, vars stiftare utgjordes av fil.dr Carl Herslow och Löjtnant D.L Beyer. År 1872 slogs dessa båda tidningar ihop och utkom som Sydsvenska Dagbladet Snällposten 27 Jan 1872.

Malmö en - fristad? Jörgen Kock ville göra Malmö till en fristad, som inte längre hörde till Danmark. Han lyckades dock inte förverkliga sina planer. Malmö blev aldrig en fri stad. Kungsgården förstördes under striderna. Kungen lät bygga upp slottet igen. Det gjordes till en stark fästning med vallar och runda torn, där kanonerna skulle stå. Fästningen kallades Malmöhus. Delar av den finns ännu kvar

Rosenvingska huset. Vid nuvarande Västergatan hade en släkting till Jörgen Kock byggt ett hus av rött tegel- det Rosenvingska huset. Över porten sitter en vacker inskription kvar sedan huset byggdes. Där finns också familjen Rosenvinges släktmärke, ett s.k. vapen inhugget. Väggarna inuti huset var målade i vackra mönster. Rester av målningarna finns ännu kvar.

Kompanihuset. De köpmän och skeppare som kom resande till Malmö för att sälja varor slöt sig samman till föreningar eller kompanier. Tyskarna bildade ett kompani och danskarna ett. De byggde sig egna hus där de kunde träffas och dit de förde sina varor. Kompanihuset. - NK Huset. Det byggdes under Jörgen Kocks tid och man tror att det då användes av det danska kompaniet. Nytt namn idag Hansa Compagniet, lite tyskt över namnet eller!.

Jörgen Kock- de fattigas och sjukas vän. Jörgen Kock skänkte en stor summa pengar, som skulle användas till bröd åt fattiga människor och skolbarn "som bedja sitt bröd från hus till hus". Varje dag delades brödportionerna ut på torget framför rådhuset. Detta pågick även sedan Jörgen Kock dött. Jörgen Kock dog år 1556. Om du går in S:t Petri kyrka finner du hans gravsten rakt under predikstolen. Sankt Petri. Församling i Malmö. Kyrkan är uppförd 1319-1350 i gotisk stil. Kyrkan placerades i det då centrala Malmö. Vid 1400-talets början brast en av dess gavlar och ryttartornet på västra fasaden störtade samman. Kyrkan har många vackra målningar från tidigt 1500-tal.

http://stengronberg.se/kock.jpg

Kock, Jörgen (1487 ca-1556). Myntmästare och borgmästare i Malmö. Invandrade omkring 1500 från Westfalen och gifte sig med en rik borgaränka. Kock byggde snabbt upp sin förmögenhet och blev en framgångsrik borgare i Malmö vilken stod högt i gunst hos det danska konungahuset. Adlades 1526. På 1530-talet invecklades han i den s k grevefejden och en av honom ihopsamlad borgarhär led ett förintande nederlag vid Helsingborg. Därmed var det slut med Kocks maktställning. Han fick visserligen behålla sitt ämbete som myntmästare, men avsattes som borgmästare. 1540 återinsattes han som borgmästare efter att ha lånat kungen 12 000 mark. Jörgen Kock adlades sedermera för sina tjänster. Bidrog till adlingen gjorde Kung Fredrik samt Gustav Vasa.

 

http://stengronberg.se/kockhus.jpg

Jörgen Kocks Hus

Prominenta gäster som Gustav I som tillbringade sommaren 1524 i just denna fantastiska byggnad en stenkast från stranden. Dessutom gästades detta hus av Gustav Vasa den då nyblivne kungen med följe inför förhandling om fred med Danmark. Förhandlingarna fördes i Helgeandsklostret som hyste ett antal för Jörgen Kocks icke välkomna munkar där trakassering var energisk vilket lede till att dessa fördrevs från Malmö. Jörgen Kocks hus, ett av de få bevarade husen från 1500-talets första kvartal. Ursprungligen var hela huset målat med kalkfärg i engelskt rött. Huset ägs av Kockums personalstiftelse som restaurerade det på 1960-talet och har använt det bl. a som representationsvåning. År 1970 genomgick huset en total restaurering.

Till Gustav Vasas ära utfördes en väggmålning med motiv som föreställer kung David bespejande den sköna Batseba. Fortfarande finns fragment kvar av den målningen, ovanför den plats där Gustav Vasa ska ha haft sin säng

Mittemot denna fantastiska byggnad låg på 1700-talet något som kallades för spinnhuset dvs. korrektionshus för kvinnliga lösdrivare som sedermera mellan 1827-1879 blev stadens latinskola i Dringenbergska Gården. 1879 flyttar dock Malmö Latinskola ut och bort till där den idag ligger Amiralsgatan, Malmö.

http://stengronberg.se/kockmatsal.jpg

Dåtidens vackra matplats i Jörgen Kocks hus.

[Idag finns på just denna plats Hotell Kramer som uppfördes 1873-1874 av Grundarna Anna & Fritz Kramer från Hannover. Dessförinnan låg här Fricks Hotell. Gamla Kramer revs senare men ett nytt uppstod 1897 m.a.a stor efterfrågan p.g.a. det stora ekonomiska uppsvinget. Grundarna drev hotellet fram till 1934.]

 

http://stengronberg.se/kocken2.jpg

Kockska huset

14 mars 1522 köpte Jörgen kock byggnaden och tomten av Sorö kloster. Jörgen var en myntmästare. Jörgen blev myntmästare över hela Danmark år 1518.En gång höll han till och med och mista huvudet Han gifte sig med Citze Corsdatter VanNuland år 1520, hon var änka efter Whalter Knipof.

År 1523 blev han vald till borgmästare i Malmö. Den första februari tvingades borgmästaren och rådet i Malmö att svära ed inför kung Fredrik. År 1533 dog Fredrik den förste och Christian den tredje besteg Danmarks tron. Jörgen bodde i hörn huset. Jörgen Kocks hus är ett av Malmös bäst bevarade 1500 tals hus. År 1522 - 25 uppförde han sitt palats .

Så mäktig var Jörgen att han förlade rikets myntprägling till den egna gården. Han arbetade hårt får att få in den Luterska läran i Malmö. I inbördeskriget år 1534 - 36 blev han en av dem sluga upprorsledarna. Staden erhåll 1546 en stor donation av Jörgen och hustrun Citze att användas till fattiga nödtorftiga kristna människor och fattiga skolbarn som bedja sitt bröd från hus till hus.

Senare på 1960-talet övertogs detta av Johan Dieden som dock sålde rörelsen i slutet av 1980.

 

http://stengronberg.se/tunnel.jpg

 Medeltiden 

Riddare och köpmanshus År 1349 skiftades godsets efter den omkring 1340 avlidne Riddaren Jens Uffesen Neb mellan hans båda svärsöner Riddaren Neil Hack och väpnaren Jens Lauridsen Panter. Den Malmöitiska delen av det skiftade godset som bestod av en huvudgård, en ladugård och tio uthyresbodar som i huvudsak låg koncentrerad vid dåvarande torget. Av hela detta godskomplex återstår i dag endast resterna av fem stycken bodar som ingår i nuvarande Tunneln. Dessa bodar uthyrdes troligen till köpmän som använde bodarna för handel, magasin och bostadsändamål.

1500-tal

Borgmästarplats och värdshus År 1519 uppförde borgmästaren Jacob Nickelsen det höga sengotiska trappgavelhuset ovanpå Tunnelkomplexets gamla källare. Början av 1500-talet kan karakteriseras som en brytningstid mellan det gamla och det nya, mellan medeltid och renässans, fylld av religiösa och politiska konflikter. Malmös starke borgmästare Jörgen Kock försökte djärvt utnyttja den politiska situationen för stadens syften och Malmö kommer därmed i konflikt med kungliga och adliga intressen. Under denna oroliga tid slits Tunnelkomplexet mellan flera olika intressen. I slutet av 1500-talet lyckades Jacob Fechtil bli ägare till hela gården som sträckte sig fram till Kansligatan att återsamla Tunnelkomplexet på en ägare och han inleder värdshusverksamhet i källaren under de gamla valven. Jacob Fectils, vars namn jämte årtal 1583 kan läsas på en ekbjälke inne på Berghska gården på Kyrkogatan 3 a nr:354 i kvarter 43 Svanen. Just detta hus eldhärjades år 1750 Juni. Ingången som idag kan ses just på hörnet av dessa små gator kom till år 1820, Frontopryd ingång ritad av Kapten C. Von Angel. Huset har även tillhört Malmös borgmästare Hans Mikkelsen död 1532.

Historia Corfitz Ulfeldt.

http://stengronberg.se/cormini.gif

 Corfitz Ulfeldt har gått till historien som den landsförrädare, vilken hjälpte Karl X Gustav och Sverige att tvinga Danmark till det hårdaste och mest ödesdigra fredsslutet någonsin - "panikfreden" i Roskilde 1658, där man bl. a avstod Skåneland till Sverige.

Vill Du veta mer.

Peka på bilden.

1600-talet.

Förrädare och guvernörer 1600-talet karaktiseras, för Malmös del av den utdragna konflikten mellan Danmark och Sverige angående de skånska landskapen. År 1658 äger freden i Roskilde rum och Danmark tvingas avträda bl.a. skånelandskapen till Sverige. I den svenska delegationen deltog den danske rikshovmästaren och adelsmannen greve Corfitz Ulfeld. För sina utomordentliga tjänster till den svenska kronan blir han svensk guvernör i Skåne samma år. 1658 förvärvades gården [Tunneln och lät inreda dess byggnader till sitt residens där han levde i furstligt prakt. Sedermera råkade denna med maka i onåd hos Karl X Gustaf, som dömde samma Corfitz i Maj 1659 till rumsarrest i väntan på rättegång. Trots att dessa lyckades fly gick de båda oblida öden till mötes. Den danska staten såg annorlunda på hans bedrifter i Roskilde och han dömdes i sin frånvaro till döden för högförräderi. År 1659 blir han arresterad för deltagande i den s.k. sammansvärjningen.

Malmösammansvärjningen. Sammansvärjning som tog sin början 1658 mot svenska kronan i syfte att åter få skånelandskapen till Danmark. Sammansvärjningen som ägde rum bland framför allt malmös borgare fick ett abrupt slut då saken kom till svensk kännedom. De ansvariga togs till fånga och tre personer blev så småningom avrättade på Stortorget i Malmö. En av dessa var köpmannen Johan Jörgensen, som avrättades genom halshuggning den 22 december 1658].och fråndömd liv och gods även av den svenske konungen. Han lyckades dock fly från Malmö och avled år 1664 som flykting i en båt på floden Rhen.<O:P Tunneln beslagtogs av svenska kronan och fungerade som residens åt de skånska generalguvernörerna fram till 1733.Utanför Tunneln, i hörnan mellan Kansligatan och Adelgatan lät Carl den XI år 1676 uppsätta en milsten så att alla avståndsangivelser i länet skulle gälla från länsresidenset i Malmö. Fortfarande räknas alla avstånd till och från Malmö från denna plats.

http://stengronberg.se/stenen.jpg

1700-talet

Residens och Industri I början av 1700-talet beboddes Tunneln av flera prominenta guvernörer. Den mest kände är krigaren Magnus Stenbock som genom sin seger vid Helsingborg 1710 räddade Skåne åt svenska kronan. I Tunnelkomplexet stod över 30 rum till guvernörens förfogande för den omfattande representativa verksamheten som ämbetet krävde. Efter att landshövdingen flyttat till Stortorget upphörde Tunneln att fungera som residens. Tunneln kom nu i den från Tyskland bördige Frans Suells ägo. I Malmö är Frans Suell kanske mest känd som initiativtagaren till den befintliga hamnen. I slutet av 1700-talet inreddes Jacob Nickelsens höga trappgavelhus till sockerbruk. Rörelsen utvidgades och var under 1700-talets sista år framgångsrikt raffinaderi.1800 och 1900-tal

http://stengronberg.se/trapphus.jpg

1800 och 1900-talet

Malmö första bryggeri. Det första bryggeriet i Sverige i just Malmö startades av Hademan - Gade året 1846,här tillämpades den bayerska ölbryggningsmetoden. Samme man bedrev samtidigt tro det eller ej ett sockerbruk, Patrioten i Hotell Tunneln samt i en fastighet hörnet Adelgatan-Göran Olsgatan. När sedan sockerbruket fick läggas ner, det var då han bestämde sig för det där med att försöka med just öltillverkning. Han utnyttjade dessutom sim lokal på hörnet för att inrättandet av en ölstuga. En ölstuga som än idag är fullt levande. Hademan -Gade sålde ut sin verksamhet år 1856 till en man från Göteborg Christian Mattssson. Idag vet alla var Mattssons Ölstuga finns.

Nöjespalats och Hotell. Under 1850 ägdes Tunneln av handelsmannen PG. Barkman som lät modernisera byggnaderna i grund. Han ersatte det på 1600-talet uppförda gathuset med den nuvarande byggnaden med sitt kolonninramade mittparti i klassiserande stil. År 1866 inreddes gamla källarna till värdshus. Här trakterades ofta folk från teater och nöjesetablissiment men restaurangen var också populärt näringsställe för stadens borgare. Restaurang Tunneln fick sitt namn efter de långsträckta medeltida källarlokalerna i vilket serveringslokalen var inrymd. Detta namn har kommit att beteckna hela byggnadskomplexet. År 1908 ombyggdes borgmästare Jacob Nickelsens gamla trappgavelhus till hotell Rum för resande inredes i husets andra respektive tredje våning medan Malmö-tidningens gamla redaktion i bottenvåningen byggdes om till matsal. Den västra delen av Tunnelns bottenvåning disponerades i början av 1900-talet av Malmö stadsbibliotek. Senare flyttade dessa till idag Regementsgatan till en byggnad som tidigare var museum. Under hela 1900-talet följer en obruten kedja av restauratörer hotelldirektörer och nattklubbsägare som näringsidkare i Tunnelns anrika lokaler. Många bägare har tömts, mången sula har lagts på den knarrande dansgolvsparketten och många har fått en god natts sömn i 1500-talshusets hotellrum

http://stengronberg.se/hotel.jpg

Byggnaden uppfördes i början av 1500-talet av borgmästaren Jacob Nickelsen. Namnet har byggnaden fått efter den danske adelsmannen Corfitz Ulfeldt, som bodde där, då Malmö blivit svenskt. Hans vackra hustru Leonare Christine var dotter till den danske kungen. Korfitz Ulfeldt hade varit en av Danmarks mäktigaste män, men blivit ovän med den danske kungen, därför att han hjälpte den Svenske kungen. När Svenskarna stod som segrare i Skåne, köpte han sitt förnäma hus vid Adelgade. Men då danskarna försökte ta tillbaka sitt land, gick Ulfeldt åter i dansk tjänst. Nu betraktade svenskarna honom som förrädare och han bevakades som fånge i sitt hus vid Adelgade. Trogna tjänare hjälpte honom dock att fly därifrån genom ett håll i källarmuren. Han undkom till Danmark, dit hans hustru också begav sig. Men ingen trodde längre på honom. Han fick leva sitt återstående liv i landsflykt och dog några år senare i Tyskland. Hans hustru hölls i många år fängslad på slottet i Köpenhamn.

Notera till höger på bild, tobaksaffären som senare betydligt längre fram i tiden blev till en delikatessbutik, smörgåsar bl.a. Till vänster ser vi sedan ingången till Club Trocadera och sist men inte minst tvärs över gatan ännu en restaurang residens där undertecknad arbetade ett antal år, detta var även platsen för det schwesiska konsulatet. Mr Laurent.

Hotell Residens, Adelgatan, Malmö

 

Café skylten på vänster sida som senare blev till Restaurang Residens. Malmö Stadsarkiv i bild på höger sida, därefter SDS som härbärgade här  under ett antal år. Nog är det otroligt fantastiska byggnader vi tittar på. På vänster i bild mannen med den vita mössan Telegraf verket.

http://stengronberg.se/vasa.gif

Gustav Vasa

Att Gustav Vasa besökte Malmö är kanske inte allom bekant. Så skedde emellertid år 1524. Med en väl tilltagen gisslan - sex danska riksråd och en riddare - på plats i Sverige, samt därtill en skriftlig hanseatisk borgen, vågade han sig in i fiendeland. Den 24 augusti anlände den då nykrönte svenske kungen med följe till Malmö och inkvarterades i Jörgen Kocks hus vid Adelgatan. Redan dagen därpå sammanträffade han med den likaledes nykrönte danske kungen Fredrik I till förhandling på Helgeandsklostret [Hotell Kramer] under ledning och medling av den lybska hansan. Förhandlingarna - som rörde bland annat Gotlands och Blekinges ställning - var hårda och drog ut på tiden. Resultatet, den så kallade Malmö recess, blev ett misslyckande för svenskarna vilka kände sig förrådda av hansan. Gustavs besvikelse lär ha varit så stor att han på kvällen efter det att förhandlingarna avslutats råkade i handgemäng med hansans representant. Gustav Vasas egen krönikör Peder Svart berättar att kungen åter på svensk mark tackade Gud att han kommit lyckligt från Danmark, ty han fruktade att danskarna skulle ha offrat sin gisslan väl medvetna om att hade de blott honom i sitt våld vore också Sveriges öde beseglat. Gustav Vasa lovade sig själv att han aldrig mer skulle ge sig utanför sitt lands gränser. Och han höll sitt löfte. Gustav Vasa son till riksrådet Erik Johansson Vasa och Cecilia Månsdotter. Gustav Vasa och Kung Fredrik såg senare till att Jörgen Kock adlades. ’

Mer om vårt celebre gäst kan Du läsa Här!

 

Adelgatan, Gamla Staden. I Malmö fanns i äldre tid i varje fall två adelgator,1) then lange adelgade der löber i öster og vester" som motsvarar idag nuvarande Adelgatan, Östergatan och Västergatan som slutade vid västra stadsmuren och [äldsta] Västerport,2) Söndre adelgade, vanligen kallad Söndregade, som föra Stortorgets anläggning sträckte sig från [äldsta] Söderport till idag nuvarande Kansligatan i norr. Nuvarande gatuskyltar uppsattaes 1845: Östergatan, Adelgatan samt Vestergatan. Namn och sträckning fastställdes 1864 till Östergatan mellan Norregatan- Göran Olsgatorna samt Bruksgatorna. Adelgatan från sistnämnda två gator till Frans Suellsgatan, Vestergatan,[numera Västergatan] från sistnämnda gata till Slottsbron. Adelgade är gammeldanska för huvudgade och adel betydder yppersta, viktigaste.

Östergatan. På just denna gata som sedan övergår till just Adelgatan står att finna ett antal vackra fastigheter som visar att man kunde verkligen på denna tid bygga med värme och hjärta. Nedan fastigheten Norregatan - Östergatan samt Östergatan - Humlegatan.

http://stengronberg.se/1.jpg

http://stengronberg.se/ostergatan.jpg

 

Mera Adelgatan. Det här är börja av 1500-talet. Den långa Adelgatan har förändrats. Nu reser sig det ena vackra stenhuset intill det andra . Det bor nästan lika många människor i Malmö som i Köpenhamn, och alla köpmän och hantverkare vill ha bodar vid Adelgatan. Detta är tydligen något som består även i på 1500 - talet Malmö har blivit en rik stad medförnäma borgare som tycks ha mycket att säga till om i Danmark. Aldrig varken förr eller senare har Malmö varit en så mäktig stad, men det fanns även mycket fattigdom. Även solen har sina fläckar, precis som här där andra människor bakom dessa förnäma hus bodde i ett gytter av fallförfärdiga små hus. Detta var en orolig tid på alla sätt och vis, Danmark låg i krig med Sverige, soldater som inte fick ut sina löner, borgarnas hus som blev plundrare av dessa soldater på både mat och värdesaker.

Norra Vallgatan. Visste Du att där Hotell Savoy ligger idag låg tidigare Hotell Horn årtal 1880-1890,till höger om just Horn låg Gamla Gästgivaregården som fick rivas till fördel för Hotell Horn som behövde bygga ett annex. Till vänster om detta Hotell Horn låg då Hotellcentralen där Forex växlingskontor ligger idag. Om vi sedan går över Hamngatan (Porten mot Malmö) även förr i tiden var detta ett stråk dock väldigt trång innan man rev Gamla Gästgivaregården som tog upp ungefär halva Hamngatan.

Norra Vallgatan Mercurius Kv 5. På andra sidan ser vi för många malmöbor ett känt och i mångas mun huset som tidigare kallades för Trygghuset. Detta hus är ett av Malmös främsta exempel på nybarock mednaturstens fasader och hörntorn.(Bild nedan) Utsmyckningen om ni någon gång besöker eller bara promenerar förbi så ser man att detta smyckats med två(2) allegoriska figurer bärande en vapensköld med den latinska devisen Parta tuere memento Mori" Sörj för de efterkommande, tänk på döden". Passande text med tanke på vad som gått i detta hus.

http://stengronberg.se/21.jpg

 

http://stengronberg.se/silla_gumman.jpg

En annan bild av våran sillagumma på väg till sitt stånd gåendes från Limhamn.

Nog känns väl samma hus igen i vänsterbild. Längre ner i gatan finner vi våran Frans Suell.

 

Äldsta kända "stadsplanen".  Nils Jörgensen och dennes uppmätningsredovisning a staden 1586 upptages 13 st gator och sträden, [mindre gränder] varav åtta namngavs, nämligen Västergatan, Adelgatan, Östergatan, Grönegatan, Södergatorna samt samt Kattesund, Rundelsgatan och Canicke-sträderna,[Canickestredet eller Canickestret år 1586 var en förbindelseled mellan Öster - Grönegatan = kan identifieras med Kattesund] ska var inritat på Niels Jörgensens plan född 1744. Detta är naturligtvis inte hela stadens dåvarande gatunät. Stadsingenjör Peter Kocks karta från 1757 visar Gamla Staden, det vill säga Malmö innanför befästningen. Gator och gatunamn är i stort sett samma som idag. Malmös första godkända stadsplan av Carl Johan Bernadotte är från 1811 och visar Gamla Stadens utvidning efter raseringen a befästningen. Tillkom då gjorde G.A.T samt Drottningstorget. Den mäktige och tillika skånske guvernören Johan Christoffer Toll stadsfäste år 1807 följande gator i den "Nya Staden". Gustav Liunggrens karta från 1853 visar dåvarande Malmö Stad samt Gamla Staden i detalj. Långt senare under 1860-talet sker en betydlig nyordning i stadens topografi, noga 1864 upprättar stadsingenjören Georg Gustavsson på uppdrag av magistraten e fullständig tomtkarta jämte beskrivning, bifogande befintliga gatunamn, adressnummer, namnbeteckningar anbringade å gathörnet. Namnbeteckningarna i vit oljefärg på svart botten. En del av gatorna har verkligen bytt namn ett antal gånger: se boken "Gatunamn" i Malmö av Ljungberg

Förändringar i Stadsplan. Stora områden, som under medeltiden var sjöbottnar eller i varje fall så sanka, att de icke kunna bebos, äro nu fast mark. De mest dramatiska eller om ni vill fantastiska exemplet på just denna förändring är stadsdelarna söder om nuvarande Gustav Adolfs Torg samt Slottsparken, där ännu i sen tid två sjöar, Östar och Västra Rörsjön bredde ut sig.

Hur såg kartan ut över Malmö 1675. Detta är den första tryckta kartan över Malmö, med alla dessa portar, var låg dessa, vad hette dom. [ se Malmökarta här]

Malmö Belägrades 1676. I krigen mellan Sverige och Danmark på 1600-talet belägrades Malmö två gånger, dels under det så kallade Horns krig 1643-45, dels under det skånska kriget 1675-79. Under Horns krig var Malmö en dansk stad, men under det skånska kriget var Malmö svenskt. Freden i Roskilde 1658 hade förvandlat Skåne till en svensk provins.

Fältmarskalk Gustaf Horn, som under sommarhalvåret 1644 belägrat Malmö, planerade det följande året en stormning av staden vars fästningsverk inte var i bästa skick. Men Brömsebro-freden 1645 omintetgjorde stormningsplanerna.

Stormat blev emellertid Malmö drygt tjugo år senare - istället av danskarna. På hösten 1675 hade ett nytt krig brutit ut mellan Sverige och Danmark. I det nu svenska Malmö var man inte oförberedd, en omfattande modernisering av fästningsverket hade genomförts. I juli 1676 blev Malmö helt omringat av den danska armén, belägringen upphävdes tillfälligt efter det för svenskarna framgångsrika slaget vid Lund i december, men natten mellan den 25 och 26 juni 1677 gick danskarna till storms mot Malmö. Anfallet var emellertid illa förberett, den danska belägringsarmén led så svåra förluster att den måste dra sig tillbaka. Frågan är om inte den misslyckade stormningen av Malmö fick väl så stor betydelse för den fortsatta krigsutvecklingen som det mer omskrivna slaget vid Lund året dessförinnan.

Sedan freden slutits 1679 inledde de svenska myndigheterna ett omfattande försvenskningsarbete. Danska språket förbjöds. På en rad viktig poster insattes svenska ämbetsmän, svensk lag ersatte dansk. Universitetet i Lund inrättades. I och med att kyrkan, skolan och domstolarna omformats efter svenskt mönster hade de viktigaste åtgärderna vidtagits för att förvandla danska skåningar och malmöbor till svenskar.

Roteindelning. Hur många känner till att Stadsområdet Malmö var indelat i rotlar[distrikt/område]. [ se rotelkarta.].

Stadskock i Malmö. På 1500-talet fanns det ett antal stadskockar bl.a. Arent Kock 1596. Den första av Malmös utnämnda stadskock som jag kommit fram till enligt böcker är Hans Meyer som var av tysk nationalitet. Han hade bott länge i staden och blivit känd som en god borgare. Genom att under föregående krig hålla med marketenteri och inkvarteringar hade han varit till stor nytta för staden och härmed redlige uppfyllt sina åtagande. Möjligen var just denna hjälpsamhet en stor bidragande orsak att han kort därefter den 8 december 1645 utnämndes till Stadskock. Med detta följde förstås ett antal förmåner med han var tillika ålagd samma skyldigheter. Fri från all konkurrens men att han mot skälig ersättning betjäna borgerskapet vid behov. Sköta sin åtagande, ej erhålla klagomål och att "väl umgås med folk". Uppfyllde han dessa villkor satt han väl skyddad "så länge Gud ville spara honom livet och hälsan". Fester var ganska så populära inte minst då handel och hantverk blomstrade. Vi dessa tillfälle gällde det för stadskocken att visa upp sina kunskaper på det gastronomiska planet. I köket vad det han som basade över sina medhjälpare, kökspigor och sina stekvändare.

Malmö. Skånes största stad. Klicka på kartan och läs mer.

http://stengronberg.se/skland.gif

Tornrummet ligger över den stora slottsporten. Den gamla trappan från vinden mynnar i en öppning strax till vänster om den nuvarande ingången. Inne i muren finns också den ursprungliga numera ingen murade ingången. Via denna stod rummet i förbindelse med en lång skyttegång vilken slutat vid det runda kanontornet. Skytte gången förstördes vid en brand 1870. I den norra muren ut mot vallgraven finns alltjämt två mindre gluggar bevarade. Genom dessa löpte en gång de kedjor som höll uppe vindbryggan.

I 1500talets slott finns rester efter ett äldre försvarsverk, en närmare 10 meter hög och 2 meter bred mur av tegel. Under den moderna gångbron av trä syns en omfattande skada i det medeltida murverket. Här ligger murbruk och stenar fullständigt öppet. Skadan uppkom då man redan på 1500 rev strandtornet vilket sköt ut något framför försvarsmuren. Den långa salen intill Frustugan är en av de största i slottet och bär numera det romatiska namnet Riddarsalen. Här residerade en gång de kungliga med pompa och ståt. Här togs utländska sändebud emot och säkerligen har här utspelats många glada uppsluppna fester.

Malmöhus, i Malmö. Redan i slutet av 1300-talet var Malmö åtminstone delvis omgivit av gravar. En av Danmarks starkaste fästningar anlades på platsen under 1400-talet[1419] då man började med att uppföra ett befäst torn med en därifrån utgående mur. Tydligen ansåg man att det gick alldeles för långsamt så Konungen ålade alla stadens invånare att hjälpa till med uppförandet av en stadsmur. Slottet Malmöhus uppfördes 1525-1529 [1537-1542]på resterna av ett kastell från 1434 som förmodligen tillhörde Erik av Pommerns borg. Nuvarande fästning stod färdig 1542. Teglet till borgen togs främst från kyrkor som kung Christian III lät riva. Borgen fick en modern militär utformning och hade sin glanstid under de fyra år 1554 - 1558, då kronprins Fredrik, blivande Fredrik II, bodde här. Efter att Fredrik flyttat tillbaka till Köpenhamn blev Malmöhus fängelse för straffångar. Då Skåne blev svenskt 1658 utökades befästningarna med ytterligare en vallgrav, basstationer och raveliner men på 1700-talet förlorade fästningen sin betydelse och användes 1828-1914 som fängelse.

Slottet som sådant upphörde formellt som fängelsebyggnad 1909 men fanns kvar till 1914, oklart är om några fångar fanns karv till dess stängningen skedde eller utplacerades på andra närliggande fängelser. 1914 stod Kirseberg nya fängelse klart. Ett annat användningsområde vilket kan låta konstigt men under första världskriget användes de gamla fängelsehålorna till nödbostäder då det rådde en stor brist på bostäder. Det var gott nog åt barnfamiljer medan fångarna placerades på Kirseberg nya fängelse. 1930 revs dessa fängelsehålor som var byggda kring borggården och man började återställa slottet till sin forna 1500-tals stil.

På tal om fångar så kan vi nämna den äventyrslystne Earl James Bothwell, Maria Stuarts tredje make, som här satt fängslad i fem år. Andra berömda män som varit gäster på Malmö hus slotts fängelse kan nämnas Politikern Axel Danielsson som alla säkert vet grundade tidningen Arbetet 1887, på hans meritlista som senare ledde till fängelset ett flertal åtal för bl.a. tryckfrihetsförseelser, samt att ha kritiserat nämndemän i rådhusrätten, denna kritik ledde tillsammans med annat till arton månaders fängelse på Malmöhus under perioden 1889-1990. Carl Magnus Nordlindh Malmöborgmästare, en mäktig man i början på 1800-talet, var även han en gäst på Malmöhus  fängelset. Brottet som ledde till fängelset var bl.a. att han spekulerat i fastigheter samt att inte klara av att sköta den bank som han och ett antal herrar i organisationen Malmö Diskont åtagit sig att sköta. Ledningen hade skott sig själva på verksamheten skulle det visa sig och Nordlindh dömdes 1819 att ersätta fordringsägarna. För detta dömdes Nordlindh till fem års fängelse, straffet förvandlades senare till internering utan arbete detta på grund av Nordlindhs dåliga hälsa. En kort tid före sin bortgång 1825 benådades han.

 

 

 

Historia om Axel Danielsson.                                                                                                                                                              
Axel Danielsson lämnade Stockholm för att flytta till Malmö, varifrån han kunde sprida socialistiska idéerna till södra Sverige.             
Det var för detta ändamål han grundade den socialistiska tidningen Arbetet i Malmö, för vilken han var ledare ända fram till sin död 1899.
Hans vassa tunga och skarpa penna ledde dock 1888 till en rad åtal och raka vägen till gallren i Malmö cellfängelse, där han avtjänade 18 månader av sitt korta liv. Under fängelsetiden översätter han det tyska dramat ”Dantons död” med motiv från franska revolutionen och låter det gå som följetong i Arbetet under 1889.
Det var en annorlunda Danielsson som släpptes ut ur fängelset 1890.
Det tidigare heta glöden var betydligt mer dämpad och följande år ägnade han mer åt organisationsarbete i partiet.
1897, två år före sin död, presenterade Danielsson det socialdemokratiska partiets första partiprogram, som han för övigt hade skrivit nästan helt själv. Partiet skulle vara ett klass- och massparti, en demokratisk folkrörelse och partiet var för en grundlig samhällsomvandling men inte ett revolutionärt omstörtande. Ett av de viktigaste målen var allmän rösträtt.

Axel Ferdinand Danielsson föddes i Stafnäs i Värmland 1863 och dog den 30 december 1899 i Elsterberg i Sachsiska Schweiz, där han vistades för sin hälsa. Han blev 36 år gammal.
Danielsson var en föregångsman inom svensk arbetarrörelse och den tidning han grundade, Arbetet, var i gång i hela 113 år innan nedläggningen år 2000.
I Malmö finns till hans minne en byst i Folkets Park och en bronsskulptur utanför Stadshuset.
Malmö har även en Axel Danielssons väg som rundar området Lindeborg och sträcker sig ut mot Lindängen.

Historia om Carl Magnus Nordlindh.                                                                                                                                                              

Nordlindh var en man som älskade att sola sig i glansen av alla dessa kungligheter, det var han som upplät Berghska huset, det hus som än dag ligger på hörnan av Kyrkogatan - till den kungliga familjen, Gustav IV Adolf och hans drottning Fredrika som bodde i Malmö november 1806 till Maj 1807. Under 1800-talets första decennier var han den starke man som låg bakom de mesta som skedde, han såg till att Malmö fick sin första teater, vid Gustav Adolfs Torg, som senare blev till BEKÅ-huset som senare blev till att andra intressenter flyttade in allt från H & M till Mac Donalds.

 

I början av 1800-talet revs stadens befästningsvallar. Malmö Museer och Malmö Konstmuseum är sedan 1937 inrymt i slottet med tillbyggen.

http://stengronberg.se/malmo1.jpg

Idag är denna omtalade fästning ett museum och kan besökas Malmö blir svenskt Det var en orolig tid. Danskar och svenskar låg jämt i krig med varandra. Fiendehärar bevakade långa tider staden. Inga främmande handelsfartyg ankrade längre på redden. Handeln avstannade. Befolkningen led i brist på mat. Många, både människor och djur dog av svält. En tid hade en stor mängd svenskt krigsfolk slagit läger där Västra Skrävlinge kyrka nu ligger. Svenskarnas avsikt var att erövra Malmöhus. Danske kungen kom själv till Malmö för att leda försvaret av sin stad . Borgarna kämpade tappert men förgäves. Svenskarna tågade allt längre in i Danmark och då freden slöts år 1658 måste danskarna bl. a lämna ifrån sig hela Skåne till svenskarna. Därmed räknades Malmö som en svensk stad. Den 9 mars 1658 tågade den svenske kungen Karl X Gustaf med sitt följe in i Malmö. Det var väldigt kallt den vintern. Öresund låg täckt av is och kungen och hans män kom från Danmark ridandes eller åkande i slädar över isen. Från vallarna sköts hälsningssalut, S:t Petri kyrkklockor ringde och välkomsttal hölls för den nye härskaren. Var någonstans i Malmö hittar du Karl X Gustafs staty ? Den danska tiden var slut men trots det fortsatte striderna. Danskarna försökte ta tillbaka sitt land och sin stad, men det lyckades aldrig för dem. På tal om basstationer hur många vet att te.x Gamla Hovrätten en gång har fungerat som en basstation närmare bestämt f.d Nyköpings under 1916-1971. Här var Malmö Stad flott eftersom dessa stod för kostnaderna.

http://stengronberg.se/malmohus.jpg

Ett försök att återställa själva brodelen har gjorts med ganska bra resultat år 2000.

http://stengronberg.se/malmohus2.jpg

Malmöhus.

Malmöhus på 1870-talet Trägravyr i svenska familjejournalen 1873. Denna gamla idyll av slottet beskriver på ett utmärkt sätt slottsanläggningens förfall Kristian lV vackra renässansflygel finns ej längre. Denna förstördes vid 1870 års brand. Skottgluggarna i nordöstra tornet är ersatta med fönster. Bild skänkt av Bertil Lundahl.

http://stengronberg.se/hov_ratten.jpg

Endast en bit ifrån gamla västerport eller vårt Malmöhus finner vi denna byggnad.

Hovrätten, Malmö

 

http://stengronberg.se/malmohus-100.jpg

På bild ses vagn MSS 20 byggd år 1907 samt ombyggd år 1928. Trafikerar bland annat från Banérskajen bort till det nybyggda Stadsbiblioteket i Malmö.

P.G Andersson Fotograf.

 

 

Lite längre bort på samma på samma gata från Kommendant huset får vi inte glömma bort våra fiskehoddor [ sillen var vårt levebröd under mången tid].På bild från Banérskajen en del av den båtflotta som förser oss många Malmöbor med mången olika fisksorter.. P.G Andersson Fotograf.

 

Kommendanthuset. På uppdrag av Gustav III byggdes i slutet av 1700-talet ett nytt tyghus till fästningen Malmöhus. Det gamla tyghuset inne på borggården var liksom de övriga byggnaderna i mycket dåligt skick. Därför planerades en helt ny byggnad på bastion Banér där det tidigare fanns infanteribaracker som nu jämnades med marken. Det nya tyghuset i två våningar stod färdigt 1794.

Till uthyrning fångas som arbetskraft. Affärsidkare och andra kunde för en billig penning hyra fångar och en medföljande vakt som arbetskraft. På detta vis fick de då driftiga internerna utprånglat sin falskmyntade penningar. Allt detta och betydligt intressantare historier går ta del av genom boken "Brott och Straff". Själv tänker jag ta upp boken nedan:

"Lifvet i ett svenskt straffängelse" af Lönegren. Av snitt ur boken" Fångens ankomst till fängelset och hans der reglerade lif" Sedan fången blifvit dömd till liftids straffarbete för brott, vilja vi följa honom in uit straffängelset, för att se huru han har det ovh behandlas der. Inkommen till borggården, mötes han af bevakningsbefälhafvaren, som af fångföraren emottager förpassningen jämte andra handlingar, som angå fången. Därefter föres han till mottagningsrummet, der han noga visiteras samt iklädes fångdräkt. Denna består af de vanliga persedlarna, tillverkade, sommarkostymen af buldan och vinterdrägten af grått vadmål. På kavajens ryggstycke äro målade L.F. [lifstidsfånge; dock tydes detta av medfångarna som: lefve friheten]. Till fotbeklädnad erhåller han läderskor med träbottnar. Han förse sedan till det logement, hvari han skall bo. Han får besked om, hvad arbete han ska sysselsätta sig med. Är han skicklig i något serskilt handtverk och tillfälle finnes att utöfva det så får han arbete slag, eljes hänvisas han, om han är arbetsför, till stenhuggeriet. Instruktionerna var glasklara på den tiden fången skulle behandlas med allvar, rättvisa och vänlighet. Detta uppskattades dock inte alltid av allmänhet som hade sin egen föreställning klar att fången skulle behandlas med stränghet. Direktören och befälhafvaren, som sjelve iakttogo dessa föreskrifter, vakade ock noga öfver, att vaktbetjeningen icke öfverträdde dem. Men äfven om fången hade sina fri och rättigheter så fanns det äfven skyldigheter att lefva upp till. När han till exempel mötte någon af fängelsets tjenstemän aftog han sin mössa och höll densamme i sin hand tills denne hade passerat förbi, inkom befäl i logement eller arbetssal kommenderade ordningsman "gif akt", då alla släppte arbete och ställde sig, med händerna nedfallna vid sidan. I denna ställning blef fången sedan, så länge denne var inne.

Fångens enskilda lif. Fången har icke någon verklig anledning att klaga öfver annat inom fängelset, än öfver förlusten af sin frihet, sin afskildhet från samhället, han saknar all anledning att påstå det han på något sätt misshandlas eller plågas. Man skulle tvärtom tycka att han borde vara nöjd, belåten och tacksam, men så är som vanligt inte fallet vare sig då eller nu. Man finner derföre hos fången i allmänhet obelåtenhet och missnöje med allt inom fängelset--kosten, logi, kläderna och behandlingen. Han tycker att han plågas och lider mer än han förtjent. Alla förbannas, som hafva uppsikt öfver honom, och sjelf hatar han samhället. Den ende, som han är väldigt sinnad emot är predikanten, derest denne är en rätt evangelii predikare, som i allt ådalägger, att han har hjerta såväl för deras andliga som timliga välfärd.

Benådningsrätten. Hvad som icke blott utöfvar, utan kunde utöfva ett mäktigt och välgörande inflytande på fången och hans förbättring, är benådningsrätten. Att konungen eger prerogativet att å samhällets vägnar förlåta och efterskänk straff, är rätt och väl. Att han därvid är bunden af ingenting annat, än sitt egna mogna omdöme och sitt hjerta, är även rätt. Ty förlåtelse är en hjertats och icke Lagens sak. Att konungen likväl vid öfvandet af detta prerogativ behöfver upplysningar och råd af dem, som stått i närmare beröring med fånge och känner honom, är naturligt, ty det är ju icke blott motiverna till brottet och omständigheterna, under hvilka böra hafva inflytande på benådningen. Fånge får nu i allmänhet icke söka nåd, förrän han kan uppvisa 10 så kallade rena år d.v.s. att han icke under denna tid blifvit straffad för brott mot någon af fängelsets disciplinärlagar. När förhållandet är sådant, meddelar direktörn själasörjaren, enligt hävdvunnit bruk honom vitsord om godt uppförande, så benådar konungen honom.

Länsfängelse samt Centralfängelse. Fram till år 1914 fanns det i slottsområdet intill Slottsbron ett Länscentralfängelse för de rannsakade fram till då man började planera för ett nytt Centralfängelse vid Kirseberg, Gevaldiergatan, Malmö som uppfördes under April 1912 - juli 1914. Uppgifter gör gällande att Cellfängelset revs först på 1930-talet. Uppfört 1854-1855.

Frisläppandet av fånge från 1893. Från Kriminalpolisens arkiv. Till Stadsarkivets mer spännande material hör handlingarna från Kriminalpolisens i Malmö arkiv. Här finns till exempel en förteckning över prostituerade kvinnor i Malmö runt sekelskiftet, ett register med kända brottslingars öknamn och fingeravtryck, ett fotoregister över aktiva ungsocialister i Malmö ca 1905 och förhörsprotokoll med flyktingar som kom till Malmö under andra världskriget.
Dessutom finns en unik samling med flera hundra fotodokument på fångar, företrädesvis återfallsförbrytare och grövre brottslingar, som frisläpptes från Malmö Centralfängelse 1876 - 1910.

http://stengronberg.se/fange.jpg

Dokument över frisläppt fånge från Malmö centralfängelse år 1893.
Foto: Bo Andersson
 

http://stengronberg.se/1930.jpg

 

Centralfängelset = Cellfängelse. Byggt 1854-1855 rivit så sent som 1930-talet. Med anledning av den stora fångvårdsreformen byggdes under åren 1846-1862 24 st nya länsfängelser i Sverige. I Malmö stod nybygget klart 1855 med 102 ljusa och 5 mörka celler (placering: se nedan). Anstalten var, liksom sin granne arbetsfängelset, i bruk fram till 1914, då all verksamhet överflyttades till den nya anstalten på Kirseberg. Under en tid kring 1920 användes byggnaden för nödbostäder. Den revs 1937.

http://stengronberg.se/geval03.jpg

Malmöanstalten

Den nya centralanstalten i Östra förstaden (Kirseberg) togs i bruk 1914. Den hade från början 210 platser. Genom dubbelbeläggning har antalet intagna periodvis varit mycket större (i slutet av 1960-talet över 300). En del av anstalten användes ända 1993 som häkte.

 

Svensk Tid. I den stolta staden som haft flera tusen invånare, bodde nu endast ett par tusen vuxna människor. Främmande köpmän syntes sällan på stadens gator. Mycket säd odlades utanför Malmö. Säden skulle enligt den svenske kungens befallning, skickas norrut i Sverige för där hade man ont om säd. Det var inte längre någon trängsel av fiskebåtar i Öresund. Under de sista hundra åren hade inte sillen gått vid skånska kusten. Malmö hade blivit en fattig småstad.
Barnen, som gick i skolan, fick lära sig svenska. I kyrkan hölls predikan på svenska. Malmöborna skulle fostras till svenska medborgare. Sverige låg fortfarande i krig med både Danmark och Ryssland. Eftersom invånarna i Malmö inte kände sig som riktiga svenskar ville de inte delta i kriget. En del gömde sig undan i sina hus och andra flydde till skogs.
Den man som under denna tid, förde kungens talan i Malmö hette Magnus Stenbock. Han talade till Malmöborna från rådhusets trappa. Han talade både bestraffande och uppmanande och påminde dem om deras skyldigheter mot Sverige.
Ett par år efter Stenbocks tal till malmöborna började böldpesten härja. Det var en farlig och mycket smittsam sjukdom, och man kände inte till något medel som kunde bota den.

Sankt Petri Församling i Malmö. Kyrkan är uppförd 1319-1350 i gotisk stil. Kyrkan placerades i det då centrala Malmö. Vid 1400-talets början brast en av dess gavlar och ryttartornet på västra fasaden störtade samman. Var katolsk kyrka fram till ungefär 1530. Kyrkan har många vackra målningar från tidigt 1500-tal. Som vi läst om tidigare så vet vi idag att förr i tiden begravde man personer inne i kyrkan vilket man kan studera i denna kyrka, där finns nummer på begravningsplatserna i kyrkan och på kyrkogården samt på bänkarna i kyrkan. Begravningsplatser inne i kyrkan upphörde strax efter år 1800. Ännu år 1870 hade S:t Petri ännu inte fått den höga spiran denna kom inte på plats förrän år 1890. Claus Mortensen blev kyrkoherde i S:t Petri kyrka. Han ligger också begraven där. Hans enkla gravsten finns i koret framför högaltaret. Den latinska texten inleds med hans namn: Nicolaus Martini. Claus Mortensen var född i just Malmö 1499. Samme Claus går att beskåda i Triumfbågen i Malmö S:t Johaness Kyrka tillsammans med reformatorerna Martin Luther och Olaus Petri. Claus Mortensen utgav dessutom 1528 en psalmbok på danska.

1644. Jylland ockuperat av svenskarna. Här erövras Lund, Landskronas, Hälsingborg samt Kristianstad och Malmö fortsätter att hålla stånd.

Staden breder ut sig. I början av 1800-talet hade de gamla fästningsvallarna börjat förfalla. Nu raserades de helt. Vallgravarna fylldes igen och i deras ställe grävdes längre mot söder och öster de nuvarande kanalerna. "Staden inom broarna "vidgades. Två nya torg anlades på den nya marken- Gustav Adolfs Torg år 1840 samt Drottningstorget. år 1843.

http://stengronberg.se/kockum.jpg

F.H. Kockum

Celebra besök på Kockum av bl.a. Kung Oskar II år 1875 i samband med sjösättning av Bornholmsbåten "Erna" samt år 1918 besök av Kronsprins Gustaf Adolf sedermera Kung Gustaf II Adolf vid sjösättning av pansarskeppet Gustav V.

Malmös förvandling till Industristad. År 1804 hade Kung Gustav IV Adolf, som för en tid slog sig ner i Malmö, gett befallning att stadens försvarsfort, stadsvallar samt vindbryggor skulle raseras. Så inleddes stadens nya utseende, stadsportarna miste sin betydelse och Malmö blev en öppen stad både ur materiell och andlig synpunkt. De gamla torgen kompletterades med nya. Vallarnas rasering gav på så vis staden ny tomtmark och även en ny begravningsplats vid Gustav Adolfs Torg som stadsborna själva fick anlägga genom dagsarbete i demokratisk ordning.

De första fabrikerna. 1838 öppnades den första reguljära förbindelsen med Köpenhamn, 1840 grundades Kockums verkstad med ett gjuteri av F. H Kockum som sedermera blev Kockums Mekaniska Verkstad AB, på 1850-talet kom textilindustrierna igång och om ni kommer ihåg "Lumpan" MYA som då låg på Studentgatan bör ha startat 1934 tror jag, eftersom detta företag firade 80 framgångsrika år 17 Maj 1946 på Danspalatset Amiralen i Malmö. Alla anställda bjöds på middag och därefter underhållning av bl.a. Inga-Lill Söderman som framförde operettmelodier. Sockerbetodling. Under slutet av 1870-talet befann sig spannmålshandeln i kris. Världsmarknaden svämmade över av billig amerikansk och rysk spannmål. Att odla betor blev för många därför en väg att komma ur krisen. Staten var positiv till betodlingen och en rad sockerbruk anlades, huvudsakligen i Sydsverige. Sockerbruken innebar samtidigt arbetstillfällen för de många fattiga och arbetslösa. Sockerbolaget Cardo 1907-1982

Den första telegrafstationen I Malmö År 1854 öppnade Malmö en telegrafstation. Dock passerade ett antal decennier innan den första telefonen hade konstruerats. Mot slutet av 1880 -talet hade i alla fall 1200 invånare telefoner i Malmö. Bland dessa kan nämnas mannen som startade Cason Herrekipering idag på plats på Gustav Adolfs Torg, har även legat på Värnhemstorget samt Lundvägen. Telefonabbonenter i Malmö år 1903 var 2552. Samma år 1903 fick Malmö även förbindelse med Tyskland.

I industrialismens spår. Industrialismens första steg efter skråsystemets avskaffande, en stor inflyttning medförde en omfattande byggnation, som nådde sim kulmen år 1848. De kvarter som lagts till Gamla staden vid fästningsverkens raserande fylldes snabbt med hus .Trakterna kring Norre - Kvarng- Trädgårdsg- samt Stora Nygatorna bebyggdes i en rasande takt. Hyreskåkarna restes med nästa "amerikansk" fart, där byggnads tekniken ofta var lantlig med korsvirke och våtsten eller tegel bakmurat med råsten De slarvades hejvilt med grundläggningen och precis som i dagens byggandet förekom även här fusk som kom att få förödande konsekvenser på hälsan hos de som var mindre betställda med ekonomin. Exteriören var i dessa en eller tvåvåningar byggnader ofta slätputsade. Ibland med enkla fönster och portomfattningar och en markerad takfot, i kombination med gammal skånskbyggtradition. Planlösningarna var oftast enkla och husen innehöll mestadels enrumslägenheter om ca:20 kvm. Bevarade exempel av dessa hus finns idag till beskådning på bl. a. Långgårdsgatan Kv. Diana no:10 och no:11 som uppfördes på 1840- talet enligt årtal på fasaderna.

Skråväsendet= Stadsnäringes reglering - s.k. näringstvånget för ett sådant fanns faktiskt Malmö redan vid mitten på 1300-talet. Detta innebar att rådet hade rätt att forma och kontrollera stadens hantverkarsammanslutningar, detta slås nämligen fats i ett kungligt privilegium år 1353. Rådet hade att övervaka, bagare, snickare, skomakare, skinnare, samt skräddare. I 1415 års privilegium utpekas flera hantverksgrupper såsom repslagare, smeder, tunnbindare. År 1621 fanns upp emot 30 olika skråorganiserade yrken i Malmö. Efter ett riksdagsbeslut år 1847 upplöstes skråväsendet= stadsnäringens reglering - s.k. näringstvånget.

Näringskontroll. Kontrollen över hantverket och dess olika hantverksgrupper gällde i bara priser och kvalitet eller att trygga tillgången till kunniga hantverkare. Det var också en fråga om att kunna kontrollera och reglera vilka och eventuellt också hur många som utövade en viss näring, samt att kunna styra var verksamheten förlades, och sist men inte minst att beskattningen av hantverket fullföljdes enligt gällande lag och regelverk.

Malmö Centralstation. 1856 kunde man vinka av det första tåget mot Lund. Malmö centralstation invigdes första gången 1856, i samband med att skånska stambanan uppfördes, det första stationshuset kom inte att bli gammalt.

http://stengronberg.se/central.jpg

Malmö Centralstation år 1858

Anlagd brand. En kall kväll den 14 december 1866 eldhärjades byggnaden av en våldsam brand. Det mesta försvann i denna anlagda brand, när det visade sig att två järnvägsanställda vid denna avdelning [ tillvaratagna effekter] försökte sopa igen spåren efter stölderna som de gjort på sina arbetsplatser. För detta brott fick de båda tillbringa drygt en fjärdedel av sitt resterande liv i fängelse. Inför denna våldamma brand stod dåvarande brandkår tämligen handfallen. Fullkomligt utplånades emellertid inte Malmös äldsta och första järnvägsstation vid detta tillfälle. Vissa delar bl. a ett torn står dock ännu kvar efter denna brand, detta torn omvandlades sedermera till ett separat klocktorn av denne Adolf Edelsvärd. A. W. Edelsvär lyckades på ett konstfullt sätt återanvända resterna som utgångspunkt vid uppförandet av den nya stationsbyggnaden" nyrenässans " som invigdes år 1872.År 1859 påbörjades en till byggnad, en ny stationsbyggnad mot Skeppsbron uppfördes. Nybygget kom att innehålla ankomsthall samt resgodshall. I den äldsta delen som vetter ut mot kanalen inredes en kunglig väntsal uppförd 1876 med tillhörande damrum. Det visade sig senare att denna väntsal blev för liten varför ny togs i bruk 1896 genom att göra om tredjeklasspassagerarnas väntsal. Här har den kungliga väntsalen haft prominenta gäster såsom Gustav V, Haakon II samt Christian X i ett möte 1914 för att manifestera ett neutralt Norden i ett krigiskt Europa. Allt i perfekt skick än idag intygas. Den nuvarande banhallen tillkom 1924.

http://stengronberg.se/seriekrock.jpg

Seriekrock årgång 1946.

Även i ett välordnat trafikverk kan det förkomma störning. Stadsbiblioteket 1946. Om äldsta delen "slottet" kan man läsa på en minnesskylt på husvägen ut mot den lilla parken och Fersens väg att Luftvärnet i Malmö LV4 var under beredskapsåren 1939-1944 förlagt i just denna byggnad samt Kungliga Skånska Luftvärnskåren uppsattes här 1944. Det gamla "slottet" stadsbiblioteket ritades av John Smedberg 1897. Malmö Stadsbibliotek flyttade in 1946. År 1974 påbörjades en tillbyggnad och en övrig behövlig renovering. Slottet firar detta år 100 år. Tidigare ägare till detta slott var faktiskt landsförrädaren Corfitz, detta var nämligen ett av hans gamla hus, det andra var [gården] nuvarande hotell Tunneln på Adelgatan, Malmö.

Se bild nedan:

 

Från 1905- 1946 inrymdes på andra våningen Malmö stadsbibliotek. Från start fick man vistas i en sjurummare men som senare 1909 utökades med ytterligare tre rum. Trots detta rymdes inte allt i denna byggnad varför man 1946 flyttade in/bort till gamla museets gamla lokaler. Hur det gått vet vi alla.

http://stengronberg.se/regementsgatan1.jpg

Ovan bild hur Regementsgatan såg ut vid denna tid- Fersens väg. Skarpa ögon ser Kronprinsen torna upp i vänsterkanten röd prick.

http://stengronberg.se/reg2.jpg

En höstdag 1964 innan träden, cykelbanorna och gångbanan på norra sidan av Regementsgatan försvann. Bilden är tagen utanför Petri skolan bort mot Kronprinsen.

I januari 1966 fälldes de första träden väster om Mariedalsvägen. När arbetena var färdiga fanns en gata utan lindallé men med tre filer på vardera hållet. Vilket föredrog Du?

Över denna bild vilar stressen. Eller !

Foto: Arbete

Malmö Kallbadhus. Detta än idag förnäma kallbadhus byggdes i slutet av 1890-talet. För att då komma dit ut fick man åka med Hamnfärjan till en peng av tio öre som det då 1896 kostade för överfarten. 100 år efter byggs detta om till sitt ursprungliga skick. Värt många besök, ni slipper i alla fall att ta färjan dit. Idag år 2002 nyrenoverat.

http://stengronberg.se/ribban_flygbild.gif

 

http://stengronberg.se/posthus.jpg

Vårt fina Posthus.

Vem minns inte Ferdinand Bobergs posthus från 1906, mera känt som Posten Malmö 1. Innan flytten hit hade dessa huserat på ett antal platser i staden bl.a. nuvarande SE-Bankens hus på Östergatan, Berlinske Gården, Centervallska Gården, samt ett antal andra ställen på Östergatan och Södergatan.

 

http://stengronberg.se/palbin.gif

Murarepågen från Kulladal. Per Albin Hansson våran Landsfader från Malmö och Kulladal. P A Hansson föddes i Fosie oktober 28 1885.Efter sin skolgång började han som springpåg eller bodknodd. 1903 var han en av grundarna till Socialdemokratiska ungdomsklubben i Malmö. Han engagerade sig starkt för handelsbiträdenas låga löner med egen erfarenhet i bagaget. 1904 bildade han Handelsbiträdenas förening. Sedan följde detta upp med politiska åtagande såsom statsminister 1932-1946. P A Hanssons bostad och museum finns idag på Per Albin Hanssons väg 91-93.

 

" Huru de fattiga kunna ha det i Malmö " Hagbard Isberg 1911.

Humlegatan 18: inne på den lilla gårdsplatsen ligger ett fallfärdigt envåningshus med "rent ohyggliga bostäder". Här har man svårt tro sig att tro sig längre vara i ett civiliserat land. Hustaket ser ut att när som hälst kunna störta ned , regn har genomdränkt taket till åtminstone ett rum, och åtminstone en fjärdedel av takrappningen har ramlat ner. I två av lägenheterna, hvardera om ett rum" utan" kök, kommer "aldrig" den minsta lilla solstråle.

När rummen äro som ljusast råder skymningsdunkel framme vid fönstren, en kloak omedelbart utanför fönstren, ungefär två meter framför dessa reser sig en byggnad. Dock .......dessa hålor till bostäder kunna icke beskrifvas. Inte underligt att samhällets olyckligaste varelse här glömma, att de äro människor, att där vid tar alkoholen till hjälp. Själv ber jag att få Er uppmärksamhet på alla de många osunda källarevåningar, som bebos i vår stad. Här nedan följer ett antal exempel:

Victoriagatan 8: ett källarerum, af vilket endast 0,70 meter befinner sig ofvan den utanför belägna jordytan.

Ystadgatan 9: Golvytan i första våningens bostäder belägen ungefär 1 meter under jordytan. Tänk er själv vad som händer vid regnfall, i en av dessa våningar fanns en kvinna med två barn understödda av fattigvården.

Porslinsgatan 14: I ett hus mellan tvenne gårdar finns flera källarelägenheter. Trappan ner i porten för att sedan fortsätta att treva sig fram midt på dagen i en kolsvart gång etc, etc. Efter att ha läst denna bok så har jag full förståelse för citatet" Jag har känt mer än en arbetar, af mot viljan att efter slutat arbete vända hem och där möta anblicken af smuts och otrefnad samt skrikande och sjuka barn slut citat"

Den slutna fattigvården. "Fattigdomen i all fattigdom synes mig alltid vara, att de fattiga icke ha råd at ha känslor. Särskilt den vård, som beredes genom de större städernas anstalter, röjer mången gång bra liten respekt för de fattigas känslor. Eller visa vi oss ha respekt för de hederliga, fattigas gamlas känslor, när vi, sedan de tjänat ut, sammanför dem i de stora anstaltssalarna med vrak och spillror av människoliv? Visa vi oss ha respekt efter en drinkare, en kvinna, som hederligt försörjt sig och en stor barnaskara, på gamla dagar, när hon äntligen har utsikt att få lite ro, tillbringa sin lefnadskväll med rumskamraternas trätor och bannor till dagligt bröd?........Skulle de hederliga, gamla fattiga få tala fritt ut ibland oss, skulle de nog kunna berätta om, att den fattige får icke blott lefva utan sol, utan också dö utan sol. De skulle kanske tala om för oss, att det för dem mången gång ser ut, som om vi ansåge det vara ett brott att vara gammal och fattig".

Den öppna fattigvården. Fattigvård. Den, som har att öfva fattigvård, bör väl först söka göra klart för sig hvad det innebär att .......öfva fattigvård. Han har att göra klart för sig, hvad den fattige är och vad det innebär att vårda fattiga. Jag ber då få erinra om, att den fattige är en människa, som befinner sig i timlig nöd och därför är i behof af andra människors hjälp. Jag betonar detta, att den fattiga är människa, och som sådan har den både kropp och själ, både kroppsliga och andliga behof. Det kan möjligen för en och annan synas naivt, att jag pekar på den fattige såsom människa, att jag betonar detta både .....och. Men jag gör det just därför att många, som öfva fattigvård förbiser just detta och då.....förtjänar fattigvården icke längre, att benämnas fattigvård. Vid öfvandet af mycken s. K fattigvård tar man blott hänsyn till den nödställdes kroppsliga behof, såsom af mat, kläder och bostad. Fattigvårdsfrågan bli då i första hand och så godt som uteslutande en fråga om penningar. Men så sant den fattige är en människa och såsom sådan äfven har andliga behof, såsom af tröst, uppmuntran, deltagande, och så sant andliga deffekter hos en människa kanske i de flesta fall äro orsaker till hennes timliga nöd, så sant måste en fattigvård, som vill göra anspråk på att vara fattigvård, taga hänsyn till detta. Först så kommer människa till sin rätt i fattigvården. Först så kommer hjärtat med i fattigvården. Att affärda detta som vackert tal som har sinplats på papperet, men icke i lifvet, icke i praktiken, vittnar förvisso om blindhet, tanklöshet och ...bristand kontakt med de fattiga.

"Den mätte förstår icke den hungrige"

Ryskt ordspråk

Kampen mot svälten. Om dagens kolonilotter, gårdagens kolonilotter. Dåvarande kolonirörelse planerades vid sekelskiftet. Det var väldigt dyrt att hyra de privata kolonilotterna. Varför var man då beredd att betala dyrt för en trädgårdstäppa? Förklaring låg i att genom rationell odling kunde kolonisterna skörda betydande kvantiteter potatis och grönsaker. vilket innebar ett värdefullt tillskott av mat till familjen och hemmet. Under 1910-talet bildades efter hand stora koloniområde på privatägd, mark i Sofielund, men också runt Folkets Park i Möllevången. Söder om nuvarande Nobeltorget bildades vidsträckta koloniområden som tillsammans bildade ett pärlband av privata kolonier belägna mellan stadsbebyggelserna och landsbygden. På några få år bildades det i Sofielund och Möllevången över 1500 kolonier och 1992 fanns det uppskattningsvis 2600 privata kolonilotter i dessa båda stadsdelar. Kolonisterna kunde bygga kolonistugor efter eget tycke och smak. En del byggde stora, smakfulla kolonihus med vackra staket, andra hade inte råd eller lust att bygga annat än ett skjul. Många av de kolonistugor som byggdes kunde var över 30 kvm till ytan och en del kolonister lät dessutom vinterbona husen för ett boende året runt med familjen. Detta blev allt mer vanligare i Sofielundskoloniområde. Detta boende bredde ut sig sedan nya hyresregleringslagen slopades 1923, många familjer hade inte råd att betala de kraftig höjda hyrorna som blev en följd av detta. Man flyttade helt enkelt ut till sina kolonistugor där endast den låga arrendeavgiften behövdes att betala.

Förfall och dåligt rykte. Områdena blev aldrig fullt ut accepterade av våra myndigheter, detta markerades efterhand genom att man när staden övertog dessa stora markområden 1923 endast fick kontrakt på ett (1) år. Genom dessa korttidskontrakt vågade man helt enkelt inte längre bygga fina kolonier, bekosta stängsel eller annat för att förfina detta område som för många var en tillflykt. Följden blev att denna tappra skara fick ett skamfilat rykte över sig helt oskyldigt. Slutresultatet blev att även andra koloniområde fick en stämpel av förfall misskötsel. Kolonier fanns även i Kvarteret Stenbocken, ett mindre område fanns på idag nuvarande Falsterboplan. Trots att Malmö Stad övertog ansvaret för koloniområdena 1923 var misskötsel allför påtalig varför man efter påtryckningar i slutet av 1920-talet överlät skötseln till kolonisterna själva mot en liten ersättning från staden enär dessa inte själva klarade av detta som man sa tidskrävande arbete. Koloniträdgårdar i Kommunal regi lät vänta på sig, trots detta kan vi redovisa ett av de tidigaste exemplen potatislotterna som börjades att brukas 1903. Området låg beläget vid Realskolan och sträckte sig i ett bälte utmed nuvarande Regementsgatan och Västerut mot Husarregementen. Nu ligger där idag aqua -kul.

Kommunalt anlagda kolonier. I motivation till att anlägga dessa kommunala kolonier "s.k. småbrukskolonier" fanns en socialpolitisk underton. Man ville helt enkelt att löntagare skulle få komma ut i friska luften och " sysselsättas med nyttigt och stärkande arbete i jorden". För att på så sätt ersätta kompensera förlorat lantliv. På kolonierna skulle det finnas vägar, vatten och kloakledningar samt avträdeshus och plats för sopupplag. Områdena skulle även inhägnas. Bristen på mat var svår under krigsåren och svält var inget ovanligt. I den mån mat fanns var den ofta oerhört dyr och precis som idag på nutid grasserade även i dåtiden dessa svartabörshajar. Så man förstår att detta med en egen lott måste vara en skänk från ovan. Idag brukas dessa lotter på samma sätt odlingar av olika slag allt från matnyttigt till vackra iögonfallande trädgårdar. Syftet är ändå det samma en liten tillflyktsord ett andningshål som väl fyller sin funktion.

Statens Järnvägar. Detta företag bidrogs också till att kolonirörelsens omfattning växte. Under 1910- talet uppmuntrades nämligen de anställda att bli kolonister på SJ:s mark utmed banvallarna, låga arrendeavgifter rentav ledigt från jobbet för att kunna sköta sin täppa. 40.000 anställda var fjärde var koloniägare.

Familjens trygghet. Hängde på löneinkomsten, men de ökade riskerna för sjukdom som trångboddheten innebar kunde lätt sätta familjeförsörjarens hälsa på spel. " Och slutligen må det ihågkommas, att barnen, som under långa vintrar tvingas att vistas så mycket inomhus, ådraga sig sjukdomar eller duka under till följd av det osunda bostadsförhållandet".

Hagbard Isberg 1911 "Huru fattiga kunna ha det i Malmö"

 

Bildat folk. Stora Trädgårdsgatan nr 13 a: Hit flyttade biblioteket från Conowska gården år 1870. Detta var ett lånebibliotek för arbetareklassen. År 1873 hade man ökat sitt bokbestånd till 1618 nummer. Samlingen bestod av uppbyggelseskrifter, historia, geografi, biografi o dyl., naturvetenskap, folkskrifter samt 262 böcker i blandade ämnen. Då kostade ett boklån per halvår 50 öre. År 1885 bildade även socialdemokratiska föreningen ett bibliotek. Det började blygsamt med lokal hos järnarbetaren J.C. Persson som bodde i hörnan Skolgatan - Spångatan. Detta var strängt taget endast ett vandringsbibliotek till en bit in på 1890 - talet, med sin egen speciella karaktär, sociala ock ekonomiska ämnen ägnades störst uppmärksamhet En viktig roll i folkbildningens tjänst hade Malmö Stadsbibliotek i en lokal i Hotell Tunneln som här fann ett utrymme för en läsesal. Läsesalen hade åtta småbord med sammanlagt 48 platser och erbjöd här som på alla bibliotek en studiefrid. Att behövas trängas med en krog blev dock mindre underbart på sikt i rikets tredje stad.

Vår Skolhistoria. Från år 1406 och nästan fram till idag. Vill du veta mer tryck Här! Lycka till.

Valskvarnar i Malmö. Malmö Valskvarn känner säkert många till och som vi vet så är den i drift ännu, men hur många vet att vi faktiskt har haft en storkvarn till i Malmö, jo faktiskt år 1897 låg denna på hörnet av Norregatan - Stora Trädgårdsgatan" Malmö Franska ångkvarn" denna blev nerlagd omkring sekelskiftet då man tyckte att det räckte med en (1) sådan. Tider av expansion växlar med tider av regression, till och med depression. Totalt sett har dock expansionen varit dominerande.

År 1900 hade Malmö drygt 60.000 invånare, hundra år senare uppgår befolkningen till en kvarts miljon människor eller exakt (259711) per 2000-12-29.

Här slutar Malmösidan men jag ser gärna att ni tittar in på sidan om Limhamn för att ta del av den hemliga verksamhet som bedrevs på Ön. Ön var precis som det antyder en "Ö" med broförbindelse med fastlandet.

http://stengronberg.se/bov.gif

tillbaka här