Vår stolthet, vår säkerhet Malmö Brandstation. Nedan följer lite historia hämtat från: Malmö Stads Brandkårs historiesamling 100 år. Malmö Stads Brandväsende "Förr och Nu" 1903 Bror Cederström samt "Från Brandvakt till rökdykare" Sven Sönnerberg 1893- 1943.

Malmös första ambulans 1903. Transporten betalades direkt till Brandkåren tre kronor för vagn ett och en krona för vagn två.

1910 och första automobilambulansen. Modell Scania Vabis.

Pildammsstationen i Pildammarna. Stadens enda större färskvattenresurs anlades på 1580-talet från Pildammarna till Stortorget vidare sen från denna "vattenkonst" på Stortorget för att sedan transporteras vidare i träledningar dragna i gatorna till mer än tvåhundra brunnar. Detta rudimentära nät medgav vattenförbrukning på ca 15 liter/person/dygn. Senare på 1860-talet ersättes dessa trärännor av 10 tums järnledningar.

Historik om Pildammarna. Varför namnet pildamm. I äldre tider omgavs Malmö av vidsträckta kärr & sankmarker, som tidvis översvämmades från Öresund. Till följd av dessa översvämningar blev att vattnet i de grävda brunnarna i stadens gårdar var salthaltiga och otjänliga som dricksvatten. Staden försågs därför på 1500-talet med färskvatten utifrån genom en strid bäck, den s.k. Korrebäcken som flöt från Hindby in på, stadsjorden genom Rådmansvången och Hästhagen. Här hade man bygt en halvcirkelformad fördämning. För att förstärka färdämningen planterades det pilträd och dammen kallades Pildammen. 1678 som Pijhldammen samt1713 Pijle-Dam. Längre fram i tiden blev det två[2] dammar och 1876 blev det Piledammarna. Från tidigare skrivelser vet vi att detta vatten sedermera ledes in till Stortorget i underjordiska trärännor. Här gick detta sedan ut i ut i tio grenledningar, detta övervakades av en "rännemästare"

Bulltofta. 1879 invigdes emellertid ett nytt vattenverk Bulltofta med tillhörande vattentorn (idag bostäder) på just Kirsebergsbackarna. Vattnet togs ifrån Segeå.

Baltzargatan. Malmö Första Huvudbrandsstationen år 1873 efter ännu en omorganisation viket var väldigt populärt förr i tiden, för hur man än ändrade så räckte man helt enkelt inte till. Huvudbrandstation blev Skjutsstallsfastigheten på och vid Baltzargatan - Djäknegatan som tidigare tjänstgjort som sjukhus år 1838.

Huvudbrandstation, Baltzargatan, Malmö.

Brandmännen till denna station bara frivilla förstås var förlagda i Rådhuset. Bemanning dagtid 3 man bemanning natt 10 man. Larm om bränder tex. Doffelbranden fick de ifrån brandvakten i S:t Petri Kyrka. Olika larm framställdes med olika signaler från brandvakten. Vid larm språngmarsch till brandstationen på Baltzargatan.

Doffelbranden . Stora händelser som säkert ligger fast förankrat i mången historieböcker. Strax före klockan nio på kvällen den 7 mars 1888 utbröt den stora och välomtalade branden på Malmö Yllefabrik, elden fick en våldsam spridning och inget annat var väl att vänta sig med tanke på materialet. Historia om ägandet: Malmö Yllefabrik AB startades av greve Sten Lewenhaupt. Efterträdare till denne blev August Schmitz VD vid en ålder av 23 år. Efter fjorton års hårt arbete brand som sagt fabriken ner natten mellan 7 - 8 mars 1888 så gott som helt ner. August yttrade vid anblicken av den ödelagda fabriken" detta får ej upprepa sig". Efter detta byggdes nytt upp och anläggning skulle förhoppningsvis ej fler gånger drabbas av detta hemska öde. Vid uppbyggnaden av nya fabriken påträffades Malmös gamla fästningsmur. Men redan innan året slut 1888 stod det nya 5-våninghuste under tak.

Många har undrat varifrån kommer uttrycket. Efter ganska mycket letande i gamla arkiv och reportage visade det sig att själva fabriken kallade man för Doffeln,därav uttrycket Doffeln brinner. Doffeln i sig självt var en realitet av stor betydelse för många. Yllefabriken var dessutom en av många som betytt mycket för staden Malmö.

August Schmitz

Historia: Vem var egentligen denna 23-åring kom till Malmö och tog över ledarskapet för yllefabriken. August Schmitz bondsonen från Westfahlen i Tyskland föddes 1851, hans fru Elisabeth tyska även hon. Under större delen av sin tid som industriledare drev han mycket framgångsrikt yllefabriken i Malmö. Utöver detta fanns det ett antal andra saker som upptog nästan all hans tid. Man undrade hur han klarade av allt detta?1888 drabbades August Schmitz av ett bakslag, Doffeln (yllefabriken) brann ner till grunden. Man bestämde sig dock snabbt att bygga upp den igen samtidigt som man satsade på en fabrik i Furulund där man från början huvudsakligen tvättade och färgade materialet. Senare blev detta till huvudfabrik. August passade dessutom på att bygga ett pampigt sommarhus i Furulund där han tillbringade sina sommardagar så ofta det gick. August Schmitz satt som verkställande direktör fram till sin 80-årsdag. Trots att företaget överlämnats till August son hade han svårt att hålla sig i från Yllefabriken, sönerna fick till slut förbjuda far sin att komma dit och lägga sig i driften. Även efter sin pensionering bodde August kvar i sitt pampiga residens på Malmborgsgatan i Malmborgen just, strax intill yllefabriken. August Schmitz gick bort 1935. Andra bolag som fanns i August Schmitz: Byggde upp och ledde Sydsvenska Kraftaktiebolag - Idag Sydkraft Tysk Konsul Styrelseordförande i Kockums Yllefabriken i Furulund.

Yrkesbrandkår. Doffelbranden var väl inte hela orsaken till att man bestämde sig för att skaffa en yrkesbrandkår, orsakerna var säkert många men nu finns den.

Drottninggatan, Malmö. Den 31 mars 1894 flyttade man stolt in i nya huvudbrandstationen.

Södervärn. 1916 var det tid för ytterliga ett högre vattentorn denna gång beläget vid Södervärn, den stora anledningen var att trycket på just Bulltofta och dess ledningar var för dåligt. I samband med detta passade man också på att byta ut vattenledningarna i stadens gator mot grövre rör denna gång.

Pyromanbranden. Våldsam brasa i Malmö Centrum- fjorton brandbilar i aktion, stora skador- Pyromandåd. Butterickshuset - Södergatan helt avstängd för annan trafik och för en massa nyfikna åskådare. Denna brand skedde den 23 November 1952. Belöningar utfästes för att få ett snabbt gripande. Belöningarna varierade från 5000:- kr upp till 15000:-, man ville helt enkelt få till ett slut på denna fasansfulla skadegörelse som kanske kommer att innehålla även skador på andra människor om detta inte stoppas i tid. Den 11 December samma år grips trenchcoatsmannen. Har tar spänningen slut men finns att tillgå, vem var denna pyroman?

Historik sprutmönstring Juni 1864 Stortorget, Malmö. För att transportera brandutrustningen till brandplatsen behövdes 50 man och sedan lika många för att hjälpa till med driften. De flesta av detta manskap hade nog sprungit med träambar mellan Stortorgets vattenreservoar och brandplatsen. Dock kom den första brandposten 1896. Ännu togs dock vatten från Pildammarna. Men utvecklingen stod inte stilla, 10 år senare kom Kirseberg- Bulltofta med sitt kraftiga tryck. Vattentillförseln Pildammarna- Stortorget var på 1800-talets mitt drygt 6000 liter/timme. Ännu gällde för hushållen strikta regler sparsamhet. Problemet var att trots lite förnyelse var detta inte tillräckligt. Trycket var inte tillräckligt för att bekämpa eldsvådor högre upp än andra våningen. Kanhända kom en tröst senare år 1866 en klart bättre spruta med ett klart bättre tryck, senare noga bestämt år 1870 kom den första ångdrivna brandsprutan. Vad vi kan konstatera, allt var inte bättre förr, eller?.

Husarkasernerna. Den 8 februari brinner ett militärt förråd kraftig på Husarkasernas område, isbepansrade brandmän kämpar i minus 22 grader hela natten för att få till ett övertag, många och snabba avlösning av personalen. Arena Danspalats senare samma år exakt 1 augusti 1958, totalt övertänt, resultat inget återstår. Se vidare historik på Historiesidan.

Att använda klyschan om att "det var bättre förr" passar väl inte riktigt in idag med tanke på vad vi sett och läst om denna vårt stolta brandförsvar.

Tillbaka.