Namnet på byggnaden okänt.

Dock kan vi säkerhet tala om att just på denna plats ligger idag Hotell Temperance, Engelbrektsgatan, Malmö.

Historia. Gråbrödersgatan som vi vet går senare över i Engelbrektsgatan, och det är här vi är just nu. Avsnittet öster om kvarter Tranan (Restaurang Hornet) har tidigare kallats Blommegatan efter handlanden Henrik Blomme, bortgången år 1625 och ägare till en går i denna gata. År 1652 finner vi namnet Engelbrektsgade uppkallad efter Engelbret Bertilsen, bortgången år 1654, också han ägare till en gård i denna gata. Hans förnamn moderniserades till Engelbrekt när dagens sträckning namnades år 1964.
Södra delen, öster om kvarteret Väveriet och ner till Gustav Adolfs Torg, var egentligen en larmgata, som täpptes till år 1562.
Men när Söderport flyttades till nuvarande nordvästra hörnet av torget, öppnades gatan och blev en viktig infartsled till staden.

Tegelgårdsgatan. Som vi vet av historien låg här en stor tegelgård. Gatan har även hetat Himmelrike år 1962. Himmelrike hette även en krog som låg i kvarteret Druvan, kan det kanske vara efter "Bengt Persson i Himmelrike" det talas om detta i samband med ett fastighetsköp året 1692.

Hospitalsgatan. Namnet efter det Hospital som en gång låg i den sydöstra delen av Kungsparken. Tidigare var detta ett gråbrödrakloster men blev senare efter reformationen ett sjukhus. Tidigare namn på denna gata Östre Hospital strede år 1618, Gambla Hospitalgrennen år 1685 och Sommarraden mellan åren 1816-1828. Denna sista benämning på gatan härstammar från bryggaren Olaus Sommar, bortgången år 1785. Han ägde fastigheterna på gatans södra del.

Hjorttackegatan. Varifrån kommer namnet, Isberg anser att det kommer från"hjortetak" som betyder raspat hjorthorn. Hospitalet i dess närhet hade ett antal bodar i gatan där man tillredde läkemedel, bl. a på just ett dekokt på raspat hjorthorn. Ljunberg däremot vill ha det till det danska "hjortetakke" som kommer från växtsläktet coronopus [kråk och hamnkrasse] en växt i äldre tider som var mycket utbrett i Skåne.
Gatan har tidigare burit namnen Hjorteboderne år 1660 Jortkakegatan år 1744. År 1712 härjade pesten i Malmö.           
Hospitalet inredde plats för de smittade i ett par hus i gatan. Gatunamnet blev Pestraden.

Landbygatan efter skomakaremästaren Christian Hansen Landby som ägde en fastighet i det sydöstra hörnet i Kvarteret Rosen, en betydelsefull man. Gatan har tidigare burit namn som Peder Simensens gade år 1678, Gilles Glasmästares gata år 1708 samt Landbyns gränn år 1744.

På just hörnet av Landbygatan - Engelbrektsgatan låg ett av Malmös många kafferosterier i början av 1900-talet, AB Göta Porslin & Kaffe Imp & Kafferosteri. I samma hus startade även Engelsbrektsboden. Se nedan.

Kaffehistoria: De första kaffehusen dök upp under andra halvan av 1700-talet Å r 1783 fick exempelvis en person tillstånd att "såsom kaffekokare" sälja kaffe "för vem som slikt hos honom åstunda". I början på 180-talet var Malmö en av Sveriges största import & Exporthamnar för kaffe. Bönorna köptes i London, den största importören var Malmö hamns grundare Frans Suell, dessa exporterades vidare till Danmark, Tyskland samt andra Östersjöländer. I början på 1900-talet fanns det ett tjugotal kafferosterier. Ett av de större Malmö Kaffekompani, rostade 10 ton per dag.

Engelsbrektsboden i början av 1900-talet.

Här har väl alla dåtida människor besökt just denna bod för att inhandla sina första jeans.
Jag förstod snabbt att redan då skulle märkesjeansen ha sitt, så vad göra, jo man badade med dem på för att få dem att anta den rätta tajta kroppsformen.
Sen satt dom som gjutna, svåra att komma i och lika svåra att ta sig ur.
Alla barnfamiljer besökte boden då det visat sig att jeansen var slitstarka.                            Materialet tålde verkligen nötande barn.                    Kanhända även vissa vuxna var i behov av slitstarka byxor, vad vet jag?

 

Engelbrektsboden flyttades först till Citadellsvägen och sedan till Agnesfridsvägen.  
Kolla jättejeansen, dåtidens marknadsföring.
Hörnhuset som skymtar intill vänster bildkant är än idag Saluhall med många läckerbitar åt gommen.

 

Foto: Åke Jörleby

Schartau-huset från 1700-talet i korsningen Engelbrektsgatan - Hyregatan blev offer för den planerade Engelbrektsleden. Engelbrekstgatan uppkallad efter Engelbret Bertilsen, gårdsägare, någon Engelbrektsled blev det däremot aldrig.

Liksom nästa hus stack det ut i gaturummet och var i vägen för de tänkta trafikströmmarna. I huset bakom där Galerie Leger nu ligger låg restaurang Druvan. När bilden togs i början av 1960-talet var husen bebodda och förfallet hade inte börjat.

Restaurang Druvan Gråbrödersgatan,Malmö

I hörnet av Engelbrektsgatan och Jöns Filsgatan låg Malmö Spritförsäljningsaktiebolags utskänkningsställe nummer 4, med en folkrestaurang på ovanvåningen och minuthandelsförsäljning på bottenplan. Efter en nybyggnation 1920 (signerad Arnold Salomon-Sörensen) tar AB Malmörestaurangen över verksamheten och döper om krogen till Druvan.

 

 

Nog känner vi igen oss nedan!

Kvarteret som kom i kläm för genomfartsled MALMÖ. Henric Schartau (1757-1825) är väl inte särskilt känd hos Malmöborna. Han var präst och väckelsepredikant och hans predikningar gav upphov till en trosriktning som bär hans namn.
Letar man på Internet hittar man bland annat hans namn på en amerikansk webbplats där han står med i en lista över världens mest kända lutheraner.
Born at:
Han föddes i Malmö på Engelbrektsgatan 1, men han var präst i Lund och är begraven där.
I mitten på 1950-talet var det en allsidig blandning av hyresgäster i de två husen Engelbrektsgatan 1 och 2 i kvarteret Diana.         Här fanns två snickeriverkstäder, möbelaffär, fruktaffär, Rakowskys klädesmagasin och så sex vanliga lägenhetsinnehavare.
Rivningen.
När Engelbrektsleden skulle dras genom Gamla Väster måste gatan breddas. Husen från 1600- och 1700-talen i kvarteret Diana stack ut i gaturummet och måste rivas. Nu vaknade opinionen och protestaktionerna började.
Het strid
I några år stod striden het mellan föreningen Gamla Väster och kommunalrådet Nils Yngvesson. Föreningen kämpade hårt och man upprättade med hjälp av en arkitektfirma ritningar och låneunderlag för Schartau-huset och de omkringliggande husen.
Men i dylika ärenden brukar Malmös styrande inte tveka och i april 1980 började rivningen. Planerna på en genomfartsled hade dock skrinlagts vid det här laget så när husen väl var borta fick Malmö ytterligare en parkeringsplats. Efter några år bebyggdes tomten med bostadshus och man behöll den ursprungliga gatubredden.

 Tillbaka.